Fr. vänster Gårdsstugan på apotekstomten, Villa Vega, magasinet och Konsumbutiken, Ribby 1:37, “Vält-Johan” och Erikslund. Ribby 1:37 finns kvar, ombyggt efter en brand.
Den här bilden har legat ute på Flickr ett tag och kanske även på FB.
Fotot är taget efter 1932, fastigheten Ribby 1:37 byggdes 1932 och Konsumbutiken två år tidigare.
Från en läsare, Richard Roosvall, har jag fått denna kommentar som är värd att läsa
Fin bild från förra seklet. Dagens Villavägen går i 45 grader. Eftersom ekipaget har sin skugga rakt ut till höger, så står solen till vänster, dvs i sydost. Gubben med rislasset rör sig då mot sydväst en solig förmiddag vid pass kl 9.
Det är svårt att uppskatta hur långt in på Villavägen ekipaget befinner sig men till vänster i bilden ligger nu vårdcentralen AKKA och radhusen och på höger sida finns ett antal friliggande villor, byggda från början på 40-talet.
Ekipaget finns ungefärligen vid krysset.
Konsumbutiken hade fram till 1930 funnits efter Nynäsvägen, södra hörnet mot Blåkullavägen. Det var byns första handelsbod som under namnet Ryborg kom till i slutet på 1800-talet. Den drevs i privat regi till 1927 då Tungelsta Konsumtionsförening tog över.
Vält-Johan, mannen som byggde på 1:37, hade fått sitt smeknamn då han körde Vägförvaltningens vält. Han borgerliga namn var Georg Johansson och han hade kommit till samhället på 1920-talet och bott som hyresgäst på Backen i Ribby och på Örnsberg innan han byggde sitt egnahem.
Man kan spekulera i vem mannen på vagnen är, skulle kunna vara Herman Olsson på Ribbylund, men det känns inte så. Kanske en dräng från nån av Ribbygårdarna som ska leverera billig ved till nån av de tidigt bebyggda fastigheterna längre ner på Villavägen, kanske till “Oskar-Pelle” som byggt sitt Samuelsvret i slutet på 20-talet.
Hej…min farbror Kalle och min far Eric Klintenberg arbetade en period i slutet av 1920-talet i Konsumbutiken i Tungelsta…här lite av hans berättelse som jag dokumenterat:
“Min äldre bror Kalle arbetade hos Wolmers i KF:s butik i Tungelsta utanför Stockholm. Han hörde av sig och jag fick ett vikariat på tre månader i samma butik. När jag kom dit stod en hel mottagningskommitté på gården tillsammans med hela familjen Lewin, som jag blev inackorderad hos.
Wolmers hade också med sin dotter Nora. Vi blev vänner, men för min del ville det inte tända till.
Jag gick med i fotbollslaget i Tungelsta. Vi spelade matcher och två gånger mötte vi Saltsjöbaden. En gång vann vi och en gång förlorade vi.
Bild: Kalle nr 2 från vänster, Eric nr 4 från vänster bakom pappersrullarna
En dag ringde köpman Sigfrid William Eriksson som då ägde ett hus med en livsmedelsbutik i bottenplanet i Neglinge, Saltsjöbaden i hörnet av Sturevägen och Vasavägen. (Några år senare öppnade han en filial på Frejvägen 8 i Neglinge och år 1935 köpte han ytterligare en butik på Älgö). Han var nu ute efter en kunnig medarbetare och erbjöd mig jobb i sin huvudbutik i Neglinge. (Sigfrid Erikssons hus med handelsbod är rivet och 1972 uppfördes ett hyreshus där med många små lägenheter på adressen, Vasavägen 1).