20110426839

Gillets Sven Klasenius rubricerade sin artikel i Glimtar 2013, “Grattis till en hundraåring”.

Sven Klasenius

Sven Klasenius, tongivande hembygdsforskare och skribent.

1913, alltså för (drygt) 100 år sedan, föddes samhället Handen. Den 1 januari detta år bytte stationen på Nynäsbanan och det där liggande postkontoret namn från Österhaninge till Handen. Därmed kom det nya namnet att spridas även som poststämpel.

HHG_1844

Stationen efter namnbytet.

Vid Österhaninge kyrka hade man haft postkontor ända sedan 1875, och postadressen var förstås Österhaninge. Men när Nynäsbanan invigdes 1901 gavs stationen vid Rudan namnet Österhaninge, vilket hade till följd att även postkontoret vid järnvägen fick samma namn. De som bodde i trakten kring kyrkan fick byta postadress till Haninge, och det sägs ha skapat en del missnöje bland gamla Österhaningebor.  När ortnamnet Handen infördes 1913 fick posten i kyrkbyn äntligen tillbaka sitt gamla namn Österhaninge.    Handen var under 1800-talet namnet på ett litet ställe som låg i den kil som bildades där landsvägen från Stockholm förgrenade sig i en ostlig sträckning mot Dalarö, och en sydligare mot Västerhaninge och Ösmo.

Handen var en lägenhet med smedja med fastighetsbeteckning Söderby 1:8. Namnet Handen finns inte omnämnt i några husförhörs- längder eller andra offentliga handlingar från tiden innan namnbytet på stationen. Däremot finns namnet på Häradsekonomiska kartan från 1906, och det förekommer i en brandförsäkringslängd redan 1879. Det påstås också finnas äldre belägg, men dessa har varit svåra att hitta.

732

Lägenheten Handen på ett foto av Harry Runqvist från 1967. Låg i kilen som bildades där Dalarövägen delade sig från Nynäsvägen strax norr om infarten till OK-Q8, Coop med flera.

Det som gjorde stället mest känt, eller ökänt, var kanske att det också varit krog. Sådana var det gott om efter vägarna förr i tiden, men inte efter 1850-talet, då myndigheterna på grund av nya lagar blev restriktivare med att ge tillstånd. Krogrörelsen i Handen var dock kanske mer inofficiell, men icke desto mindre livaktig för det.
När den förestående namnändringen på stationen blev känd protesterade somliga mot namnet. Bland annat skickades ett överklagande till Kungl. Maj:t, undertecknat av en rad inflytelserika personer, däribland ägaren till Söderby. De ansåg att det nya namnet var illa sett, och mest förknippades med bråk och slagsmål.

Men hela sanningen framgår säkert inte av protestskrivelsen. Namnet måste ha varit mer etablerat för området än vad dessa herrar antydde. Ingen skulle väl komma på en så befängd idé som att döpa en järnvägsstation eller en postanstalt efter enbart en lönnkrog

Några år senare exploaterades Söderbys marker för villabebyggelse, och den tillfälliga fastighetsbeteckningen blev då Handens tomtområde och den första nya fastigheten fick beteckningen Handen nr 1.
Frågan som många ställt genom åren är förstås vad namnet betyder och vad det kommer ifrån.
En del förklaringar går ut på att det betyder exakt vad det låter som. Namnet skulle syfta på att vägen här förgrenade sig som en hand.
En förklaring, som tycks ha vunnit särskild popularitet på senare tid, är att lönnkrogen skulle haft en skylt i form av en hand, andra säger att en liknande skylt stått vid själva vägskälet. Det kan förstås vara sant, men om det någonsin funnits en sådan skylt kan ju den ha skapats på grund av namnet på stället och inte tvärt om. Teorin om en vägskylt nämner Harry Runqvist i sin bok ”Österhaninge socken”, men den verkar inte vara hans favorit.
Den traditionellt mest etablerade namntydningen av ortsnamnet Handen har dock inget med en kroppsdel att göra, utan med namnet på det stora skogsbältet Hanveden tvärs över Södertörn som har sin ostligaste gräns just i området. Dels var Södertörnsdialekten sådan att uttalet blev ”Hannven” eller ”Han(ve)den”, dels var det inte heller ovanligt att man avsiktligt kortade ort- och bebyggelsenamn genom att ”klippa bort” mittdelen –  en företeelse som antagligen inte begränsas till dessa trakter.
Exempevis har vi Ri(dd)artorp, Håk(an)storp, Här(ad)skär och Handen mer närliggande som Täck(er)åker, Lännåk(er) o.s.v. Namnet på skogen uttalades kort och gott som Handen.
Skogen känns i dag avlägsen, men sett från huvudgården Söderbys perspektiv, eller för de resande som kom från Stockholmshållet, så började den just här.    Det som är fint med alla dessa teorier är att de (nästan) alla kan vara sanna. Liknelser med händer och vägskyltar kan ju i alla fall ha bidragit till att etablera namnet och gett det en begriplig innebörd.   Namnet har i alla fall – efter 100 år – satt sig i folksjälen. Nya försök i modernare tid att ändra på det har också lyckligtvis fått ge vika så småningom.