Handen, namnet och ursprunget igen!

I en artikelserie om Handen finns sedan tidigare två artiklar här på bloggen som man kanske ska ha läst för att få konsekvens i det hela. Det kommer också ytterligare en artikel i ämnet.

1, Sven Klasenius, Handen, varifrån kommer namnet?

2. Lennart Hagelin, Mer om Handen..

I en artikel i Gillets tidning Glimtar skriver Lennart Hagelin under rubriken:
KRONOALLMÄNNINGEN HANWEDEN – LÄGENHETEN HANDEN?

Nyvreten, Handen. Foto Tommie Lindström

De flesta, för att inte säga alla, tycks vara överens om att namnet Handen kommer från smedsstugan vid Kilens spets, som i församlingsboken heter Lägenheten Handen, senare Gamla Handen, som låg intill Söderby gårds smedjetomt vid vägskälet där Stockholmsvägen delade sig i Dalarövägen och Nynäsvägen. Det finns två huvudteorier om hur lägenheten fick namnet. Den ena gäller en vägvisare i vägskälet, den teorin behandlas i nästa artikel.

Den andra är att namnet Hanweden har bytt uttal och förändrats till Handen. Man kan läsa i vissa skrifter att namnet Handen, enligt modern namnforskning, kommer från en sammandragning av namnet Hanveden. Ett argument i sammanhanget skulle vara att man kommer in i Hanweden och dess milsvida djupa skogar när man passerar lägenheten Handen. Kronoallmänningen Hanwedens namn har tidigare överförts på en gård, skriven Hanavedhen 1550, Hanewedh 1578, i Sorunda socken. År 1469 omnämns Hanawidz skoogh.

Namnet har också överförts på Hanveds rote i Västerhaninge. Kronoallmänningen Hanweden hade inga exakta gränser men det finns uppgifter i ett syneinstrument från 1594 ”om Hanwedens beskaffenhet” då Karl IX gav Ektorp (Borgmästartorp) till den ”ärlige och välwise” borgmästaren Olof Gregersson i Stockholm för väl utförda tjänster. Men syneinstrumentet var långt ifrån noggrant. Man kan läsa: ”Öfver somlige ställen finns ringa kundskap.” Detta syneinstrument användes då man 1717 gjorde en gränsbestämning över Haneweden (som det då skrevs). En avskrift av denna gränsbestämning gjordes 1763 och där står: ”Att denna avskrift och beskrifning är enlig och lika lydande med originalet, det betygas af Kongl. Lantmätericontoret i Stockholm d. 14 Marti 1763”.

Vidare står i texten: ”Herr Inspector berättade han hört sägas, det Torpen Wäster och Öster Rudan wara på Cronoallmänningen belägne och påstår för den skull att all den skogsmark som är från berörde rör och efter landsvägen som går emellan Wästerhaninge kyrka och Söderby krog åtminnstonne vara allmänningens mark. Men huru här med rätte tillsammans hänger, lämnas till wederbörande Dommares närmare undersökande och godfinnande.” En utredning gjordes och redovisas 1720 . I utredningen finns bilagd en karta som var mätt 1648, där det står inskrivet på kartbladet över Rudanområdet att, ”Wäster Ruda torp ligger på allmänningen” och ”Ruda t. ligger inom Söderby rå och röör”. Hanwedens gräns verkar ha dragits, där så var möjligt, genom sjöar. Övre och Nedre Rudan var inte något undantag enligt utredningen 1720.

Vid rågångsbestämningen  av Söderby Säteri 1783 står det på kartan söder om nedre Rudan ”Allmänningen Hanweden eller Kalfsviks bys skog tillstöter”. Mitt på kartan mellan ”Täckeråkers Bohlstäder” och Klena ägor står det: ”Söderby Sätesgårds Enskilte Mark Här Emellan”. Nya Vreten, Smedjan och Lägenheten Handen låg inom Söderbys enskilda mark ”med rå och rör”, vilket betyder att det låg inom Söderbys 1 mantal och hade särskilda privilegier som andra underlydande gårdar och torp inte hade. Nya Vreten låg definitivt inte på Kronoallmänningen Hanveden, där bönder och torpare hade tillstånd att ta ”ved” till husbehov. Enligt Gustaf Vasas förordning: ”skogarne voro upplåtna till allas fria begagnande”, men de tillhörde Kronan.

På kartorna angående Stockholms gröna kilar från 2004 går gränsen väster om järnvägen. Området Handen tillhör på dessa kartor Tyresökilen. Det finns uppenbarligen inget stöd i någon historisk eller modern karta att Handen ligger inom Hanveden-skogens gränser. Man kom dessutom inte in i någon milsvid skog vid vägkorsningen där Lägenheten Handen låg. Där började Nya Wretens åkrar (mylla på sandbotten) om 3 1/4 tunnland. Nya Wreten kallades 1638 (8) Wreten uthi Engen, och hade uthsäde om 3 3/4-tunna. Söder om Wreten låg Söderbys äng ”Söder Engen” bestående av ”hårdwaldh (lerjord)”. På laga skifteskartan 1910  syns Nya Vretens åkrar och ängar på båda sidorna om Nynäsvägen.

En del träd fanns på kullen från Kolartorpsvägen fram till Nya Vretens äng på höger sida av vägen. Först när dessa åkrar och ängar passerats kom man fram till den djupa skogen. Ovanstående borde visa att storskogen inte började vid Lägenheten Handen eller vägskillnaden, och om den hade gjort det så hade det varit Söderbys enskilda skog och inte Allmänningen Hanveden. Vad säger då modern namnforskning om att namnet Handen skulle härstamma från Hanweden. I skriften ”Ortnamn i Haninge” tar Staffan Nyström (10) inte upp Hanveden som en alternativ förklaring. Handen är uppenbarligen ett helt ungt namn, menar han, som tidigast bars av en liten lägenhet.

På skriftlig förfrågan om Hanvedenteorin svarar Staffan Nyström så här:

Jag skrev egentligen inte mycket alls om namnet Handen och någon självklar förklaring fanns inte tillgänglig för mig då. Jag mer eller mindre slank förbi problemet kan man säga. Men det skulle vara intressant att få läsa den moderna namnforskning som hävdar att Handen kommer av Hanveden.

Jag har inte sett eller hört talas om att någon namnforskare skulle ha föreslagit det, och jag känner ändå de allra flesta och det mesta som har skrivits om namn i trakten. Jag känner spontant en misstro mot att namnet Hanveden skulle ha bytt uttal så att det istället blev Handen. I dag skiljer även accentueringen namnen åt. Handen uttalas med akut accent av de allra flesta [hánndenn] – medan Hanveden uttalas med grav accent och bibetoning på -ve-, alltså [hà:nve:den]. Så var det inte förr då bägge namnen var tvåstaviga i uttalet och hade samma accentuering: [hànndn] (med svalt e och stavelsebärande n) respektive [hànnvenn] (med kort a och kort e). Trots den större uttalslikheten mellan namnen förr så tror jag inte att [venn] skulle utvecklas/övergå till [dn] omkring förra sekelskiftet.

Jag bedömer den ljudövergången som osannolik. Dessutom vore det lite egendomligt om en liten bebyggelse så sent och på den platsen skulle ha övertagit skogens namn alldeles ograverat. Rimligare hade varit ett namn Hanvedstorp, Hanvedsstugan eller något annat passande om man ville markera att här snart kommer man in i Hanveden. Jag tror alltså inte att namnen Handen och Hanveden har något med varandra att göra alls, även om de råkar vara lika i vissa avseenden.

Ovanstående visar att vägskälet, lägenheten Handen och smedjan inte låg på Kronoallmänningen Hanveden, där började ingen milsvid djup storskog, och teorin stöds inte av modern ortnamnsforskning. Jag vill med ovanstående framhålla svagheterna i teorin att Hanveden skulle vara grund till namnet Handen, då Hanveden inte ger meningsinnehåll eller kan knytas till platsen, området eller i övrigt ger något stöd för en sådan namnförändring .
I en tredje, kommande artikel skall jag beskriva vad en gammal haningesläkt berättat om var namnet Handen har sitt ursprung och backa upp den berättelsen med en del arkivfakta.

Noter och referenser:

1. Lägenhet = Upplåten/uthyrd byggnad, del av en jordbruksfastighet. Svenska Akademiens Ordbok.

2. Skriften Ortnamn i Haninge. Staffan Nyström. Seminariet för nordisk namnforskning, Uppsala univ. Haningebygden nr 25 1990.

3. Om Ektorp (Borgmästartorp) i boken Haningebygden 3 – 4, 1952, s. 44.

4. Lantmäteriet Karta/akt 01-SOU-47A Karta gränsbestämning 1717.

5. Lantmäteriet Karta/akt 01-SOU-47. Karta utredning 1720. Undersökning av Kronoallmänningen.

6. Lantmäteriet Karta/akt. Österhaninge socken Söderby nr 1. Rågångsbestämmning 1783.

7. Stockholms Läns Landsting (SLL). Stockholms gröna kilar.

8. Riksarkivet Arkiv/Kartor/Sveriges äldsta storskaliga kartor/Södermanland C6:1/ (Wreten ut´hi Engen).

9. Lantmäteriet Karta/akt 01-ÖSR-131 Laga skifte upprättad 1905-09, fastställd 1910.

10. Ortnamnsforskare Staffan Nyström vid Seminariet för nordisk namnforskning, Uppsala universitet.

11. Folketymologier. Per Vikstrand. Namnavdelningen. Institutet för språk och folkminnen. (NORNA-rapporter 84 2008).