Ur Gillets bok “Gårdar i Österhaninge, Kyrkbygden”
Karin Aspberg, född Stavfors, uppvuxen på Kalvsvik, skriver:
Utägorna till byn – kommundelen Jordbros vagga
Kalvsviks by hade stora arealer mot norr. På en av kartorna till ägomätningen år 1742 kan man bland annat hitta Jordbro krog, ägd av Mellangårdsägaren, prosten Lennæus. Längre ner på kartan finner man ett ”qwarnställe”, som också ägs av prosten och strax söder om kvarnen ligger ett båtsmanstorp med små åkerlappar och gärdesgård omkring.
Ovannämnd bebyggelse ligger som små öar med skog, berg och mossar omkring sig. Hemmanet Kvarntäppan är närmaste granne.
Kvarntäppan på 40-talet.
Jordbro krog låg vid landsvägen mellan Västerhaninge och Stockholm, ungefär där Svensk Bilprovnings nu har sin kundparkering.
Krogen var rastplats för Ösmo- och Sorundabönderna på deras väg till och från Stockholm. På kartan inför storskiftet 1770 finns två krogar inritade. Nu har krogen Glädjen tillkommit alldeles intill på andra sidan vägen. Husförhörslängderna berättar att båda krogarna drevs till 1856, då Jordbro krog stängde.
Marken ägdes av kyrkan och brukades av torpare, därav namnet Jordbro torp. Glädjen var krog till 1865, då rättigheterna drogs in, men öl och kaffe serverades i ytterligare många år.
Krögaren Dahlström vid Glädjen var nämndeman. Han var ägare till gården Kvarntäppan på 1/4 mantal. År 1851 hade han slutat som krögare och nämndeman men bodde kvar och nu hade han blivit kyrkvärd.
Han hade fått nya grannar också. Fabrikör Strömberg hade startat garverirörelse. Strömslund hade därmed tillkommit.
Glädjen och Strömslund
Kalvsviks kvarn beboddes tidvis av mjölnare. År 1833 bodde det en mjölnare där med sin familj. När han dog 1852, kom ingen efterträdare.
Hurtigstorp kallas även Kalvsviks båtsmanstorp, eller BT No 5 efter numret på roten i Första Södermanlands Båtmans Companie.
Båtsmännen bar under tjänstgöringstiden ett särskilt efternamn förknippat med roten, och på Kalvsviks båtmanstorp var detta Hurtig.
Hurtigstorp
Torpet Djuprännilen var närmaste granne till Hurtig. Adressen finns kvar men är numera en del i ett stort radhusområde på platsen. Torpet var under lång tid skogsvaktarboställe.
Djuprännilen från 1964
Ett litet ställe, Sommarro, tillkom först vid slutet av 1800-talet. Där bodde då en snickare med sin familj. Märkligt nog kallas den moderna bebyggelsen här för Sommarbo. Ett tolkningsfel?
Grindsvreten var torp under Nedergården från omkring 1845 till 1910. Stället låg strax söder om nuvarande Kullerstensvägen i Jordbro. Där bodde bygdespelmannen Anders Bergström med sina föräldrar.
Där Jordbros bostadsområde i dag breder ut sig var den enda bebyggelsen på 1740-talet Kalvsviks kvarn (u) och Hurtigstorp (w). Det är ungefär en kilometer mellan krogen på övre bilden och bebyggelsen på den nedre, varför det senare området inte på något sätt på den tiden förknippades med namnet Jordbro. Båda kartdetaljerna från 1742 års ägodelningskarta.
Gillet har givit ut två böcker om gårdarna i kyrkbygden i Österhaninge. Båda finns att beställa via hemsidan: Haningegillet
Lämna ett svar