Klena, med ursprung i järnåldern

I den norra delen av kommunen finns hundratals tomter med fastighetsbeteckningen Klena.
Avstyckningen från denna stamfastighet med det märkliga namnet inleddes på 1910-talet då den delades i åtta delar, Klena 1:2 till 1;9, för att senare vidare delas upp och bebyggas.

Haningegillets Henry Hall skrev denna artikel om Klena 1989 för skriftserien Haninges Historia som gavs ut av Hanvedens förlag,

Han berättar här historien om Klena,

Denna något skadade bild visar Klena 1940, personerna är okända. Bilden tillhör Göte Andersson.

Klena, ett ursprung i järnåldern?

I oktober månad när höstfärgerna sprakar som bäst kan jag rekommendera ett besök vid Klena eller Lill-Klena som det också kallas. På långt håll ser man gula björkar, aspar, en stor lönn och två stora rödgula körsbärsträd avteckna sig mot barrskogen. Längst ut till höger står ett litet, knotigt, halvt förtorkat äppelträd.
På närmare håll ser man att det sitter kvar några halvstora, röda äpplen i det nästan helt avlövade trädet. När man kommer en bit upp i sluttningen upptäcker man syrénbuskar och att det där den täta dungen med flera meter höga björkar och aspar står, ligger en husgrund. Studerar man grunden mer ingående syns det tydligt att huset som stått där har brunnit. Det syns också på det närmast stående körsbärsträdet. Av stenarnas placering framgår att huset har varit en enkelstuga med förstuga, kammare och kök. Husets storlek har varit 7,3 m långt och 5,5 m brett.

I den närmaste omgivningen ligger enstaka tegelstenar, bitar av enkupigt handgjort taktegel, delar från en järnspis, glasskärvor m m. Längre upp i sluttningen finner man spår efter ytterligare en byggnad, som varit vedbod. Västerut mot bergskanten ligger grunden efter en jordkällare.

Bildfynd

Eftersom jag sedan flera år är bosatt bara ett par hundra meter från Klena har jag varit speciellt intresserad av att fä veta mer om just detta ställe. Många personer som jag träffat kommer ihåg stugan, men vet inte så mycket mer än att den brann ned någon gång på 1970-talet efter att ha stått tom en tid och blivit utsatt för vandalisering.

Min glädje blev stor den dag en granne ringde och frågade om jag var intresserad av en bild på Klena. Hon hade fått låna ett foto av en som är född i stugan och som heter Göte Andersson. Det är fortfarande den enda bild jag sett av stugan.

En som bott i Klena

En gråkall januaridag närmare bestämt den 6 januari 1988 stötte jag under en promenad vid Söderby på en äldre dam. Vi började prata om väder och vind som man ofta gör. Eftersom hon bodde på Söderby gård kom vi snart in på hur det var förr. När jag efter ett tag frågade henne om Klena, berättade hon att hon hade bott där som barn. Hennes namn är Edit Bergström och hon är född 1910 i Märsta. Hon kom som treåring tillsammans med sina föräldrar och en bror till Söderby gård. De kom då närmast från Stortorp och fick den första tiden bo i Klena.

Hennes föräldrar var Carl Wilhelm Andersson, född 1885 i Grödinge och Alma, född Lindersson 1889 i Märsta. Hon var piga i Angarn och de träffades när han var på till vägarbete i Uppland. När de kom till    Söderby gård fick han anställning som ladugårdsförman och hon som mjölkerska. De var således statare och Klena utgjorde statarbostad. De hade inga djur och odlade heller ingenting vid Klena.

Körsbärsträden och äppelträdet fanns redan då. I Klena bodde de i fem år. Till dem kom efter en tid också Edits mormor med sina två söner Alfred och Erik Lindersson. De flyttade dit efter att Edits morfar dött.

Från Klena flyttade de till “Kvarnstugan” som då var telefonstation. Efter sju år flyttade de till statarlängan som låg omedelbart väster om den nuvarande motorvägen. Den revs när vägen byggdes. Edit gifte sig så småningom med Nils Bergström, som var född och uppväxt vid gården. Han var snickare och smed där. De flyttade då till en av flyglarna vid gården. I samma bostad bor Edit fortfarande, numera ensam sedan hennes man dog 1980.

Klena förbryllar

När man börjar studera Klena mer ingående blir man minst sagt förbryllad. Klenavägen heter den väg som går från Vendelsömalmsvägen vid ICA-affären och i stort sett västerut ned mot Gudöbroleden. Fastighetsbeteckningarna i detta område är Klena, men så är också fallet för ett stort område väster om Kolartorp. Dessutom tyder namnet Lill-Klena på att det måste ha funnits ett annat Klena, som var större.

Genom att studera gamla kartor, jordeböcker och husförhörslängder har jag kommit fram till att det också förhöll sig som så. Det fanns längre tillbaka en gård som hette Klena, omfattande 2 mantal. Klena uppgick någon gång under 1600-talet i Söderby säteri, som omfattade 1 mantal. Klena var alltså dubbelt så stort som Söderby (en annan uppgift anger att Klena en gång i tiden var fyra gånger större än Söderby.

Var låg då Klena gård? Svaret på den frågan ger oss troligen “Charta öfver Rågångarne omkring Söderby med dess Åker och Ängsmark” avmätt 1812 och baserad på en år 1783 författad karta. På den kartan finns både en fyrkant ritad där “Lill-Klena” låg då och en ritad hussymbol med namnet “Klena” skrivet bredvid. Det senare torde vara Klena gård. Den låg ca 200 meter nordost om Lill-Klena, omedelbart norr om det “stora gula huset”.
I skogskanten ovanför finns grundrester från ett hus och en jordkällare samt ett stycke längre bort ett gammalt äppelträd med små gröna äpplen. Det är dock icke helt belagt att dessa bebyggelselämningar härrör från Klena gård.

“Charta öfver Rågångarne omkring Söderby med dess Åker och Ängsmark”. Avmätt 1812 baserad på en karta från 1783.

Husförhören berättar

Låt oss se vad husförhörslängderna (HFL) kan avslöja om Klena. Intressant är att husförhören i slutet av 1700-talet hölls just i Klena, år 1778 hos Matts Andersson, år 1786 hos Olof Andersson och 2 februari 1787 hos Per Mårtensson.

Husförhören finns bokförda fr.o.m. 1746 och till 1895, då de upphörde. Tyvärr framgår det inte att det var fråga om flera olika boställen, utan alla boende redovisas kort och gott under Klena. Från 1746 till 1819 är det fullt med namn sida upp och sida ned över de personer som bodde där. Från 1819 och i nästan femtio år finns inte en enda person redovisad, endast rubriken Klena finns angiven i HFL. I slutet av 1860-talet bor det folk där igen och vidare framåt till 1895.

Knapphändigt

Vad innebär detta? De första årtiondena i HFL är uppgifterna mycket ofullständiga varför det inte är möjligt att utläsa i stort sett annat än namn och födelseår. Först år 1778 blir uppgifterna mer fullständiga. Då kan utläsas att bonden Matts Andersson född 1738 med hustrun Brita Larsdotter född 1744 bodde i Klena med sina två barn och hans far och svärmor. Samtidigt bodde torparen Carl Carlsson född 1752 med hustrun Lena Ersdotter född 1751 med sin nyfödde son Eric där. Det bodde också en änka med son och flera andra där vid den tidpunkten. Ovanstående tyder på att det samtidigt fanns både en gård och ett torp med namnet Klena.

Sedan kom bonden Pär Mårtensson dit1780. Han var född 1718 och således ganska gammal. Hans hustru hette Anna Gustafsdotter född 1725. De hade med sig två söner som båda var i trettioårsåldern. De hade pigor och drängar, vilka oftast bara stannade ett år. För det mesta hade de två pigor och en dräng samtidigt. Pär dog 1792 och hans hustru två år därefter. Den ena sonen hade dött 1790. Den andra sonen Erik blev den nye bonden och gifte sig med den femton år yngre Stina Ersdotter. De fick en son 1794 och en dotter 1796. De bodde kvar 1797. Vart de sedan tog vägen framgår inte.

År 1780 kom också torparen Olof Olsson född 1742 (överstruket och ändrat till 1738) med hustrun Anna Jansdotter född 1729 och tre döttrar till Klena. De bodde där till 1785. Samtidigt kom också bonden Carl Jönsson med hustru Stina Olsdotter. De bodde där till 1784 och avlöstes av torparen Olof Andersson född 1727 med hustrun Ingrid Olofsdotter född 1730. De hade en son Olof. De hade också en piga vid namn Ulrica. Familjen Andersson flyttade 1788 till Västerhaninge och in flyttade torparen Pär Ersson med fru och en tvåårig son.
Torparen var 23 år och hans hustru 24 år. Efter fyra år d.v.s. 1792 flyttade de till Sorunda. År 1791 flyttade torparen Jonas Pärsson med hustru och fem barn till Klena. De bodde där i två år. Sedan kom torparen Lars Jönsson med familj och bodde där i två år. De hade också fem barn.

År 1796-98 bodde stattorparen Lars Andersson med familj där. Dessutom bodde en dräng med familj och en statdräng med familj i Klena under dessa år.

Flera Klena

Ovanstående måste betyda att det fanns fler boställen i Klena vid den här tidpunkten d.v.s. under 1790-talet och även bit in på 1800-talet. Att så var fallet framgår av en uppgift i Gunnar Hellströms artikel i Haningebygden Nr 2 om Herrgårdarna i Österhaninge intill 1800-talets början. Där står att handelsmannen och bryggaren i Stockholm Anders Berg Jonasson 1792 överlät sin rätt till egendomen å överkommissarien i Nummerlotteriet Carl Olsson, som 1793 fick Kungl. Maj:ts tillstånd att under frälsemannarätt äga och besitta Söderby och som 1794 fick lagfart.

Egendomen bestod då av säteriet Söderby, Klena 2 mantal, Stora Täckeråker 1 mantal, Västra Täckeråker 1 mantal, Lilla Täckeråker 1/4 mantal, Kolaretorp 1/8 mantal, Dåntorp 1/8 mantal och Bråtorp (troligen Riddartorp) 1/8 mantal samt torpen Länna Krog, Klenatorp, tvenne, Söderby Krog, Mårtensberg och Nybygget med underliggande mjölkvarn och en krog kallad Nykrogen.

Troligen låg det ena Klenatorpet vid Lill-Klena, men var det andra låg är helt okänt.

Siste bonden

De första åren in på 1800-talet bodde bonden Eric Larsson, född 1746 i Ösmo, med sin hustru Anna Carlsdotter i Klena. De hade två söner, varav den ena, Erik, blev bonde efter sin far 1810. Erik med efternamnet Ersson (som sig bör) var född 1777 i Ramsdal. Han gifte sig 1810 med Stina Persdotter född 1788 i Frönäs.

Erik Ersson var den siste bonden på Klena gård. Det framgår inte exakt när de flyttade därifrån, men det torde ha varit 1814-15. Förutom Erik och Stina flyttade hans far Eric Larsson (modern hade dött 1809), drängen Lars Magnus Lindberg, drängen Gustaf Gustafsson, pigan Maja Stina Fontelius, gossen Erik Carlsson och gossen Carl August Stenström. De flyttade allihop till Lyckeby.

Den siste torparen i Klena var stattorparen Anders Simonsson Granberg född 1757 i Osmo. Han var gift med Catharina Larsdotter som också var född 1757 i Ösmo. De hade tre barn varav dottern Maria Ulrica Granberg först var tjänsteflicka och sedan piga hos bonden Eric Larsson i Klena. Hon flyttade 1807 till Brännkyrka. Stattorparen Anders med resten av familjen flyttade 1805 till Söderby.

Därefter bodde en lång rad statdrängar med familjer i Klena. Om det var ett eller två “Klenatorp” går inte att få direkt klarhet i, men det förefaller ha varit två boställen. År 1819 flyttade de sista från Klena och det var två familjer, statdrängar med tre respektive två barn och en ensamstående statdräng med sin son.

Tomt i 48 år

Orsaken till varför Klena inom några få år avfolkades har ännu inte gått att få någon klarhet i.
I 48 år var Klena folktomt. Inte förrän 1867 flyttade det in folk på nytt i Klena. Det är troligt att det då byggts ett nytt hus och att det är det nuvarande Lill-Klena som beskrevs inledningsvis. Den som då flyttade in var pigan Sofia Matilda Högman. Hon var född 1830 i Stockholm och kom närmast från Ljusterö. Hon flyttade året därpå till Sollentuna. En ny piga flyttade in och 1869 flyttade statdrängen Holmberg, som var änkling, in med sina två barn, 4 och 7 år gamla. De flyttade i sin tur efter ett år till Stockholm.

Situationsplan framställd av Henry Hall 1986.

Siste torparen

Därefter flyttade stattorparen Anders Jansson in med sin hustru Karolina Enblom. De kom från Kolaretorp där han var statardräng. Samma år flyttade pigan Anna Stina Jansdotter dit till dem. Efter fem år i Klena flyttade de alla tre till Mellanberg där han blev torpare. Pigan gifte sig 1875 med sonen Johan Andersson i Lennatorp. Anders Jansson var den siste torparen i Klena.

Arbetsstyrkan vid Söderby gård år 1902. I mitten står inspektor Axel Pettersson. Pojken längst till vänster är Nils Bergström, sedermera gift med Edit som äger bilden.

Därefter blev Klena bostad åt fd rättaren på Söderby, Karl Anders Sjöberg och hans familj. Han bodde där till sin död 1879. Änkan Brita Kristina född Nilsdotter dog 1884. Två av barnen hade redan tidigare flyttat till Näset, ett torp under Årsta. En av dem kom tillbaka efter några år och bodde hemma de två sista åren som modern levde.

Vid vagnslidret på Söderby gård omkring 1920. Mannen som håller hästen är Alfred Lindersson som bodde i Klena. Fotot tillhör Edit Bergström.

Sedan flyttade hon till Stockholm. Sonen i huset hade ett par år tidigare tagit tjänst som dräng i Klåfkällan. Klena stod tomt i fem år till dess att arbetaren Karl Petter Wård flyttade in 1889,Han hade varit torpare i Nya Wreten dessförinnan. Nya Wreten låg där nuvarande telestationen i Handen är belägen. Familjen Wård bodde i Klena när HFL slutar 1895.

Därmed är vi i stort sett tillbaka i tiden där vi började denna skildring.

Rötter i järnåldern

Det har i det föregående nämnts att Klena under 1600-talet uppgick i Söderby. Klena är dock mycket äldre än så. Det finns t.ex. omnämnt i ett brev redan 1385.

Enligt uppgift från en ortnamnsforskare tyder namnet Klena på ett ursprung från järnåldern. Gravfältet omedelbart sydväst om Klena är från yngre järnåldern.

Finns det ett samband? Tanken svindlar!

Här finns Klena utmärkt på 1905 års häradsekonomiska karta.