Detta är en artikel ur Berga Örlogsskolors informationsblad från 1994, den är skriven av Lena Billung.
Efter den korta inledande artikeln finns några mycket intressanta länkar om verksamheten, bl.a. en artikel i Nynäshamnsposten som dessutom innehåller en film som varit hemligstämplad till för några år sedan.
Gålö bas för hemliga försök, ubåtsjakt med sälar och duvor
Tyst och stilla ligger ubåten på botten. Svaga skrapljud mot skrovets utsida hörs in till besättningen. På ytan avvaktar jaktstyrkan.
Plötsligt syns karbidljuset. Ubåten är upptäckt.
Ännu en lyckad jakt och sälen Pelle får sin belöning färsk strömming.
Så här kunde det gå till på 40-talet i ubåtsjaktsammanhang. Under några år pågick en mycket hemlig försöksverksamhet i Hårsfjärden, där sälar dresserades till att söka reda på gömda ubåtar.
Dessutom ingick havsörn, duvor och berguv i försöken.
Hemlig bas i Hårsfjärden
Initiativtagare till projektet, som gick under namnet “Palmen”, var Lt Waldemar Fellenius. Isolerad på en ö i skärgården med familjen arbetade Fellenius med sina sälar. Det hela godkändes av högsta militärledningen och försöksverksamheten satte fart.
Sälarna föddes upp med nappflaska och fick sedan lära sig att åta endast när de blev matade. Strömming fungerade som belöning efter utfört uppdrag. Alla försök från sälarnas sida att själva skaffa sig föda stoppades. Strömmingar preparerade med ström fick dem att undvika “vild” fisk.
Från början övades sälarna i att leta reda på övningsminor. De visade sig vara mycket träningsvilliga och snart kunde Fellenius låta Pelle och de andra söka efter ubåtar som låg gömda på botten av Mysingen.
Sälfarmen på Gålö
Verksamheten flyttades till Gålö och “Säldammen eller “Sälfarmen” byggdes upp. Chefen för marinen ställde två ubåtar till Fellenius förfogande för övningsverksamhet.
Så här kunde det gå till:
Ubåten lade sig på botten, tyst och stilla.
Sälen Pelle gjordes klar i sin bur. På ryggen spändes en ryggsäck med dragg, cylinderklot och karbidljus fast. Pelle släpps ut och jakten kan börja.
Under utbildningen lärde sig sälarna att lyssna efter ljud från ubåten. Vid övning var också ett “apportföremål” fastsatt på ubåten med en tunn sytråd. Detta skulle sälen ha med sig tillbaka efter utfört uppdrag.
Inne i ubåten hör besättningen hur Pelles dragg skrapar mot skrovets utsida. De väntar.
Draggen fastnar i skrovet. Pelle sliter sig loss, får med apporten och simmar snabbt iväg. Upp mot ytan far cylinderklotet och karbidljuset som visar var ubåten ligger. Pelle har återigen lyckats.
Nu väntar belöningen, den efterlängtade strömmingen.
Inte bara sälar
Det var inte bara sälar som användes i experimenten. Havsörnar dresserades att spana efter periskop och Berguvar passade utmärkt för mörkerspaning.
Även duvor visade sig vara användbara. De lärde sig att en pinne i vattnet betydde godis och sedan var det inte svårt att få dem att “markera” periskop. Det var lättare att upptäcka en flock duvor på havsytan än ett uppstickande periskop!
Alla höll tyst
Under åren som försöken pågick var det mycket få som visste vad som egentligen hände på Gålö.
Beskedet alla fick, och det var många, var att försvaret höll på med medicinska experiment. Inte ens pressen forskade vidare efter det svaret.
Efter krigets slut upphörde försöken då försvaret inte ansåg att risken för ubåtsbesök i skärgården var så stor. Först många år senare plockades filmer fram, tagna av Fellenius själv, och visades bland annat i TV i samband med ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982.
Renovering på gång
Idag finns endast rester av Sälfarmen kvar på sin ursprungliga plats. Några svarta stockar visar var inhängnaden fanns.
Platsen är fortfarande känd som Sälfarmen även om det är få som vet vad som egentligen pågick på platsen.
Det finns nu planer på att renovera säldammen och återställa den i ursprungligt skick. I ett första skede är man nu på jakt efter eventuella ritningar, bilder och annan dokumentation.
Det har skrivits en del om denna märkliga verksamhet under kriget, vill du läsa mera, klicka här!
Försöksstationen Palmen på Gålö
Nynäshamnspostens artikel samt en film från verksamheten
(filmen inleds med reklam)
!951 arrenderades Sälstation av IF Linnéa och användes av föreningens många sektioner som klubbstuga och utflyktsmål för medlemmar. Arrendet varade i 25 – 30 år ?? och anläggningen underhölls av föreningen. Anläggningen var då i utmärkt skick vilket ingen kan påstå att den är idag.