För ganska exakt 100 år sedan utspelades ett morddrama i Västerhaninge, händelsen är beskriven i Gillets bok “Gårdarna i Ribby”. Kapitlet återges här i sin fullständiga version.
Onsdagen den 3 maj 1916 utspelades i Ribby ett blodigt drama som det länge skulle talas om. Alfred Björklund i Asphagen dräpte i sinnesförvirring två människor – 60-årige smeden Karl Petter Östlund i Backen och 54-åriga hushållerskan Matilda Hallberg i Ribby. Asphagen var ett torpställe som låg omedelbart söder om Ribbyholm.
Björklund bodde kvar i torpstugan med sin hushållerska Lina sedan hans föräldrar avlidit. Han arbetade på Berga gård och var känd i bygden som en tusenkonstnär som klarade alla slags komplicerade hantverk. Han anlitades ofta som urmakare. Han var också en omtyckt spelman med sin fiol. Enligt kyrkböckerna led Björklund av epilepsi. Omgivningen hade också på senare tid märkt att han ibland var nedstämd och tidvis ägnade sig åt ”religiösa grubblerier”.
Dramat började på förmiddagen med att Björklund kom till Ribbyholm sedan Johan Larsson, som brukade gården åt sin svärmor Maria Eriksson, hade hämtat honom i hemmet för att få hjälp med plöjning av åkern. Larsson hade bara en parplog (som kräver två hästar) tillgänglig, men endast en häst. Detta utlöste ett mindre bråk. När det stod klart för Björklund att den enkelplog som skulle användas var på reparation hos smeden Petter Östlund i Backen riktades ilskan mot denne. Björklund begärde att få rida hästen tillbaka till gården och passade också på att ta några extra varv på gärdet.
Maria Eriksson såg detta från ett fönster och blev förskräckt över den vilda galoppen. Björklund lugnade ner sig snart och ställde in hästen i stallet. Larssons hustru Anna och svärmodern Maria Eriksson gick ned till stallet och förebrådde Björklund för hans sätt att behandla hästen. Björklund blev så upprörd att han slog omkull Maria Eriksson så att hon började blöda.
Maria flydde in i huset och Björklund rusade efter. Han slog sönder en ruta i glasdörren till entrén och tog sig in i huset efter henne och slog henne upprepade gånger med knytnävarna. Plötsligt avbröt Björklund misshandeln och begav sig hem, men återkom snart med en yxa i handen. Invånarna på Ribbyholm hade nu flytt – alla utom Maria Eriksson, som gömt sig i en garderob. Björklund beredde sig tillträde genom att med yxan slå sönder dörren till förstugan.
Han stökade runt i huset, bland annat slog han in tre låsta dörrar, sökte först igenom hela bottenvåningen och sedan vindsvåningen. När Björklund inte hittade någon gav han upp och begav sig i stället till smeden Östlund i Backen. Denne var i färd med att laga en vagn och stod med ryggen mot dörren. Hans äldste son stod vid ässjan, och hann inte varna sin far, som fick ett yxhugg i bakhuvudet så att han omedelbart avled. Sonen sprang in till sina två syskon inne i huset, och tillsammans flydde de tre barnen till skogs och gömde sig. De undkom i sista stund för sekunderna senare kom Björklund efter in i bostadshuset och krossade i ursinne möblemang och husgeråd med yxan.
De förskrämda barnen återfanns inte förrän på eftermiddagen åtskilliga timmar senare. Björklund begav sig därefter till Robert Hallbergs hus i Ribby och påträffade systern Matilda Hallberg i köket. Hon fick också ett yxhugg i huvudet och avled omedelbart.
Pigan Maria Johansson som bevittnat hela händelsen flydde för sitt liv ut på gården. Björklund hann ikapp henne på gårdsplanen med yxan i högsta hugg och måttade ett slag mot henne. Hon lyckades värja sig med armen och båda föll till marken. När Björklund riktade ett andra hugg mot henne hann två tillskyndande män ingripa och avväpna honom. Det var en snickare och en arbetare som hade några sysslor på gården. Björklund lyckades dock undkomma och fortsatte ned mot järnvägsstationen.
Han stannade upp vid Erikslund ca 150 meter från stationen. Där bodde järnvägsarbetaren Anders Fredrik Åkerlöf med hustru och son. Klockan var nu elva på förmiddagen, Åkerlöf hade just kommit hem från arbetet och låg och vilade sig på en soffa. Björklund sprang in i huset och skrek åt Åkerlöf: – Du ska dö! I samma ögonblick grep han en flaska och slungade den mot Åkerlöf. Flaskan träffade Åkerlöf i huvudet och innan denne hunnit hämta sig tog den ursinnige våldsverkaren åter upp flaskan och riktade ett slag mot hustrun i huset. Flaskan gick sönder och hon fick skärsår i ansiktet. Hustrun lyckades fly ut på gården och ropa på hjälp.
Gästgivaren Alfred Lundkvist i Villa Vega hörde ropen och kom rusande till undsättning. I huset pågick nu en vild jakt sedan Björklund beväpnat sig med en kniv. Lundkvist lyckades dock avväpna honom, och med hjälp av tillrusande personer kunde Björklund bindas. Rättstjänaren J.F. Hägerstrand, som också kommit till platsen, skickade bud efter handbojor. Björklund fängslades och fördes till häradshäktet vid tingshuset. Länsman Emil Wahlroth var vid detta tillfälle på taxeringsmöte i Dalarö och fortfarande ovetande om dramat.
Till länsmanskontoret i Mulsta kom dock ett larm redan under dramats upprinnelse: – Skynda till Ribbyholm! Alfred håller på att slå ihjäl kärringen här! Det var Alfred Björklund själv som hittat en telefon under sina härjningar i huset och själv ringt efter hjälp! Alfred Björklund överfördes senare på våren till Ulleråkers sjukhus i Uppsala, där han avled 23 maj 1925. Det sägs att han under åren på sjukhuset spelade på sin fiol både natt och dag, och att han avled när personalen slutligen ledsnade på musiken och tog fiolen ifrån honom.
Fotnot:
Torpet Asphagen på vägen mellan Ribbyholm och Skarplöt är borta sedan länge, likaså smedsbostället Backen och Åkerlöfsbostaden Erikslund.
0 kommentarer
1 pingback