Sjötorp, vid Träsksjöns södra ände, finns på Häradskartan 1905, då överstruket.
Framställningen av denna karta påbörjades i slutet på 1800-talet och finns i ett flertal versioner. Under arbetets gång förändrades/rättades namn på gårdar, torp och lägenheter.
Ligger under Nora Rote på Näset ¼ mtl, brukas 1883 av hemmansägaren Lars Peter Persson.
Finns med i husförhörslängden för första gången åren 1881-1885 (v94535.b610.s51, AD).
Inga Offerberg skriver på 1990-talet:
KOPPARTAPPEN
Enligt Häringes förre skogvaktare B. Ellquist skall Koppartappen vara ett annat namn för Sjötorp vid Träsksjöns utlopp i bäcken. Av Sjötorp finns nu endast en husgrund kvar, tegelbitar, om jag minns rätt en krusbärsbuske, en mycket kraftig och djup källargrund och ett stycke längre bort grunden till ett uthus. Läget är vackert men måste också ha varit ensligt.
Koppartappen står upptaget i mantalslängden för 1842. Då bodde där avskedade båtsman Burman.
På Sjötorp bor 1895:
Lägenhetsinnehavararen, kanske torparen, Johan Gustaf Pettersson kommer 1883 hit från torpet Lilla Åkermarken på Hemfosa, i HFL står då efter rubriken ”raserat”. Han har hustrun Charlotta Wilhelmina och en son (Anders August Johansson) med sig, sonen flyttar ut till Sorunda 1890 men kommer åter 1894, (nu från Grödinge), gifter sig året efter och flyttar till Botkyrka samma år.
Torparen Johan Gustaf Pettersson är född i Grythyttan 1832 som oäkta son till pigan Maja Persdotter, men erkänd av ”inspektoren Forsberg”. Han har kommit till Lilla Vädersjö från Karlskoga 1853.
Torparhustrun är född på BT 28, Utlida Båtsmanstorp eller Glantstorp år 1831, dotter till båtsmannen Carl Ulrik Glants.
Johan Gustaf avlider på Sjötorp 1896 och sonen Anders August flyttar då till modern med hustrun och en dotter född 1895 som dock avlider vid två-års ålder. De få här senare tre barn födda 1897, 1898 och 1900. (den yngste avlider vid sex månaders ålder).
Så här ser det ut 1900 i kyrkboken:
År 1900 flyttar man som torpare till andra sidan sjön, till Träsket. Modern blir kvar på Sjötorp och in flyttar arbetaren Arvid Lamberg med hustrun Signe Maria, får här en dotter 1905 och flyttar samma år till Ösmo.
Gamla torparhustrun Charlotta Wilhelmina avlider på Sjötorp i november 1908. I Kyrkboken antecknar prästen med blyerts ”raserat”.
Sjötorp har troligen då existerat under den korta tiden mellan 1883 till omkring 1909.
Från Facebook, Irene Westerholm, Stenbacken Häringe, 2016 0709
Letar man noga i den täta skogen så hittar man rester av flera grundmurar. Gamla kulturväxter som syrener och mindre perenner finns också. Gamla diken avslöjar var både åkermark och vägen till Sjötorp varit. Det är något sorgligt över att människors ihärdiga slit är så lätt förgånget…