Nytorp under Häringe

Nytorp, troligen på 1990-talet, foto Inga Offerberg

Det finns troligen tusentals Nytorp runt om i landet, här berättar vi lite om torpet efter Hemfosavägen, numera Sotholms byväg i Häringe.

Inga Offerberg, kompetent och flitig forskare har skrivit mycket om Häringetorpen och vi tar mycket fakta från henne i denna artikel. Hon var under hela sitt liv fritidsboende i Västervreten.

Så här skriver hon 1990

Fortsätter man på Hemfosavägen från Grindtorp och förbi Stenbacken, kommer man till det vackert belägna Nytorp, tidigare dagsverkstorp under Häringe, nu med fastighetsbeteckningen Grindtorp 1:4.

Ängsmarken framför husen sträcker sig ned till den djupt nedskurna bäckfåran, som kantas av stora, vackra lövträd. Bakom husen växer skog och reser sig branta berg.
Gårdsbilden är ännu oförändrad med bevarade uthus, så som Gösta Andersson, född här 1922, minns den från sin barndom. Till uthusen hör en ovanligt stor, rentav imponerande potatiskällare, belägen ett stycke in i skogen åt den så kallade hålvägen från Västervreten till. Källaren är nu delvis raserad.

Nytorp på 1990-talet, foto Inga Offerberg

Då Häringe fideikommiss 1927 upplöstes, styckades och försåldes, upprättades en styckningsplan för 99 tomter. En av dessa var Nytorp, vars åker i planen står upptagen till en yta av 4,75 hektar, annan mark till 12 hektar, byggnaderna värderades till 5.800 kronor och avverkningsvärdet av skogen till 2.200 kronor.

Mina systematiska anteckningar ur mantalslängderna börjar för Nytorps del först år 1800, då också med det alternativa namnet Jonsberg: “Jonsberg eller Nytorp”.
Jag har emellertid också en notering från 1771, ett år för vilket jag skrivit upp alla socknens torpnamn, då, såvida jag läst rätt, i varianten Jansberg. Det har blivit infört sist, under alla de andra i bokstavsordning införda torpnamnen. Enligt  Henry Hall m.fl. fanns torpet redan 1741.

Jag har inga egna minnen av Nytorp men vet, att det ännu på 1940-talet var ett fungerande jordbruk. Då fick nämligen en katt jag haft under sommaren och som vägrade att på hösten anpassa sig till stadslivet, ett nytt hem på Nytorp, där han gjorde sig uppskattad som en mycket duktig ladugårdskatt.

Efter Häringetiden följde tydligen en kort period som arrende under Grindtorp. Därefter blev det uthyrt, efter vad jag tror i regi av Stockholms stad, och med tiden sålt som privatbostad. Under 1990-talet ägdes det av ett trevligt äldre par, som jag tror mig minnas hette Ekström och som en tid engagerade sig i de fåfänga strävandena att slippa den planerade nya sträckningen av väg 73. När detta skrivs, har arbetet på den nya vägen påbörjats, och snart kommer trafiken att dåna fram nära Nytorp på en fyrfilig bro över dalen och den lilla bäcken.

Inga Offerberg har listat mantals skrivna personer från år 1800 men vi går efter HFL och börjar först år 1831

År 1831 kommer till Nytorp drängen på Häringe Anders Ersson, född 1806 i Västerhaninge, och den 20 år äldre hustrun Cathrina Månsdotter. De gifter sig samma år.
Hustrun har med sig två barn till torpet,  Anders född 1813 och Cathrina född 1919. Sonen flyttar dock omgående ut till Ösmo.
De får gemensamma sonen Johan Erik 1831.

Dottern Cathrina gifter sig 1836 med Lars Olof Persson född 1813, de blir kvar på Nytorp och får fyra år senare dottern Anna Maria. De flyttar 1841 till Berga.
Mellan åren 1847-50 har torparfamiljen städslade pigor.

År 1853 sker en rockad på Häringetorpen, Anders Ersson blir brukare på Grindtorp och gamla brukaren blir torpare på Nytorp. Han heter Pehr Erik Andersson och är född 1823 i Västerhaninge, Hustrun heter Sofia Wilhelmina Halling, de har två döttrar Wilhelmina Josefina och Anna Sofia, födda 1848 och 1853.
På Nytorp finns nu piga och en gift dräng, Johan Erik Tärnholm.

Pehr Erik med familj flyttar 1857 tillbaka till Grindtorp som de tidigare brukat, nu skriver prästen “inhyses”.

De närmaste åren finns ingen torpare skriven på Nytorp men 1859 kommer från Östnora 1, Jan Olof Olsson född 1825 i Västerhaninge med hustrun Brita Stina och två söner,  Jan Olof född 1856 och Carl Magnus 1859. Får på Nytorp sonen Anders Axel 1862
Drängen Tärnholm som varit på Skogvaktartorp kommer tillbaka till Nytorp 1860, nu som änkeman

Jan Olof Olsson avlider 1863 och familjen flyttar till Åfiske.

Ny Nytorpare blir året efter Lars Olof Jakobsson född 1837, han har med sig hustrun Anna Sofia Engvall och sonen Karl Oskar född 1864. De kommer från Södertälje men med ett kort boende på Stubbenstorp.
Jakobssons blir inte långvariga här, 1866 flyttar de till Stav.

Under ett drygt år finns här då Johan Fredrik Nilsson som kommer från Ösmo men flyttar 1867 till Stockholm. Hit kommer  från Hästhagen  år 1868 Per Olof Persson född 1833 i Västerhaninge med hustru Maria Nilsdotter och en fosterson, tar här på Nytorp två barnhusbarn och har en tjänstegosse.

Familjen blir kvar i hela tio år men köper 1878 lägenheten Fridhem på Näset.

Då kommer från Ösmo Karl Magnus Jansson, född 1842 i Sthlm, med hustrun Anna Katarina, sonen Carl Johan född 1868 och dottern Matilda född 1772. Det finns några olika, ogifta drängar på Nytorp dessa år.

År 1891 gifter sig dottern Matilda med drängen Johan August Eriksson och flyttar till Näringsberg. De kommer tillbaka till Nytorp 1894, får här sonen Carl Johan samma år.

År 1893 flyttar Karl Magnus och Anna Katarinas son Carl Johan Jansson till Ösmo och gifter sig där.De kommer åter till Västerhaninge och Grindtorp (som då brukas av Karl Magnus Jansson på Nytorp) hösten 1893, får här sonen Karl Herman 1894 och dottern Elvira Katrina år 1896. Även dom flyttar till Nytorp samma år men 1897 tar Carl Johan drängplats på Häringe och flyttar dit.

År 1903 flyttar Matilda och Johan August som torpare till Skogvaktartorp  och Matildas föräldrar Carl Magnus Jansson och Anna Katarina följer med som inhyses.

År 1903 kommer då till Nytorp som torpare Karl Lager född 1863 i Glava i Värmland med hustrun Sara Johanna och en son och fem  döttrar födda mellan 1886-1895 i Helgesta i Sörmland varifrån familjen nu kommer.
Lager ger upp torperiet och flyttar som statdräng till  Näset med sin stora familj och professor Richert år 1905.

Ny torpare blir 1907 Johan Edvard Åberg född 1863 i Sorunda, han kommer med sex år yngre hustrun Inga Kristina och tre söner, en dotter samt ett fosterbarn från Trollsta i Sorunda. De egna barnen födda där mellan 1890 och 1903.

De äldre barnen flyttar ut mellan 1911 och 1913 och 1916 flyttar torparen själv med hustrun och yngsta dottern in till Häringe 1916 och vidare till Ösmo 1918.

Från Ösmo kommer då den nya torparen, Johan Gustaf Jansson född 1891 med hustrun Jenny Maria och sönerna Gustaf Erik född 1917 och Johan Evert 1918 samt dottern Eva Maria 1920.

De flyttar 1921 till torpet Bråten och vidare 1924 till Orkesta.

1921 kommer då från Ryttartorp nya torparen Karl Anton Andersson född 1891 med två år yngre  hustrun Elfrida Charlotta och sönerna Ivar Anton född 1916 och får här sonen Karl Gösta 1922.
De flyttar vidare 1925 till Grindtorp.

Året efter kommer då som arrendator till Nytorp från Damborg, Johan Börje Brodin född 1884 med hustrun Agda Cecilia och hennes son från tidigare Fritz Artur och gemensamma Evert Sigvard född 1911 samt fostersonen Helge Solberg född 1920,

År 1931 flyttar arrendatorn Brodin med familj till Kolberg på Stav och ny arrendator blir då Karl August Olsson född 1899 med hustrun Anna Sofia Åfeldt och fostersonen Karl Birger född 1918. De kommer då från Ryttartorp.

Karl August avlider på Nytorp 1943 och Anna Sofia 1973 i Nynäshamn.

Nytorp 2016, foto Bo Gylerud