Brink, torp under Årsta

Häradsekonomiska kartan från 1905

Husförhörslängden 1746, Österhaninge, kallas då Brinken.

Torpet Brink, de nordligaste torpet under Årsta, Södra Roten, finns med i HFL från 1746.
Torparen då heter Anders Andersson, född år 1710, hustrun Anna är fyra år äldre och de har en dotter på sex år med samma namn.
I Jordeböckerna nämns “Brinken” för första gången år 1703 som dagsverkstorp under Årsta och några decennier senare som skattlagt torp.
Det fanns två bostadshus på torpstället från slutet av 1800-talet, oklart när de kom till.

Det “gamla” huset på Brink, t.h. jordkällaren. Foto Henry Hall Haningegillet 1981. Det är nog inte troligt att detta hus trots namnet är från mitten av 1700-talet.

Anders Andersson efterträds 1783 av Zachris Zachrisson som blir där till 1798 då mågen Jan Persson född 1769 tar över. I kyrkboken 1811-1815 skriver prästen om honom “skadad i båda benen”.

Han flyttar 1818 till Gammelgården och då kommer från Lännåker Anders Pehrsson född 1779 som dock efter några år flyttar tillbaka dit och ny torpare blir då Olof Olsson som kommer från Blista. Han flyttar tillbaka till Blista Östergård 1828 och då kommer från Åbrunna  Erik Andersson född 1802 som sedan 1834 byter torp och flyttar till Hammaren,
Från huvudgården Årsta kommer då ogifte stataren Jan Petter Jansson född 1810 som torpare. Han flyttar efter fyra år till Tyresta.

“Stora huset på Brink från norr” står på ett foto av Henry Hall från 1981. Han skriver i Torpboken år 1990 att detta hus tillkom runt sekelskiftet. Byggnaden t.h. var ett magasin, ladugården låg ett 50-tal meter mot söder.

(Redan 1843 har då från Hammaren Erik Andersson återkommit till Brink, tyder på att det finns två torp här från 1843 och några år framöver.

År 1853 flyttar Erik Andersson till Årstatorpet Eriksberg och ersätts av Nils Peter Andersson som kommer från Årsta där han varit statdräng. Han blir kvar till 1859 då han flyttar till Dalarö. Från detta år finns bara en torpare noterad på Brink).

Från Hesslingby kommer 1838  statdrängen Jan Gustaf Mörtengren med hustru och sonen Jan Erik. De flyttar ut 1847 till Tyresö och från Årsta kommer Gustaf Fredrik Österberg. Han blir kvar på Brink till sin död 1875, de sista åren som inhyses.

Ny torpare blir 1870 Anders Nyman som kommer från Västerhaninge, han år född 1812 och har en stor familj med sig. Han blir kvar till sin död 1896 sista tiden som inhyses.  Ny torpare blir 1877 Anders Petter Sjögren som kommer från Tyresö, han flyttar 1880 till Huddinge.

Prästen skriver nu som “brukare”, Jan Olof Olsson, han kommer från Stadsberga. Han avlider 1895 och sonen Johan Magnus (Johansson) tar vid, han är född 1868 och ogift.

Han ger upp torparlivet 1898 då han flyttar till Stockholm som arbetskarl.

Post-Pelle, Gustaf Pettersson, på äldre dar. Bild ur Karin Aspbergs bok Gårdarna i Österhaninge 2.

Under de närmaste två åren heter torparen nu Johan Leonard Johansson, kommer från Täby och flyttar till Håbo Tibble.
Förste torpare på Brink i det nya decenniet blir Anders Edvard Hellmark född 1860, han kommer från Årsta där han varit rättare. Han flyttar 1904 till Värmdö.
Då kommer från Alfsta i Västerhaninge Anders August Olsson född 1867. Han avlider 1913 och nu kommer Gustaf Pettersson från Löfvreten i Västerhaninge som blir kvar till 1924 då han blir ägare till Västergården på Alby.
Han blir känd i samhället som Post-Pelle då han under många år kör posten mellan Österhaninge och järnvägsstationen i Västerhaninge med häst och vinkelkärra.

Från Stadsberga kommer 1925   Magnus Larsson född 1897 med två år yngre hustrun Selma och dottern Asta född 1922. Lars Magnus avlider 1933 och hustrun och dottern flyttar till Vaxnäs.
Dottern Asta gifter sig Eriksson och blir en välkänd profil i Haningegillet.

År 1933 kommer från Edesnäs på Utö där han varit stalldräng sedan 1920,  Erland Skarström, född i Sköllersta 1893, med två år äldre hustrun Lisa, född Lundqvist på Ornö, och sönerna  Einar och Runar födda 1915 resp. 1928.
Torpet består vid denna tid av 22 tunnland odlad mark, det fanns två hästar och sju kor.
I slutet på 1950-talet konstaterades att korna led av TBC och måste slaktas, detta gällde enligt sonen Runar f.ö. alla nötbesättningar på Årstas torp.

Familjen bodde i det större huset, sönerna flyttade tidigt ut, Runar blev lantarbetare på huvudgården under många år. Flyttade till Nedersta i Västerhaninge år 1959 men åter till Årsta som skogsarbetare och köper på äldre dar torpet Perstorp från Årsta-

Erland Skarström avlider som sista torpare på Brink 1959. Hustrun Lisa arbetar som bespisningsbiträde på Kyrkskolan och flyttar till Handen 1965 där hon dör 1972.

Runar Skarström, här på bild från 2018, gifter sig 1951 med Margit Helga Elisabeth Persson, de får två söner födda 1954 och 1956, han blir änkling 2007. Han bor sedan några år i en lägenhet i Västerhaninge dit han kom från Perstorp på Årsta. Foto Sune Nilsson

Nybyggd villa på Brink 2010. Foto Sune Nilsson.