Västerhaninge sockens stora nedtecknare Gustaf Adolf Westerin skriver 1895 detta kapitel i sin bok om gården Fors.
Han var född 1862 i Stockholm av okända föräldrar, gick i skräddarlära hos fosterfadern men utbildade sig senare till folkskollärare. Kommer till Kyrkskolan i Västerhaninge 1887 och blir även klockare i församlingen. Han flyttar 1908 åter till Stockholm där han avlider som ogift 1927..
Texten återges här i sitt original.
Fors 1, kallad Herrgården, här med den huvudbyggnad som uppfördes 1754 av Henrik Busch och revs 1937. Nertill sågen och kvarnen, uppe till vänster den omdiskuterade och föga kända väderkvarnen
Fors, omkring en fjärdedels mil söder ut från kyrkan vid stora landsvägen, som leder till Häringe, utgöres dels af en by och dels af en herregård. Ej utan skäl torde kunna antagas, att gården, hvars ålder är rätt ansenlig, blifvit kallad Fors med anledning af sitt nära läge vid det vattenfall eller den fors socknens längsta vattendrag här bildar. Fors utgör tillsammans 3 ¾ mtl, hvaraf Fors n:o 1 eller själfva herregården är 1 mtl frälse, enligt kongL kammarkollegii utslag 1874, hvarigenom det från skatte skulle öfverföras till frälse.
Af det öfriga lyder Fors n:o 2 och 3 under Häringe och utgör 1 ¾ mtl frälse. N:o 4 lyder under Berga och är 1 mtl frälse. Af dessa räknades i äldsta tider n:o 1 för 8 öresland och n:o 2 för 8 öres- och 5 örtugsland.
Hvad som i det följande nämnes om ägarne rör blott herregården Fors.
För första gången namnes Fors i ett fastebref, dateradt 15 juli 1327. I detta bref namnes bland fastemännen Bero i forsæ såsom det då skrefs. I midten af 1500-talet synes befallningsmannen å Stockholms slott Anders Sigfridsson innehaft gården, då densamma genom byte den 8 april 1560 kom i konung Gustaf Vasas ägo. I vederlag erhöll Sigfridsson kungsgården i Norrala socken i Helsingland.
Vid konungens snart därpå inträffade död, gick gården i arf inom släkten och i 1609 års förteckning öfver hertig Johan arfvegods nämnes han, som dess ägare. Denne hertig Johan var konung Johan III:s yngre son och hertig till Östergötlad, d 1618. Den 17 nov. 1638 inköpte grefve Gustaf Horn af konungens arf- och egnegods 1 h. i Fors. som då lades under Häringegodset.
På 1600-talet ägdes Fors af en Peder Sparre Larsson, som donerade räntan af gården till Danviks hospital vid Stockholm, hvilken ränta än i dag dit betalas. På 1860-talet pågick mellan dåvarande ägaren och Danviks hospital process, om Fors vore att anse såsom hospitalshemman. Genom Kongl. Maj:ts utslag förklarades att Fors, såsom varande purt frälse, ej finge såsom hospitalshemman betraktas, men väl till hospitalet utgöra den donerade räntan.
År 1750 ägdes gården af grosshandlanden Henrik Busch i Stockholm. Denne lät 1754 uppföra nuvarande hufvudbyggningen och bebodde Fors till sin död den 29 aug. 1764, då han begrofs i Västerhaninge kyrka i den Flachska grafven, som han år 1760 hade inköpt och reparerat. Till grafvens framtida underhåll donerade han till kyrkan 300 dlr kpmt, som för evärdliga tider insattes på riksbanken. Grafven blef efter vådelden 1831 igenlagd, men ålades församlingen af domkapitlet att af räntan för de donerade medlen resa en minnessten i kyrkan. Busch, född i Stralsund den 1 juni 1696 och direktör vid Stockholms borgerskaps änkhus, var gift med Fidelia Veise. En hans dotter, Johanna Fidelia, blef 1762 gift med skeppsklarerareStockholm Magnus Vestermark.
I början af 1770-talet beboddes Fors af kronobefallningsman Erik Levin, som var gift med Brita Katarina Tengman. De flyttade senare till Ekeby 1774. En kapten Georgi, f. 1775, ägde så Fors till 1814. Han hade deltagit i flere krigsbragder, hvarvid han förlorat båda händerna.
Härefter innehades egendomen af en patron Vahlenberg samt under åren 1834-1856 af krigsrådet Georg Axel af Sillèn, död i Stockholm 26/6 1858, 85 år. Sonen, Josef af Sillén blef 1853 gift med Hilda Upmark.
År 1856 öfvergick Fors genom köp till inspektören Ax. J. Ahlström vid Hall, som åter i sin tur sålde gården 1857 till en polisman Joel Tjellander. Då denne kort därpå gjorde konkurs, inropades Fors på konkursauktion år 1861 af C. F. Hallström, som sedan bebodde och brukade det till år 1891.
Hallström tillhörde en gammal svensk släkt, hvars stamfader, Sorre, på 1600-talet var född i Västergötland. Redan från början delade sig släkten i fyra grenar nämligen den äldre och yngre sörmlandsgrenen, upplandsgrenen och östgötagrenen. C. F. Hallström tillhörde den äldre sörmlandsgrenen.
Carl Fr. Hallström var f. 1825 på Billsta. År 1835 kom han till Maria trivialskola i Stockholm; blef 1842 elev vid teknologiska institutet, 1845 landtbrukselev vid Fållnäs i Sorunda samt 1861 ägare af Fors. Gift med Christina Lovisa Strömberg. Var vid 1862 års riksdag ledamot af bondeståndet, samt från 1861 till 1890 ordförande i Västerhaninge kommunalstämma och nämnd. Död i Uppsala den 8 juli 1893.
Genom köp 1890 övergick Fors till kyrkvärden Per Olof Olsson, som redan följande år sålde det till landtbrukaren Johan Eriksson från Västerhaninge. Denne avyttrade det 1892 till landtbrukaren Lars Joh. Hallberg från Nödesta för 32,000 kronor.
I byn finnes skjutsstation, 3 handelsbodar samt kvarn och såg, de senare hörande till såväl Fors och Berga som till Häringe. Dess taxeringsvärde utgör 25,000 kronor.
Mangårdsbyggnaden som uppfördes 1937
Fotnot:
Lars Johan Hallbergs dotter Ester gifter sig med sonen på den Häringeägda Fors Östergård, Edvin Nilsson.
De övertar gården som sedan går över till sönerna Sven och Olle som blir de sista ägarbrukarna här,
Lämna ett svar