Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 17 av 47)

Rännilen, backstuga och torp under Västnora

Rännilen

Torpet Rännilen på 1910-talet. Personerna på bilden är torparen Lars-Erik Nilsson med dottern Edla och fosterdottern Inez Eriksson. Lars-Erik var född 1843, dottern 1883 och fosterdottern 1901.

Backstugan/torpet Rännilen låg i Västerhaninges södra del. Stugan, som revs omkring 1940, lydde som de allra flesta torp och backstugor i denna del av socknen under Häringe/Västnora. men under Nora rote.

Om man följer vägen som börjar vid Häringe  och som leder mot Hemfosa passerar man  antal äldre torp och backstugor (eller rester av dem)  utefter en mycket vacker dalgång innan skogen tar vid.

500 meter norr om Nytorp gör vägen en tvär vänsterkrök och där fanns förr en avtagsväg upp mot Västervreten. En bit in efter den vägen låg Rännilen på vänster sida. Det finns (enligt uppgift) en del rester av bebyggelsen kvar.

Fortsätt läsa

Den dolda skatten på Berga

Mjölk

I en rödmålad loge på Berga Naturbruksgymnasium döljs en fantastisk samling lokal jordbrukshistoria!

Ulf Sandstedt2

Detta är en enda mans verk, Ulf Sandstedt (1923-1998), lantmästare och lärare på Berga under många år, samlade, renoverade och organiserade äldre jordbruksredskap och verktyg.

Han byggde dessutom ett stort antal modellscenarier från gårdagens jordbruk.

All denna historia finns inträngd i logen på Berga utan möjlighet att beskåda för allmänheten!

Fortsätt läsa

Sommar på Fors på 30-talet

Olle Numan
Olle Numan (1922-2013), engagerad hembygdsforskare, berättare, fotograf och skicklig illustratör kom med sina föräldrar till Fors vid fem års ålder. År 1989 skrev han denna lilla berättelse med minnen från en barndomssommar på tidigt 30-tal.

 

Gästgivargården

Gästgivargården på 1930-talet

Mitt hem, från början Fors gästgivargård och skjutsställe, sedermera affär och bostad. När vi flyttade hit från Vreta 1927 bodde vi på västsidan av Rocklösaån/Vitsån, till vänster om oss bodde skomakare Rasmussen och Mina Olsson med dottern Gerda i varsin stuga. På höger sida låg Fors affär, ägd av Ida Eriksson. Ovanför låg Petter Magnus stuga, sedermera scoutstuga . Västerhaninge scoutkår startades 1927 av min far Ragnar.

Ragnar Numan

Ragnar Numan, bokbindare, här i scoutmundering

Vi hade en trädgård med vinbär, äpplen, krikon och plommon, som några år sköttes av en f.d. trädgårdsmästare “farbror Lasse” han hade stor vit mustasch. Han arbetade hos oss mot mat och husrum plus tror jag lite fickpengar. Han gjorde underverk med trädgården.

Min far var bokbindare och hade sin verkstad tvärs över vägen.

Då trafiken på den tiden inte var så stor, sprang jag till verkstaden med meddelanden om telefon eller att maten var klar.

Trafiken bestod mest av hästskjutsar till affären och hästarna stod där och mumsade havre i tornistrar.

Slaktarvagnen från Tärnholms i Katrineberg, kom en gång i veckan och kördes och servades av Andersson i Kullsta och drogs av parhästar.

Sigrid Numan

Olles mor Sigrid, pionjär med kameran, har dokumenterat Fors med omnejd.

De bilar jag minns är Helge Ax:son-Johnsons Rolls-Royces, körd av chauffören Brewits i livré, samt “fartdåren” Kork-Wicander som ibland nästan var nere i vår häck. Det var en stor bil med växelspaken och bromsen på utsidan, samt en stor tuta, modell gummiblåsa med tratt.

På sommaren kom min mors kusin “Min onkel” som sommarbarn. Han var två år äldre än undertecknad. Varje morgon börjades med ett ägg och gröt, min mormor hade ett tjugotal höns.

Vi fiskade mycket, det fanns gott om abborre, mört, snorgärs och gädda. Ibland såg vi även lax, som kom upp från laxdammen nere vid Vitså. På försommaren kunde vi stå nedanför bron, över en liten ficka i fallet, och plocka abborre med händerna.

Under bron, bakom dammluckorna i pölarna fanns grodyngel som vi fångade och flyttade till större gölar.

På andra sidan ån, stod ett långt hus där stockar sågades till olika format. En 15-16 cm bred drivrem mellan husen drev klingan och sågbordet. Det var ett väldigt pysande när ångan skulle minskas, lokomobilen hade även ångvissla. Sågspånet och splinten transporterades till lokomobilen för att eldas upp. Det blev stora sågspånshögar som vi ungar hoppade i. Sågspån i byxor och skjortor. Nedanför sågen låg kvarnen som var turbindriven, en lång trätrumma gick från dammluckan till turbinhuset. Kvarnbyggnaden finns kvar än i dag och är i gott skick.

SigridFors1929

Fors 1 från väster, i förgrunden sågen och kvarnen, foto Sigrid Numan 1929

När det var matdags eller vi skulle komma hem, kallade mormor med en gammal koskälla av plåt, det fanns ingen chans att missa det ljudet, hela byn hörde när vi skulle hem. Skällan har jag kvar.

På kvällarna hämtade vi mjölk på andra sidan ån, hos Edvin Nilsson, Fors gård, i deras mjölkkällare som låg på andra sidan vägen. Fin fet mjölk, ny-silad nästan spenvarm, den gav bra med grädde efter en natt.

Dagen avslutades med mammas nybakade kanelsnurror, som hon var en mästare på att baka, samt nysilad mjölk.

Mormor (hela Fors mormor) nattade oss och vi läste, “Gud som haver barnen kär” tillsammans.

Så var sommardagen slut.

Läs om Sigrid Numan och hennes kamera!

Skyttens, senare Häringe kapell

Kapellet

Kyrkogårdsbackens kapell, senare Häringe kapell, med klockstapeln i bakgrunden. Ur Gillets arkiv.

Fastigheten har beteckningen Västnora 4:13 och den är avstyckad från Västnora 4:1 år 1931 och överläts genom ett gåvobrev från Trolle-Löwen på Häringe  år1937 på Västerhaninge församling.
Den ligger efter östra sidan av  “gamla landsvägen”, dvs den äldsta Stockholmsvägen, som från Häringe grindstuga svängde uppför backen förbi vad som nu är Kyrkogårdsbacken och fortsatte till Väst- och Östnora. Denna sträckning är nu borta sedan många år.

På området låg vid avstyckningen ett gammalt vitkalkat hus, som länge tjänstgjort som boställe för Häringes skogvaktare och skytt (jägare). I storskifteshandlingarna och kyrkoböcker från senare hälften av 1700-talet benämns stället “Skiöttens” dvs Skyttens. Marken avsattes i storskiftet 1771 för samfällt bruk men tilldelades Västnora i enskiftet 1809. I enskiftesdelningen mellan Västnora och Näset finns noterat, att en del av Sköttens blivit uppodlad till åker.

Fortsätt läsa

Gunnar Sträng, mamma Anna och Damborg

gunnars_StrangGunnar Sträng var Sveriges finansminister mellan 1955-1976, dessförinnan bl.a. jordbruksminister. Han var född i Järfälla i västra Stockholm år 1906 och avled 1992.

Hans mor var Anna Sofia Andersdotter född 1869 på Damborg och fadern var Gustaf Emil Sträng född samma år i Stockholm. Gustaf Emil var på 1890-talet dräng på gården Huset på Gålö, troligen träffades man i samband med detta, de gifte sig 1900.

Damborg är utsatt med namn och torptecken på vanliga kartor och låg ca 400 m sydväst om Träsksjön via en liten väg (stig) som går norrut från en liten å (bäck) som rinner ut i Landfjärden. Torpet låg i den gamla kulturbygd som enligt Ivar Lo- Johansson var ett koncentrat av all landskapsskönhet som fanns i Sörm­land. Också Bertil Malmberg, som under många år bott på Sothol­men har skrivit om detta landskaps oerhörda skönhet.

I Gillets tidning 3-1990 efterlystes fakta om torpen Damborg  och Bråten, båda under Häringe, som brunnit/bränts ner. Detta fick vår medlem Leif Holgersson att fatta pennan och i Fragment 1 från 1991 fanns följande artikel.  Den är lätt bearbetad.

Fortsätt läsa

Söktips på haninge.org

Det finns nu drygt 300 artiklar på bloggen haninge.org

Inte ens redaktören kan hålla riktig ordning på detta utan tekniska hjälpmedel.
Den sökfunktion som finns inbyggd i detta Word Press-program är trubbig, jag tänker alltså på den gröna SÖK-knappen här på entrésidan.

Jag använder istället Googles fantastiska kapacitet i sammanhanget, det är mycket enkelt. Om du har läst en artikel på sidan där en viss person har förekommit men du inte vet i vilket sammanhang eller artikel han omnämnts gör du så här.

Vi använder namnet ”Huge”, Västerhaninges legendariske stins i exemplet.

Gå till google.se (kanske är det din startsida redan?)
Annars kan du göra den till startsida här!
goo1

Skriv i sökrutan:
site:haninge.org Huge
(lägg märke till mellanslaget mellan “org” och “Huge”)

… och du får 10 förslag och kanske hittar den artikel du söker!

Goo2
Det går naturligtvis att söka på alla ord men de måste ju vara lite unika!

Lycka till!

Västnora och Näset, lite historia från södra Haninge

Inga Offerberg

Inga Offerberg

Kommunens södra gräns mot Nynäshamn går vid Landfjärden på Häringes marker. Häringes historia finns väl beskriven i otaliga sammanhang. I området norr om själva godset finns några gamla byar som inte har lika glansfull historia och därmed är ganska okända i hembygdslitteraturen.

Gillets Inga Offerberg, framstående hembygdsforskare, tillbringade en stor del av sitt liv i dessa trakter och skrev för 25 år sedan denna artikel om Västnora och Näset. Här får vi en god sammanfattning av utvecklingen i dessa för många okända trakter. Tänk på att fakta är från 1991.

Då man färdas söderut på Nynäsvägen kan man, strax efter det att man passerat avtagsvägen till Östnorabadet, på höger hand se gamla Västnora by uppe på en bergshöjd och snett emot på andra sidan vägen vad som återstår av det en gång från Västnora utbyggda Näset. Också Näset ligger högt och känns på våren igen på de täta snår av blommande slån och syren som omger det

Fortsätt läsa

Invigningen av skolmuseet i Svartbäcken

MINOLTA DIGITAL CAMERA

En vacker sommarbild från Svartbäckens skola. Foto Kjell Olsson

Ur Glimtar 1997:2, Olle Flodby…

…INVIGNING AV SKOLMUSEET I SVARTBÄCKEN

3103Så har vi då äntligen fått vårt skolmuseum invigt. Många inbjudna hade infunnit sig den 15 februari 1997, på dagen 150 år sedan Svartbäckens skola togs i bruk, men det var också många andra besökare på plats. Det var bistert kallt då kommunal rådet Staffan Holmberg klippte det blågula bandet och förklarade museet invigt.

Flaggan var i topp och trots kylan sjöng barn från den nya Svartbäcksskolan några sånger under Barbro Milgers ledning.

Skolsalen blev proppfull av besökande och sparbössan på katedern, betydande att entréavgiften är helt frivillig, blev snabbt fylld med både sedlar och mynt. Man hajar lätt till i entrén till skolsalen vid anblicken av en skyltdocka uppklädd till lärarinna i tidsenliga kläder. Både skyltdockan och kläderna är skänkta av Haningedräktens Vänner och arbetsgruppen för skolmuseet är mycket tacksam för donationen.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑