Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 18 av 47)

Postrån i Tungelsta 1985

Rån 2

Rubrik i dagens Nyheter från februari 1985.

Första februariveckan 1985 var “dramatisk” i Haninge!

Onsdagen den 6 februari spårade ett pendeltåg ur vid Handens station och hamnade i sjön Rudan!
Fredagen den 8 februari rånades Posten i Tungelsta!

Klockan kvart över tio denna bistra vinterdag klev en maskerad man in genom dörren och hotade den ensamma kassörskan med pistol och krävde “pengar”!
Han fick med sig 15000 kronor i sedlar och försvann, rånet tog bara någon minut. Inga kunder fanns inne i lokalen och övervakningskameran som fanns startades först när kassörskan tryckte på larmknappen när gärningsmannen lämnat.

Den stackars kassörskan, som var sjukvikarie, chockades naturligtvis men enligt tidningsuppgifter var hon i tjänst igen efter några dagar.

Polisen gjorde ganska omgående en husrannsakan i en lägenhet i Brandbergen, innehavaren och tre av hans kamrater hade nämligen varit synliga utanför postkontoret på torsdagen. Alla fyra var väl kända av polisen och togs in för förhör men släpptes senare.

Det går inte att finna uppgifter om detta brott klarades upp.

Det kan tyckas märkligt att det var möjligt med en ensambemanning på kontoret med tanke på de värden som hanterades. Händelsen gav också upphov till en debatt mellan facket och postledningen om bemanningspolitiken. I en artikel i Dagens Nyheter funderar postmästaren i Västerhaninge på att dubblera bemanningen på Tungelstakontoret men samtidigt minska öppettiderna.

Vill du läsa om tågolyckan 1985 finns artikeln här

 

Tågolyckan i Handen 1985

I sjön

Bilden från olycksplatsen fanns i Dagens Nyheter den 7 februari, fotograf Rolf Söderberg.

Strax efter 9.30 på osdagsmorgonen den 6 februari 1985 spårade ett norrgående pendeltåg ur norr om dåvarande stationsområdet i Handen. Tåget leddes av misstag in på ett s.k.säkerhetsspår och den stoppbock som fanns vid spårslutet klarade inte av att hindra tåget som körde ner i sjön Rudan.

Första vagnen gick genom isen och blev med sin främre del stående på botten.

De omkring 40 passagerarna klarade sig märkligt nog ganska bra rent fysiskt men blev naturligtvis chockade, tågföraren skadades lindrigt.

I DN:s artikel om olyckan fanns denna rubrik:

Rubrik

Det är ett uttalande från SJ:s driftledning som är föbryllade. Bansträckningen var försedd med s.k. ATC, ett säkerhetssystem som skall förhindra denna typ av olyckor.
Sträckan var på den tiden enkelspårig och möten mellan pendeltågen skedde på stationerna. Rutinmässigt skulle de två inblandade tågen mötas i Skogås. Denna morgon var det förseningar i trafiken och detta innebar att mötet skulle ske i Handen. När olyckståget startade norrut var det mötande södergående tåget på ingång och säkerhetssystemet borde automatiskt stoppat det norrgående.
Nu fungerade detta inte fullt ut men en i systemet integrerad säkerhetsväxel lades om vilket ledde tåget in på stoppspåret men med för hög hastighet för att kunna stanna i tid.

Man kan ju fundera på hur det hela slutat om denna växel inte fungerat, ett södergående tåg kommer ju i hög fart på det enda spåret.
Eller om olyckan skett sommartid utan uppbromsande is?

Liknande olycka några veckor senare i Skogås

Skogås 26 febr

Ur DN 28 februari 1985

 

Sent på kvällen den 26 februari inträffade en liknande olycka vid Skogås, tåget körde mot rött och växlades in på ett säkerhetsspår men i detta fall klarade stoppbocken att hejda tåget. En passagerare och tågföraren skadades lindrigt.

SJ fick under våren 1985 hård kritik för ATC-systemet i media.

 

Äldre bilder här på bloggen och på Facebook

MittiMitti Haninge gjorde ju ett reportage om det tilltagande intresset på nätet om våra trakter från förr i tiden. Skribenten Filip Magnusson jobbade seriöst med detta ämne och artikeln  har haft en positiv påverkan på engagemanget från åtminstone mina läsare/följare.

Blev inledningsvis lite irritation från skaparen av en av de kanaler jag/haninge.org använder, Kjell Åke Schönbäck och “Haningebilder för och nu”.

Verkar väl utrett i nuläget men jag vill ändå förklara hur jag ser på det hela.

De flesta bilder jag lagt ut på FB, nästan alltid samtidigt både på den ovan nämnda sidan och Gillets egen FB-sida, kommer från Gillets stora interna bildarkiv, många med okända fotografer och årtal.

Fortsätt läsa

Kyrkvreten, Fors 2:2

Kyrkvreten 1968

Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall.

Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde ursprungligen Fors No 2, frälsehemmanet under Häringe, även kallat Östergården. I äldre lantmäterikartor kallades åkrarna väster om vägen, söder om Mariebergsbacken, för ”Kyrkvretarna”, detta som en trolig förklaring till namnet på torpet.

Ursprungliga stugan revs 1982 och ersattes med en modern villa.Innan dess var det sommarbostad i flera år. På tomten byggdes senare också en mindre verkstadsfastighet.

Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad “Lisen”, som dog 1959 genom en olyckshändelse.

Kyrkvreten återfinns i husförhörslängderna från och med 1825 och hela tiden tom 1895. I skifteshandlingarna från laga skiftet 1859-60 står det angivet som torp. Före rivningen genomfördes en grundlig dokumentation och flera föremål togs till vara, bl. a. återfinns järnspisen numera i det återuppförda Janstorp på Tingshustomten.

Lite om Kyrkvreten från 1850

Vid husförhöret 1851 finns där Johan Martin, f 1792 i Lifland, noterad tillsammans med hustru, son och dotter. De har tidigare bott på Berga, kom dit från Kolbäck 1828. Familjen flyttar till åter till Berga 1860.
Mellan åren 1861-65 bebos under korta tider Kyrkvreten av arbetskarlar och inhysingar, bl.a. Daniel Danielsson, Johannes Abrahamsson och Karl Fredrik Jansson med hustru och dotter. Janssons flyttar 1866 till granntorpet Löfhagen vid Skarplöt.

Fortsätt läsa

Dikartorp under Häringe

Dikartorp hus

Dikartorp på 20-talet, vid trappan familjen Demander.

Dikartorp kallas också för Bäcken. Det finns i HFL1690-1895 och beboddes av torpare åtminstone från 1826. Varför det kallades ”Bäcken” är lätt att förstå om man en vårdag besöker denna dalgång, bäckens porlande en solig majdag är mycket stämningsfullt. I jordeboken från 1740 står att Bäcken var ett oskattlagt torp.

Lite om torpet från 1831

Detta år kommer torparen Anders Andersson hit från Botkyrka, han är född i Sorunda 1801, hustrun Lisa Stina Carlsdotter är två år äldre och född i Ösmo, de har sönerna Hinrik född 1826 och Pehr Erik född 1929. De får en syster, Anna Catrina, här år1836. På torpet finns då både dräng och piga.
Från 1835 bor i “egen stuga”, änkan, fattighjonet Maja Stina Nilsdotter född 1771 i Ösmo. Hon avlider 1860.

Fortsätt läsa

Tungelsta “Nya Skola”, byggd 1912

Tungelsta skola

Vykort okänt årtal, Sam Larsson var handlare på Ålstalund.

I församlingsboken 1910-13 dyker för första gången denna skola upp i prästens register över skolhus i socknen tillsammans med de tidigare skolorna Norra, (kyrkskolan), Södra (Östnora), Västra, Berga och Hemfosa. Den kallas då naturligtvis “nya skolan”.
Bygget påbörjades under 1912 på Skogs-Ekebytomten Nr 77 som Västerhaninge församling fått som gåva av tomtbolaget Hem på landet, det företag som exploaterade stora marker i Tungelsta i början på förra seklet.

Fortsätt läsa

Rune Karlsson, humanist, forskare och pedagog

Rune Karlsson

Författaren (tillsammans med Anita Stjernström) av Gillets årsbok “Så tvättade vi i Haninge”, Rune Karlsson, har på vår enträgna begäran skrivit en kort artikel om sitt liv från tvättarson i Kvarntorp under sina första 25 år till en akademisk karriär med kungligt inslag.
Titeln på artikeln nedan har satts av redaktören under viss protest från författaren!

Mitt yrkesliv – en lightversion av en klassresa

Elin Mimmi Fanny Gustaf Pelle

Min mor Elin t.v, med systrarna Mimmi, Fanny och brodern Gustav. Mimmi senare gift Wretman och Fanny gift Hultström.

Mina föräldrar var Elin Linnéa Pettersson (1905–1994) och Carl Herman Carlsson (1903–1985). Min mor föddes i Högsta, Österhaninge, men flyttade tre år senare med sin mor Anna  Pettersson (1872–1925) och sina systrar Mimmi och Fanny till Marielund, nu rivet, vid Skutans gård i Österhaninge. Där föddes brodern Gustav år 1908.

Alla syskonen gick i Svartbäckens skola. Marielund låg ett par hundra meter från Forsla kärr och vid kärrets strand fanns en tvättstuga (nu totalt försvunnen), som gav min mormor och hennes barn en möjlighet att försörja sig. Hon blev stadstvätterska, dvs. tvättade kläder åt bättre bemedlade personer i Stockholm.

Fortsätt läsa

Lyckeby, hemman under Vendelsö

Henry Hall

 

Ännu en artikel om gamla Vendelsö, Henry Halls inlägg om hemmanet Lyckeby, från hans bok om Vendelsö från 1995.
Tänk på att alla fakta i artikeln är från detta år.

 

 

Lyckeby

Huvudbyggnaden på Lyckeby år 1972, ur Gillets arkiv.

Under Vendelsö löd under århundradenas lopp flera hemman. Ett av dessa var Lyckeby, som ligger ett stycke öster om Lycksjöns norra ände. Att man en gång i tiden valde att bosätta sig just här är lätt att förstå.

Vattendraget från Österäng skär sig genom dalen och har vid det här laget ätit sig flera meter genom sanden och leran. Det slingrar sig kraftigt och möter nästan sig självt. Där ån vindlar som mest ligger gården placerad sedan 1684.

Namnet torde komma från ordet “lycka” som betyder “liten åker- eller ängsteg” (Staffan Nyholm).

Uppe i skogen, knappt tvåhundra meter söder om gården ligger en liten öppen äng, som i dag kallas “lyckan”. I ena skogskanten står en kraftig ek med en pampig krona. Av omkretsen att döma är den minst 300 år gammal. Skogen på ängslyckans motsatta sida utgörs av den stora Tÿrestaskogen, som är nationalpark med reservat runt i hästskoform.

— På 1960-talet var den lilla ängen helt igenväxt. Den röjdes, berättar Gunilla Bramme, som bor i det 1942 uppförda gula huset c:a 100 m söder om gården. Ängen hålls nu öppen av betande hästar på somrarna.

Fortsätt läsa

Oxhagen, torp i Vendelsö

BokI serien av Henry Halls artiklar om torpen i Vendelsö har nu turen kommit till Oxhagen. Denna korta beskrivning finns i hans bok, “Vendelsö, säteriet som blev villasamhälle” som kom ut på Hanvedens förlag 1995. Vi har sökt i alla tillgängliga arkiv efter ett foto av torpet utan att lyckas, kanske kan detta inlägg hjälpa oss?

 

Inbyggt torp

Enligt obekräftade uppgifter skall den gamla torpstugan Oxhagen vara inbyggd i denna villa, går det att få bekräftat? Adressen var 1995, då bilden togs av författaren, Oxhagsvägen 24.

Fortsätt läsa

Lötkärr, torp under Vendelsö

Henry HallHaningegillets Henry Hall skrev 1983 denna korta artikel om torpet Lötkärr under Vendelsö  Gård.
Den ingick som en del i hans bok som utkom detta år, “Vendelsö, säteriet som blev villasamhälle”

Värmlänningen Henry kom till Haninge 1972 och har sedan dess helhjärtat engagerat sig i sin nya hembygd både med pennan, kameran och snickarverktygen. Och är still going strong!

Lötkärr bostad

Lötkärr från söder, foto Henry Hall 1983.

Ett torpställe som lydde under Vendelsö är Lötkärr. Den gamla torpstugan finns faktiskt kvar(1983) som sommarbostad och ligger på Grindstuvägen 3. Hela villaområdet heter idag Lötkärr. Det har alltså fått sitt namn från det gamla torpet.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑