Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 19 av 47)

Ett herrgårdsbröllop på Hammar 1914

Redelius

Haningegillets Gunnar Redelius skrev 1982 denna artikel om ett dubbelbröllop på storgodset Hammar där den barnlöse John Upmark  gifte bort sina systerdöttrar, Elsa,  född 1888, med bergsingenjören David Sjöqvist från Stockholm och Frida, född 1884,  med landsfiskalen Emil Wahlroth i Mulsta.

Brudparen

Brudparen den 30 maj 1914. T.v Elsa och David Sjöqvist. t.h. Frida och Emil Wahlqvist.

Så här skriver Gunnar Redelius:

I släkten Upmark på Hammar fanns det två giftasvuxna flickor, Frida och Elsa, döttrar till Edla Upmark och lantbrukaren Carl Gustaf Hauffman vid Håga i Västerhaninge, den senare död 1897. Flickornas mor var dotter till ägaren av Hammar, Mauritz Upmark och hans hustru Mathilda, född Molien.

John Upmark1914 innehades släktgården av flickornas morbror, John Upmark. Han var en skicklig lantbrukare och en mycket betrodd man i bygden. Han beslöt att fira 100-årsminnet av stora husets byggnadsår och samtidigt hålla dubbelbröllop för sina systerdöttrar. I släktkrönikan beskrivs denna händelse av Eva Upmark, änka efter Gustaf Upmark d ä, känd i Haningebygden för sin uppteckning av traktens fornminnen. Bröllopsdagen blev en storslagen fest med ett stort antal gäster. Krönikan berättar följande.

Fortsätt läsa

Sälstationen på Gålö

Bergaspegeln

Lena BillungDetta är en artikel ur Berga Örlogsskolors informationsblad från 1994, den är skriven av Lena Billung.

Efter den korta inledande artikeln finns några mycket intressanta länkar om verksamheten, bl.a. en artikel i Nynäshamnsposten som dessutom innehåller en film som varit hemligstämplad till för några år sedan.

 

Gålö bas för hemliga försök, ubåtsjakt med sälar och duvor

Tyst och stilla ligger ubåten på botten. Svaga skrapljud mot skrovets utsida hörs in till besättningen. På ytan avvaktar jaktstyrkan.
Plötsligt syns karbidljuset. Ubåten är upptäckt.
Ännu en lyckad jakt och sälen Pelle får sin belöning färsk strömming.

Fortsätt läsa

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren

HHG_1935

Selma som barn, omkring år 1900.

Selma Fingal, som föddes 1894, har växt upp på Lövhagen, hennes mammas barndomshem. På Lövhagen hade man åtta kor och två hästar. Man tvättade även stadstvätt. Selmas pappa köpte Lövhagen med en förbindelseskuld på elva år; men när dessa år hade gått hade ej pappan råd att lösa ut torpet, så det gick på auktion.

Familjen flyttade till Kalvsviks gård där fadern blev statare. Bostället hette Kråkvilan. Ett stort rum och ett stort kök med en hög tröskel mellan var deras bostad. Trägolv och vedspis fanns. Selmas mamma blev hjärt- och lungsjuk, kanske av förlusten av Lövhagen, som hon tog väldig hårt. Selma som var äldst av fem syskon fick klara av hushållet när hennes mamma blev dålig. Ett av Selmas minnen av sin mamma var att hon satt framför kakelugnen och sjöng for sina barn.

En lek som Selma berättade om var när hon och en kamrat, medan deras mammor mjölkade, satt och kammade huvudlöss ner på en bricka för att sedan leka att lössen var kor som de vallade.  Brickan delades i två halvor och nåde den lus som kom in på fel halva av brickan.
När Selma var liten hade de en 14-årig dräng på gården. Selmas bröder lekte på fritiden med honom. De åkte “stolpekärra”, en sorts kälke. Eftersom Selma var flicka och hade kjol fick hon inte vara med och leka, Men hon fann på råd och tog av sig kjolen och lekte i sina röda långkalsonger. När hennes pappa fick se henne i den klädseln fick hon skällning, för så gör inte en flicka.

Fortsätt läsa

Skolbranden i Österhaninge 1993

HHG_3493

Den vackra Kyrkskolan i Österhaninge förstördes totalt vid en brand i maj 1993. Den var uppförd år 1904 och ersatte då den skola som kommit till på 1870-talet och som låg på andra sidan kyrkan.  Även denna skola förstördes av en eldsvåda, 90 år tidigare. (se bild nedan)

HHG_2917

Här på en bild från första läsåret, 1904-05, ser man den verkligt pampiga byggnaden. Skolan var ritad av arkitekten Karl Güettler.  En notering säger att en av lärarinnorna är Hilma Wallin.

 

Fortsätt läsa

Glad Påsk!

SuneBloggen haninge.org har funnits på nätet i snart sju månader och 295 artiklar (i varierande kvalitet) är utlagda. Vi har haft strax under 70 000 klick på dessa artiklar, kul!

Hoppas att kunna fortsätta att intressera haningebor och andra även i fortsättningen.

Det finns en liten besvikelse i bakhuvudet, läsarna är dåliga att kommentera och komplettera!
Jag använder ju Facebook som nån slags löpsedel och märker att det är där som kommentarerna kommer, ibland ganska ointressanta. Vore härligt att få de relevanta på bloggen!

Sune Nilsson

 

Här en liten topplista på de mest klickade artiklarna, vissa till min stora överraskning:

Flyghaveriet på Gålö

Handen, varifrån kommer namnet

Livet i Tungelsta By

Militärerna i Åbyskogen

Årsta Havsbad, en sommaridyll från förr

Det grova rånet på Gålö

Tragedin i Lännaskogen

Salholmarn, ett tragiskt öde

Vega, ett skepp på vift!

Nynäsvägen/Dalarövägen i Handen

 

Klena, med ursprung i järnåldern

I den norra delen av kommunen finns hundratals tomter med fastighetsbeteckningen Klena.
Avstyckningen från denna stamfastighet med det märkliga namnet inleddes på 1910-talet då den delades i åtta delar, Klena 1:2 till 1;9, för att senare vidare delas upp och bebyggas.

Avstyckn

Henry HallHaningegillets Henry Hall skrev denna artikel om Klena 1989 för skriftserien Haninges Historia som gavs ut av Hanvedens förlag,

Han berättar här historien om Klena,

 

Fortsätt läsa

Haninge Kommuns översiktsplan

hääääääääääääääääär

Så här inleds kommunens långtidsplan som sträcker sig till 2030 och delvis ytterligare 20 år

Utbyggnad och förtätning kommer främst att ske i tätorterna i områdena runt pendeltågsstationerna Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta. För Hemfosa är bedömningen att detta kommer ske lite längre fram i tiden.

Den absolut största utvecklingen kommer att ske i Vega och Handen då båda dessa kommundelar ligger inom det som är den regionala stadskärnan. För att säkerställa att marken nära pendeltågsstationerna används effektivt och hållbart eftersträvas där en särskilt hög täthet. Längre bort från pendeltågsstationerna kommer tätheten successivt att minska.

Genom att koncentrera ny bebyggelse till det befintliga tätortsbandet utmed pendeltåget kommer värdefulla natur- och kulturvärden bevaras. Med denna typ av utbyggnad kan befintlig järnväg och vägar förbättras så att det hållbara resandet ökar.

Här ett utdrag som beskriver den tänkta utbyggnaden av “småstaden Västerhaninge”
Om du vill läsa hur de övriga kommundelarna är tänkta att utvecklas, gå in här

Om du vill se inkomna remissvar, bl.a. från privatpersoner, gå hit

Fortsätt läsa

Steffes stuga gick inte att rädda

Jörgen

 Följande mail kom idag från Jörgen Arnstad på Kultur hantverket

Hej
Tyvärr måste jag meddela att efter vi öppnat upp huset så inser jag att under given tid och med våra resurser inte mäktar med att flytta huset. Konstruktionen är alltför fragmentarisk så det skulle innebära att vi måste montera ner det i väldigt små delar, vilket för med sig att det blir ett jättepussel att hantera samt att det gamla torra virket går för mycket sönder vid sådan demontering.
Däremot kan vi ta tillvara på fönster , dörrar, spis och platsbyggd kök. Vad som ska hända med de sakerna kan vi resonera om, till att börja med föreslår jag att vi tar dem till vår lokal i Jordbro.
Tråkigt, men bara att acceptera!
En hel del av inredning kommer dock att tas om hand och kan användas där den passar in och  behövs.
Tack alla som engagerade sig i den lilla stugan på Malmvägen, vi bevisade ändock att en viss demokrati finns i kommunen.
Ett gott försök!

Hammarsonen Herman Upmarks tragiska öde

Bo Stjernström

I Glimtar Nr 1 från 2010 har Bo Stjernström skrivit en artikel om Mauritz Upmarks näst äldste son Hermans oblida öde i Sörmlandsskogen. Han mördades, mer eller mindre av misstag, av rånarna Hjert och Tektor som gick till den svenska kriminalhistorien för sitt dåd. Kanske mest Tektor som blev den siste svensk som avrättades offentligt.

De flesta stora godsen i Haninge bildades och fick sina namn långt tillbaka i tiden. Ett undantag är Hammar, som bildades av kronofogden Frans Gustaf Upmark som, när han kom till Ribby i Västerhaninge, började köpa in och slå ihop de närliggande gårdarna Mulsta, Tuna, Krigslida och Wälsta. År 1809 gifte han sig med Fredrika, dotter på Tuna, och de fick 9 barn. Efter att hustrun dött gifte han om sig med en flicka ur kyrkoherdens familj, Klara, och fick med henne två döttrar. Den äldsta sonen Lars Gustaf Mauritz föddes 1811 och blev revisor. Huvudgården Hammar uppfördes när han var tre år i en tidigare obebyggd ängsbacke 1814. Mauritz tog mer och mer del i jordbruket och tog efter faderns död över driften av godset och löste med tiden ut sina syskon. Han gifte sig med Mathilda, dotter till sjökapten Christoffer Henrik Molien som dog på sin sista Kinaresa och är begravd på danskön i Kanton. Familjen fick fem uppväxande barn, tre söner och två döttrar. Den äldsta sonen Gustaf fick en lysande bana inom kulturen och slutade som intendent på Nationalmuseum.

Fortsätt läsa

Minneshuset på Berga

Detta är ett utdrag ur en längre artikel om Berga Slott som finns på haninge.org,
Vill du läsa hela den artikeln finns den här.

Helge porträttSlottsherren på Berga, generalkonsuln, hovjägmästaren Helge Ax:son Johnson beslöt redan på 30-talet att låta bygga ett Minneshus över sig själv och sina föräldrar.

Man kan undra hur han kom fram till detta beslut, kanske insåg han omöjligheten att behålla slottet inom familjen i framtiden. Han hade ju inga egna arvingar och förhållandet till bröderna och deras familjer var nog inte det bästa.
Han lät stycka av ett mindre område väster om slottet som fritogs från fastigheten och började bygga detta hus i slutet på 30-talet. Han använde samma tegel som i slottet och en liknande byggnadsstil. Huset blev inte klart under hans livstid men med stöd av anteckningar och viljeyttringar stod det klart år 1944 för invigning.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑