Ja, möjligtvis en ganska långsökt sådan! Jag har genom åren fått mej berättat att det fanns en kringvandrande profil i Tungelsta för så där en 50-60 år sedan som i folkmun kallades “Stinsen på Lyckås”. Välkänd på byn med sin lilla vita hund, tillrättavisande alla, ung som gammal, som avvek mot hans syn på hur man skulle uppträda. Några av sagesmännen säger att det var den pensionerade stationsföreståndaren på Hemfosa med det ståtliga namnet Johan Georg Gustaf Natanael Engelhart. Kanske kan denna lite kåserande artikel hjälpa oss att få klarhet i frågan, det måste finnas tungelstabor som har minnen av denne märklige man.
Under corona- och semestertider och en anmärkningsvärt kort remisstid har det inte varit helt enkelt att sätta sig in i det mycket avancerade planförslaget. På grund av de rådande restriktionerna har vi heller inte haft möjlighet att kalla medlemmarna till möten för att känna av deras synpunkter och diskutera förslaget. Vi har istället försökt få in enskilda åsikter via nätet, vår hemsida, vår FB och via mail vilket tyvärr är begränsat då våra medlemmar har relativt låg datanivå.
Under ledning av vår ordförande Per Stavfors har en mindre grupp ur styrelsen sammanfattat det inkomna materialet och har tillställt kommunen följande remissvar:
Anita och Bosse Stjernström, mångårigt engagerade Gilletmedlemar.
1. Järnvägen/stationen. 2. Biblioteket. 3. Gång- galleri-affärer-banker. 4. Bostäder och service. 5. Bostäder, och servering med uteplats på taket,
I Västerhaninge pågår byggnation på flera platser. En anpassning av centrumanläggningen är sedan länge önskvärd och nödvändig. Efter stängningsdags är Västerhaninge centrum en död plats, som många upplever är obehaglig att passera. För att få ett levande centrum dygnet runt behöver det kombineras med bostäder. Det är önskvärt och viktigt att samtidigt bevara såväl natur som kultur och skapa ett väl avvägt område kring den gamla kyrkan.
Redan för 10 år sedan lämnade vi in ett medborgarförslag med skisser där vi förslog en utbyggnad på höjden med nuvarande centrumbyggnader som bas. Vi hänvisade till Alléplan i Tyresö, som vi inspirerats av, där man med utmärkt resultat smidigt åstadkommit ett kombinerat bostads- och affärscentrum. Det vi föreslog för Västerhaninge var byggnader 3-4 våningar höga med möjlighet att ordna en takterrass för servering till exempel. Ingen tände då på idén och tyvärr stämmer dagens planförslag illa med vad vi då och fortfarande önskar.
Här kommer ett sammandrag av de synpunkter vi framförde 2010 i den sk Västerhaningeutredningen under mottot ”Förnyat centrum”. (se bilden ovan).
I Västerhaninge pågår byggnation på flera platser. Just nu pågår ett slags samråd med invånarna om hur samhället ska utvecklas. Helt klart har Västerhaninge kommit i skymundan efter kommunsammanslagningen 1971. Utvecklingen har i viss mån vänt (med Systembolaget?!), men efter stängningsdags är Centrum en död plats, som många upplever som obehaglig att passera på väg från pendeltågsstationen. Byggnationen öster om kyrkan fortsätter på båda sidorna om Österhaningevägen. Prästallén har blivit ett vackert och populärt område. Nu fortsätter man med villabebyggelse på andra sidan Prästgården. Meningen är också att Ribby allé ska få en fortsättning. På andra sidan “byn”, mot uppfarten till motorvägen, växer hus upp på ängen mot Skarplöt. Området ska så småningom kopp-las ihop med den nya bebyggelsen vid Nedersta. “BO-smart” står det på reklamen- kanske är det så. Det är önskvärt att samtidigt bevara grön-områden, att bygga bostäder och affärer centralt och skapa trivsel och trygghet. Det kan man klara genom att förverkliga det medborgarförslag som vi lämnade våren 2010. Som teckningen visar går det att ovanpå de nuvarande affärsbyggnaderna bygga bostäder utformade så här eller på annat sätt. De nya delarna vilar då på pelare, en metod som man använt sig av vid Alléplan i Tyresö.
Från vår medlem Anders Numan har inkommit en väl genomarbetad inlaga under rubriken: “Min högst personliga betraktelser över detaljplanen för Västerhaninge centrum.”
Det är en bra idé att hålla isär det gamla kärnområdet med all nybyggnation. Att den gamla trädallén blir en naturlig begränsning. Denna avgränsning bör fortsätta förbi Klockargården fram till järnvägen. Därigenom kan man få ett sammanhängande område med den äldre kärnan och även bevara ett antal skyddsvärda träd.
Därför känns det olämpligt att lägga ett parkeringshus i 3-4 våningar alldeles intill den äldsta byggnaden Klockargården. Det första skolhuset är inbyggt i den nuvarande klockargårdens och härrör från den första skolbyggnaden som uppfördes redan 1834 och 8 år innan den lagstadgade folkskolestadgan. Denna byggnad var inte den första som lokaliserades i området. Det första huset var en klockarstuga som byggdes år 1814, bredvid den nuvarande Klockargården.
Därefter utlokaliserades på 1860-talet följande inrättningar från kyrkbacken. År 1866 flyttades fattigstugan från kyrkbacken och byggs då ihop med den gamla Klockargården från 1814. Därigenom skapas en utökad fattigstuga. Till barnmorskan inreds ett vindsrum i det nya skolhuset.
Här finns även en föregångare till den kommande förskolan. Ytterligare en moder hade kommit till fattigstugan med 6 små barn år 1868. Det uppstod platsbrist och då iordningställdes en barnkrubba i den gamla smedjan.
Till vänster den nya utökade fattigstugan, i mitten skolan och till höger barnkrubban. Fortsätt läsa
Haningegillet fick tidigare i våras ett mail från journalisten Christina Berglund som i en redaktionsgrupp arbetar med att skriva en bok med arbetsnamnet “Svenska Utombordsmotorer”. Enligt hennes forskning var planerna att en utombordare med namnet Teness skulle tillverkas i Vendelsö på 1950-talet av fabrikören Thore Ahlén men det blev en kort historia med endast några fåtal tillverkade motorer och utan någon kommersiell framgång.
Vi efterlyser nu personer som har kännedom om denna verksamhet och kan bidra med fakta.
Hallå alla Gilletmedlemmar, kanske framför allt Västerhaningebor!
Vi hoppas att alla har hälsan och tillvaron under god kontroll och följer de rekommendationer som gäller. Verksamheten i Gillet går ju tomgång pga den uppkomna situationen och kommer ju att så göra ännu en tid, ingen vet hur länge.
Vi har nu fått ett akut ärende att hantera nämligen att svara på samrådshandlingarna för den framlagda detaljplanen för Västerhaninge Centrum. Ni som inte tagit del av förslaget kan studera det genom att fortsätta läsa här.
En 3D bild över området
På nedanstående länk finns det totala planförslaget, en mycket omfattande akt!
Under coronavåren 2020 uppmärksammade Gillet via en tidningsartikel att den anrika Mårtensbergsskolan hotas av rivning. Skolan är uppförd 1895 och en av kommunens äldsta. Dock återstår troligen inte så mycket från den tiden. Skolan har fått sitt namn efter gården Mårtensberg, ursprungligen ett torp under Söderby från 1700-talet men senare friköpt. I Sven Erik Edbergs skrift Vendelsöbilder fann vi denna kortartikel.Bilder Kjell Olsson.
Gården låg vid brofästet som numera leder över Gudöbroleden. Här fanns flera byggnader och en torklada. Vägen som går längs husen är densamma idag.
Nedanstående notis från år 1903 fångade mitt intresse, denne unge man, boende i byn Alby i Österhaninge, föredrog att i stället för att betala utdömda 50 kronor i förlikning till en granne att ta sig själv av daga.
Artikeln i tidningen Dagen i november1903.
Att själva handlingen troligtvis begåtts “under rusets inflytande” framgår men det alternativa beslutet att ta sitt liv istället för att betala måste väl rimligtvis tagits på någorlunda nykter kaluv! Det synes inte vara bristen på pengar som låg bakom det makabra beslutet!
Erik Mauritz Eriksson var barnbarn till nämndemannen på Alby 1:2, byns största gård på 3/8 mantal, Anders Eriksson, som avlidit 1881. Gården övergick då till änkan Hedvig och till den ende sonen Erik Andersson, född 1846, som gift sig 1878 med den sex år yngre Anna Lovisa Nilsson från Åhus i Skåne. Ett år efter bröllopet får de sonen Mauritz .
Detta är det första numret av Haningebladet från 1953.
Börje Carlsson, infödd Haningebo, närmare bestämt i Vendelsö, var verksam i grafiska branschen på lokal nivå redan i början på 50-talet tillsammans med brodern Hans. År 1953 lanserade han ortens första lokaltidning, Haningebladet, som gavs ut under 17 år och behandlade lokala ämnen, de första åren bara inom Österhaninge men grannkommunen Västerhaninge inkorporerades ganska snart. Första numret var på fyra sidor, inledningsvis gavs tidningen ut varje månad men från 1964 var fjortonde dag.
Denna föga uppbyggliga syn mötte Gillets ordförande Per Stavfors den 28 januari 2020. I backen upp mot Årsta Havsbad, från trevägskorsningen vid Dalarö-/Västerhaninge-/Årstavägen, fann han resterna av Sandatorpet Övre Björkhagen. I pipelinen här på bloggen låg då en kort beskrivning av torpet och det på samma område sedan länge försvunna Nedre Björkhagen.
Under vintern 2018 avverkades skogsområdet på västra sidan av Årsta Havsbadsvägen i backen ner mot Dalarövägen vid torpstället Björkhagen och ett av husen, senare kallat Övre Björkhagen, blev väl synligt från vägen.
Detta har intresserat förbipasserande och här följer en kort historik, vissa fakta är taget ur Karin Aspbergs bok “Gårdarna i Österhaninge 2”.
Övre Björkhagen, f.d. Paintballtorpet, 2018. Enl. obekräftade uppgifter byggdes detta hus i slutet på 1890-talet. Foto Stefan Jansson,
Samma byggnad 1981. Foto Henry Hall, Haningegillet
Torpet tillhörde Sanda rote, gården Sanda var på 3 1/6 mantal och ingick i fideikommisset Sandemar som sedan 1827 funnits i släkten Braunerhielms ägo. Sandemar köptes 2007 av Karin Mattson-Nordin.
Björkhagen är angivet som jordtorp. Finns i församlingsboken under egen rubrik först år 1911 och på 1930-talet som två torp, Övre- och Nedre Björkhagen.
Före 1911 skrevs de boende under huvudgården Sanda så det är svårt att i vissa fall avgöra på vilket av torpen som nedanstående torpare bodde.
Båda bostadshusen användes också tidvis som statarbostäder och prästen hade dålig kontroll på noteringarna.
Här några noteringar om boende på 1900-talet
1911 kom som torpare Anders Gustaf Eriksson hit med hustrun Emma Kristina Jansson med sina tre hemmavarande barn. Han har då varit statdräng på Sanda sedan 1896. De flyttar 1928 tillbaka in på huvudgården. Torparen Eriksson bodde på Nedre Björkhagen där en ladugård fanns på bergknallen väster om bostadshuset. Dessa byggnader raserades tidigt. Grunden och rester finns kvar i sluttningen ner mot Österhaningevägen. Det är oklart hur länge det bodde folk där.
Från år 1923 var statdrängen Axel Seijboldt med familj skrivna på Björkhagen, de kom då från Vallentuna. Sonen Göte kom senare till Alby som dräng och gifte sig med dottern i Alby 2:3, Fanny Mellqvist. Han slutade sina dagar som hemmansägare på Alby och var väl känd i bygden. Axel och övriga familjen flyttade 1931 till Brännkyrka. Familjen Seijboldt bodde på troligen på Övre Björkhagen där också målarmästare Hjalmar Bengtsson en period (1924-1929) bodde. Han kom då från Stadsberga med hustru, dotter och två söner och flyttade även han till Brännkyka.
År 1928 kom torparen Konrad Hjalmar Thörnqvist med familj från Västerhaninge, han blir änkling 1931 och flyttar två år senare till Vendelsö.
År 1933 kom från Stymninge till Nedre Björkhagen som torpare Karl Ivar Andersson med hustrun Greta Constanse och hennes son Ulf Oskar.
Till Övre Björkhagen kommer 1933 från Vendelsö Sten Henning Eriksson med hustrun Hildur Maria och dottern Gunvor Linnea.
År 1936 kommer till Övre Björkhagen, från torpet Södersund, Sven Erik Vidlund med hustrun Anna född Fröjd med två barn, flyttar 1941 till Djuprännilen i Jordbro.
Ladugården låg på andra sidan av den dåvarande Årsta Havsbadsvägen som gjorde en liten krök in mot torpet som dock försvann när vägen rätades ut. Se kartan nedan.
Ekonomiska kartan 1951.
(Nedre) Björkhagen 1981. Foto Henry Hall, Haningegillet. Torpet finns beskrivet under egen rubrik från 1911. Troligen byggt betydligt tidigare.
Det som fanns kvar av Nedre Björkhagen 2003. Foto Henry Hall, Haningegillet.
Det som finns kvar av Nedre Björkhagens bostadshus 2018, i bakgrunden ser vi trevägskorsningen Österhaninge-Dalarö- Årsta Havsbadsvägen. Foto Bengt Lidbom.
Övre Björkhagen användes därefter som statarbostad för Sanda Gård och andra hyresgäster och under senare år har en paintballklubb nyttjat huset för sin verksamhet.
En liten utvikning om vad som berättades på trakten…
Målarmästaren Hjalmar Bengtsson kom till trakterna i början på 1910-talet. Han var en erkänt skicklig yrkesman. Han anlitades flitigt av familjen Braunerhielm för att underhålla och förbättra interiören i det gamla träslottet på Sandemar.
Han hade dessutom en konstnärlig ådra och anlitades, sägs det, bl.a. till ett mycket märkligt hantverk av folk i trakten som var ägare till den lokale konstnären Hjalmar Nyholms målningar.
Självporträtt av konstnären.
Hjalmar Nyholm levde mellan 1873-1905 och var son till klockaren i Österhaninge Johan Alfred Nyholm och dennes hustru, barnmorskan Lovisa Adolfina.
Han var sedan sin tidiga barndom döv och nästan helt stum till följd av scharlakansfeber.
Hans produktion omfattade upp emot 200 verk varav ett 60-tal oljemålningar på duk, de flesta med lokala motiv, Dessa tavlor såldes ofta för en spottstyver i trakten och hamnade inte alltid på väggen i finrummet.
Hjalmar Nyholm hade en egenhet som konstnär, han fullbordade inte alltid sina verk! Delar av duken lämnades vit! Några decennier efter sin död fick han en viss uppskattning som konstnär och dukarna plockades fram ur sina gömslen och ramades in för hängning. Många fann då att delar av verket var “omålade”!
Det var nu “Målar Bengtsson”, som han kallades, fick hedersuppdraget att komplettera dukarna med lämpliga objekt.
Här följer två tavlor som skulle kunnat bli uppdrag för honom!
Vi ser gärna att du kommenterar eller delar med dig av det som finns på haninge.org, allt för att göra fler intresserade av hembygden i Haninge.
Klicka på inläggets rubrik för att komma till inläggets sida -- där kan du kommentera, skriva ut och dela inlägget på ett antal sociala nätverk.
Nya haninge.org
Vill du läsa artiklarna (från gamla hemsidan samt nyinlagda) eller titta på bilder väljer du detta i den svarta raden ovanför denna text och klickar dej ner via underrubrikerna.
Det finns också en länksida med intressanta webbsidor.
Vi använder cookies för att den här webbplatsen ska fungera korrekt. Vi samlar dessutom in begränsad information för vidare analys med målet att förstå och förbättra besökarnas upplevelse av sajten. Du kan acceptera alla cookies samtidigt eller finjustera dina inställningar i cookie-inställningarna.
Vår sajt använder cookies för att förbättra upplevelsen av sajten när du besöker den. Några av dessa cookies är karaktäriserade som "nödvändiga" och lagras i din webbrowser eftersom dom behövs för att sajten överhuvudtaget skall fungera. Vi använder också tredjepartscookies som hjälper oss att förstå hur användarna använder sajten. Dessa lagras i din webbrowser endast om du går med på det. Hela vår Integritets- och cookiepolicy finns att läsa här.
Nödvändiga cookies är viktiga för att haninge.org skall fungera korrekt. De innehåller cookies för basal funktionalitet och säkerhet men lagrar ingen personlig information.
Cookies som inte är absolut nödvändiga för att haninge.org skall fungera utan som används för att samla in information för analys besökare och popularitet bland all information som finns på haninge.org är \"Ej nödvändiga cookies\". För att haninge.org skall få använda dessa cookies behövs explicit godkännande av alla besökare.
Senaste kommentarer