Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 34 av 47)

Vega, gamla centralstationen….

Vegabra

Vega hållplats med väntkur och plåtstins.

När Nynäsbanan kom till i början på förra seklet fanns 13 stationer mellan Nynäshamn och Älvsjö.

En av dessa var Österhaninge, bytte namn 1913 till Handen. Nästa station mot Älvsjö var då Drefviken och sedan Trångsund.

Vega tillkom först 1929 tillsammans med bl.a. Skogås och Forsen då SNJ började trafikera banan med motorvagnar. Dessa  “hållplatser” var försedda med en mindre väntkur och s.k. plåtstins. Plåtstinsen var en vridbar stolpe med en gul rund skylt som vreds upp mot den kommande motorvagnen och signalerade för påstigning. När det gällde avstigning vid dessa hållplatser var det konduktörens uppgift att i god tid fråga om det fanns några “avstigande” annars körde man förbi.

mtv9-2

SNJ:s motorvagn nr 9 vid Tungelsta Station på 60-talet.

Hållplatsen Vega försvann 1973 och kommer nu runt 2020 att pånyttfödas, inte som hållplats men med en modern pendeltågsstation .

Kanske ser den ut så här?

Vega2.0-921x300 - kopia

De svartvita bilderna från Nynäshamns Jernvägsmuseum

 

Vill du köpa en bok om Nynäsbanan, kolla här: Boken om Nynäsbanan

 

Berga Skola 1948-49

2852679191_f6042aacf0_o

Berga Skola 1949, klass 3-6 (fotot taget på Stav)

Övre raden: Maj Karlsson, Birgitta Olsson, Margareta Hjalmarsson, Åke Bohlin, Leif Eriksson, Lasse Olsson
Mellanraden: Ingemar Holmberg, Hasse Lundström, Inge Wickström, Göran Nilsson, Bosse Gottfriedz
Nedre raden: Olle Brodin, Berit Nilsson, Astrid Kullberg, Margareta Karlsson, KG Wickström 

Foto tillhör: Margareta Hjalmarsson-Mattson.

2693146816_1a4e51b400_o

Berga Skola, här på en teckning av Haningegillets Olle Numan.

 

HIAB eller Bussgaraget

1274119825_481a37b789_o

Verkstadsanläggningen efter gamla Nynäsvägen i Fors år 2013. I bakgrunden ser vi en modern villabebyggelse runt Bergenstorp eller i folkmun, Tittut. Foto:Stefan Jansson

Lite beroende på hur gamla vi Västerhaningebor är kallar vi den här byggnaden antingen “HIAB” eller “Bussgaraget”!

Eller om vi är väldigt gamla, kanske “Traktorverkstan i Fors”?

Så här ligger det till.

Några år efter andra världskrigets slut och en optimistisk utveckling av jordbruket med allt mera mekanisering beslöt några framsynta bönder i trakten att starta en verkstad för traktorer, tröskor och andra lantbruksmaskiner. Dessa blev lite för avancerade för att kunna underhållas och repareras av bysmederna. Man köpte området mellan Kyrkvreten och Hyddan av Edvin och Ester Nilsson på Fors år 1950 och byggde en för tiden mycket modern verkstad.
Man var så framsynt att man när man startade verksamheten kallade den för Haningebygdens Verkstadsförening u.p.a., 30 år innan de båda kommunerna går samman.
Initiativtagare var förvaltaren på Årsta, Herbert Fröstad som också blev ansvarig för verksamheten. Verkmästare var Nils Erik Berndtsson som köpte det gamla torpet Bergenstorp eller Tittut i backen bakom verkstaden och fick på så sätt nära till jobbet.

Det visade sig dock svårt att driva rörelsen i denna kooperativa form och man beslöt att upplösa den ekonomiska föreningen och att sälja rörelsen.

År 1954 köptes fastigheten av Hydrauliska Industri Aktiebolaget i Hudiksvall, i dagligt tal HIAB. Detta företag, som hade startats tio år tidigare av skidfabrikanten (!!) Erik Sundin i Arbrå, hade en stark utveckling under efterkrigstiden med sina hydrauliska lastkranar.
I Västerhaninge monterade och servade man dessa kranar åt åkarna i trakten. Verkstadschef var Adolf Berglund.

Vartefter byggdes fastighet och rörelse ut och blev en fristående filial för hela Stockholmsområdet. Hit kom i början på 60-talet som VD, Ove Olofsson, som senare blev VAG-handlare bl.a. i Handen, Nynäshamn och Nacka. En minst sagt framgångsrik man som tyvärr gick bort ganska nyligen.

164272_acc_003490-800x587

Den hydrauliska kranen revolutionerade styckegodshanteringen.

Efter en omorganisation i slutet på 60-talet sålde HIAB den stora lokalen till Storstockholms Lokaltrafik och den kallades märkligt nog för Ribbygaraget trots att det låg på Forsmarker. Det var ju inte bara depå och garage utan även verkstad.

IMG_4410

Fastigheten är nu sedan många år i privat ägo.

 

 

Info om bloggen haninge.org

Det finns nu snart 150 st inlägg på den här bloggen!

Alla kan ju naturligtvis inte intressera alla men jag är trots allt mycket överraskad av antalet läsare (eller följare som moderna människor säger)!

Jag har rutinmässigt nästan alltid “flaggat” nya inlägg med en bild på Facebook, grupperna Haninge Hembygdsgille och Haningebilder från för(r) och nu och en länk till det aktuella inlägget.

Ibland så kanske inte detta passar utan jag lägger upp artikeln direkt på bloggen, med det vill jag säga att ni kan gå in på hemsidans huvudadress,
http://www.haninge.org/ och kommer då alltid till det senast inlägget och alla de övriga kommer därefter i kronologisk ordning.

Hur söker man i haninge.org?

På ingångssidan (och alla sidor) finns i högra spalten en sökfunktion:

sök

Här kan du frisöka på namn, platser och nyckelord och får de inlägg som innehåller sökordet till vänster på skärmen i en lång rad. Har du valt ett ofta förekommande sökord typ “Västerhaninge” blir raden med inlägg lång och svårhanterlig, väljer du ett unikt, ex vis “Flink” får du bara ett inlägg.
Du kan också kombinera fler sökord för att begränsa urvalet.

Hur kommenterar man ett inlägg?

Jag har noterat att väldigt få läsare kommenterar inläggen på bloggen. Nästan samtliga kommentarer kommer på Facebook. Det blir mycket bättre att samla kommentarerna här, enklare för alla att se dom och att föra en dialog om intressanta fakta. Så här gör du:

Du klickar på inläggets titel, den översta raden i inlägget, då dyker följande ruta upp sist i inlägget:

comment

Här fyller du i ditt namn och e-postadress, skriver kommentaren i den grå rutan och “skickar”!

Busenkelt eller hur?

Skulle du vilja komma i kontakt med redaktören direkt, kanske i ett känsligt ärende kan du maila på denna adress, lite kodning för att slippa robotläsare. Byt ut parentestecknen och ordet “snabela”  mot tecknet för “snabela”:

sune.n(snabela)telia.com

Sune

Sune Nilsson

 

 

 

 

En svunnen yrkesgrupp

Tvättarna i Haninge
2691792629_7ae79a3cc2_o

Familjen Eriksson på Ribbyholm i Västerhaninge vid sin tvättstuga i början på 1900-talet. Allt vatten till verksamheten togs från en brunn på tomten, undrar hur många hinkar som håvats upp ur den?

I början på 1900-talet utvecklades en ny yrkesverksamhet som under årtionden blev signifikativ för våra trakter!

Landstvättarna! Eller stadstvättarna som vissa vill kalla dom!

Närheten till storstaden skapade förutsättningar för våra förfäder att förbättra sina inkomster genom att, oftast som en bisyssla till lantbruket, tvätta åt välmående stadsbor som ville ha lantluft i sängen och linneskåpen.

Det var en slitsam tillvaro dessa tvättare, oftast kvinnor, hade. Att så gott som året runt kämpa med iskallt vatten ur brunnar och vattendrag! Och att såga och hugga ved och elda i pannmurar!
Hanteringen var ju i början helt manuell med trä-ämbar, byk-kar och klappträn, först senare kom ju några mekaniska hjälpmedel som ex.vis stötlådan.
Ett kämpande med att få tvätten torr när det var 20 grader kallt ute, Ivar Lo-Johansson berättar i en av sina böcker om en tvättare i Tungelsta som tidvis använder sin stuga som torklada och att familjen måste krypa runt på golvet under tiden!

Och äventyrliga transporter till och från Stockholm med häst och vagn i alla väder och väglag!

4943788989_6dbc0d508b_o

En typisk tvättransport

Bok om stadstvättarna
Haningegillet har under flera år arbetat med att dokumentera detta och givit ut en bok som beskriver delar av ortens tvättare och deras verksamhet.

Läs hur du får tag i boken!

Vi hoppas att boken blir till inspiration för våra lokala beslutsfattare att hedra dessa människor!
Tvättarna bidrog ju dock med sitt idoga slit i vått och torrt (?) till våra trakters utveckling!

Visserligen finns den futuristiska och kontroversiella torkladan i rondellen på Vendelsömalm men kanske borde man bevara någon av de få kvarvarande byggnaderna och miljöerna  från den tiden?
Eller kanske en utställning i Kommun- eller Kulturhuset?

Minolta DSC

Torkladan på Vendelsömalm. Foto:Kenny Lex.

 

Museum i Huddinge
Konstnären Olle Magnusson driver med Vårby-Fittja Hembygdsförening ett tvätterimuséum vid Albysjön i Masmo.
Väl värt ett besök!

http://www.tvatterimuseet.se/

Tvätterimuseum_2012b

Olle Magnusson klappar tvätt på bryggan vid Albysjön

 

Minnen, Nils Petersson på Skarplöt berättar…

2763443314_e60c532b94_o

Nils och Anna-Britta Petterson, fortfarande boende på Skarplöt (2015)

Nils Petersson kom till Berga Lantbruksskola år 1944 gifte sig med Anna-Brita Lindström från släktgården Skarplöt och blev efter några år ute i landet ägarbrukare till denna gård.

2804693493_8e38cc7f83_o

Skarplöt här från söder, är den nordligaste Forsgården och den sista som ägarbrukades. I bildens överkant skymtar den skogsdunge där tidigare torpet Asphagen låg. Bortom denna plats ligger Ribbyholm. Flygfoto: Thorsten Nilsson

 

Läs om åren på Berga

Här kan du läsa en livfull berättelse om några minnen från hans liv.

 

Anton Sörlin och Sörgården

Sörgården och Folkhögskolan från Nynäsvägen.
7320132864_bcdb15fd28_o

Villan till vänster byggdes av Anton Sörlin i mitten på 30-talet. Huset med gaveln mot fotografen är rektorsbostaden, den delvis skymda är en byggnad med lektionssalar och bostäder. Byggnaden till höger är den ursprungliga byggnaden från 1904 som uppfördes som bostad och mottagning för provinsialläkaren innan det blev skolbyggnad. De två mittre byggnaderna nyttjas i dag av ortens pensionärsföreningar.

Anton Sörlin, f. 1891 i Östersund, fil.lic. och folkhögskolelärare kommer 1925 till Västerhaninge som hyresgäst på Apoteket med sina föräldrar. År1934 köpte han Ribby 2:91 av Herman Olsson i Ribbylund. Här byggde han och hustrun Elsa en villa som de länge drömt om. Detta är väl och humoristiskt skildrat i hans bok Villa på landet från 1959.
Makarna hade adoptivdottern Vanja, född 1936.

Sörlin

Anton Sörlin 1891-1961

Sörlin var botaniker och älskade Gullringskärret där det fanns unika växter, kring vilka han kunde utveckla långa föredrag. Han var välkänd och aktad på bygden och bl.a. i många år ordförande i föreläsningsföreningen och kunde med sin stora kontaktyta engagera intressanta gästföreläsare till folkhögskolans gymnastiksal. Sten Bergman berättade med knarrande röst om sina resor till Nya Guinea och Rolf Blomberg om sitt upptäckarliv i Sydamerika, för att nämna några. Även andra kända och populära profiler, som Lennart Hyland och Nils Erik Bæhrendtz, lockades till Västerhaninge.

Anton Sörlin bodde i sin “Villa på landet” i Västerhaninge tills han avled 1961.

Denna villa köps på 60-talet av Johan Nordén som tvingas se sin egenhändigt byggda villa på Kyrkvägen rivas inför byggandet av Västerhaninge Centrum.

Sörgården (4)

Sörgården 2015, tillhör numera kommunen liksom övriga f.d. Folkhögskolan.

Läs gärna här Lars Olof Perssons artikel om Anton Sörlin.

 

 

Anonym djurvän för 100 år sedan…

Gillets idoge arkivforskare Anders Numan finner ofta små pärlor i det dammiga Stadsarkivet, se här!
Plågad häst vid Fors

Plågad häst vid Fors

För nästan exakt 100 år sedan registrerade kronolänsman  Wahlroth i Mulsta denna inkommande skrivelse i sitt diarium. En sann men anonym djurvän har sedan länge noterat att en stackars häst i Fors tvingas slita ont trots en svår skada.
Man kan nog ana att anmälaren länge slitit med frågan och kommit fram till att en direktkontakt med hästägaren inte skulle vara lämpligt. Kanske är det en granne i byn? Eller en släkting?

CB9167

Knappast den aktuella hästen!

När han/hon väl fattade pennan var det följaktligen självklart att anmälan var anonym och underskriven “en Hästvän”.

Walroth ser till att fjärsman Kruth (härligt namn på en fjärsman) i Tungelsta får anmälan på sitt bord för utredning, tyvärr kan vi inte redovisa resultatet.

Den utpekade bonden är troligtvis arrendatorn på Fors 3, ungkarlen Karl Magnus Andersson, som i november 1909 kommer från Alvsta och brukar den gård som i folkmun kallades “Petter Magnus´”.  Petter Magnus, eller Per Magnusson, hade avlidit året innan och änkan har skött gården med drängar men arrenderar nu ut. Han blir kvar på Fors till sin död 1919 vid 61 års ålder.

Denna Forsgård köps 1919 av hovjägmästaren Helge Ax:son-Jonson på Berga kommer senare att användas som scoutgård.

Läs gärna om det s.k. mjölkkriget på Fors mellan hovjägmästaren och scoutledaren Ragnar Numan.

Tidstypisk 40-talsbild, eller kanske sent 30-tal?

göte

Tre Västerhaninge-gentlemän på stationsplanen på 40-talet.

De tre herrarna som stolt poserar framför några förkrigsbilar är fr.v. Göte Karlsson, son till Axel “Millimeter Kalle” Karlsson, bodde tillsammans med fadern och några ogifta systrar på Tungelstavägen. Han arbetade som snickare/timmerman på Berga och sina sista verksamma år på Haninge Bostäder. Hade stort engagemang i idrotten.
Förblev ogift och avlider i Västerhaninge 2001.

Mannen i mitten är Bertil Johansson, kallad “Jägarn”, son till trädgårdsmästaren Karl Johan Johansson på Kullen i Håga.
Arbetade hos fadern, senare vägarbetare och på senare år känd i samhället som lite av en “uppfinnar-jocke”.  Som vi förstår jägare men också fiskare, drog upp mer eller mindre ätbara gäddor i Öran och andra skogssjöar som såldes till ortsborna under krigsåren.  Han var född 1904 och avlider ogift på Kullen.

Den tredje mannen är John Elof Wester, kallades märkligt nog Harry. Han var bl.a. chaufför åt provinsialläkaren Erik Tretow.

I bakgrunden t.v. skymtar ett märkligt fordon, någon form av militär ersättning för buss, en kur på lastbilsflak för transport mellan Berga/Hårsfjärden och stationen?

Om det finns historiskt bilvetande bland läsarna, hjälp mej med bilmärken och årsmodeller, står det Cadillac på kylarn på bilen till höger?

 

 

 

 

 

Livet i Tungelsta by

Lantbrukaren Gustaf Jakobsson i Vadet skrev 1970 ned lite minnen “för att kommande generationer skall kunna få en inblick i hur förhållandena var hos bönderna i Tungelsta by under de senaste århundradena”

Han var då 90 år gammal, född på gården och son till häradsdomaren Anders Erik Jakobsson.

2691472469_b9c2f8b50d_o

Storgården i Tungelsta på ett vykort från 1890-talet.

Han skriver bl.a.:

En del av de yngre innevånarna i Tungelsta hade på grund av sitt vilda uppträdande för bortåt 150 år sedan ett dåligt anseende, och långt utanför socknen kallades de för “Tungelsta Vargar”!

När bönderna från Sorunda, Ösmo, Västerhaninge och Österhaninge skulle till Stockholm för att omsätta sina produkter i penningar var det ett rörligt liv på vägarna.  Väster- och Österhaningeborna höll i allmänhet en stund vid Länna gästgivargård, där förtäring fanns att tillgå för dem som så önskade Med ett så stort antal vägfarande blev det oenighet med slagsmål som följd, varvid en man en gång blev dödad. Flera förolyckades vid dikeskörningar, och efter 1901 dödades även några av tåget vid järnvägsövergångarna.

8540578841_aef9a56295_o

Vadet, Karlsrovägen, gåramålning av Olle Olsson, Hed Olof år 1917. Tillhör Anna Greta Ljungström, Tungelsta.

Vill du läsa mer om gåramålaren Olle Olsson, klicka här!

8541680554_2821e3f338_o

Flygfoto av Thorsten Nilsson ur Gillets arkiv.

Här kan du läsa Gustaf Jakobssons berättelse

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑