Författare: Sune Nilsson (Sida 39 av 47)

Utsikt från kyrktornet mot väster.
På området i bildens nedre högra hörn ligger idag Västerhaninge Centrum, byggt i slutet på 1960-talet.

1. Banmästarbostaden, här bor Sture Johansson. th efter järnvägen ett uthus.
2. Omklädningsrum för fotbollsplanen. Samt i ena gaveln korv-glass-läsk-kaffeförsäljning.
3. Ribby 1:101, byggs av Evert “Plåtis” Karlsson.
4. Ribby 1:21, här bor bl.a. konfektyrfabrikanten Kanold och senare droskägaren Ruben Ramström
5. Ribby 1:102, här ligger Hedbergs Elektriska och Centralaffären
6. Ribby 1:103, byggs av Valle Yllert
7. Ribby 1:20 m.fl. Josef Roséens trädgårdsmästeri,                                                          7a. Ribby 1:18. Karl Persson, senare Holger Andersson, låg på Rosvägen.
8. Ribby 2:41, byggs av Ruben Andersson
9. Ribby 1:17, byggs av Harry Andersson
10. Ribby 2:42, byggs av Otto Larsson                                                                                         10b  Ribby 2:20, byggs av Gustaf Andersson
11. Ribby 2:35, hörnet Ringv/Tungelstav. byggs av Nisse Lundqvist
12. Ribby 2:23, byggs av Rickard Karlsson
13. Ribby 2:28, byggs av Hjalmar Hedman
14. Åby 1;22, gamla backstugan Johanneslund, snett bakom th nyare villa, Erik Andersson
15. En påbörjad husgrund, senare byggs kommunalhuset, numera Biblioteket, här.

Den västra nya delen av kyrkogården står klar men inga gravar syns till. De nya delarna av kyrkogårdsmuren lyser vita, stenarna är nyhuggna.

Ungefärligt synfält på bilden ovan på ekonomiska kartan 1950-55

..Huldas Karin och Maj på Malö!

Via Gillets hemsida fick vi en förfrågan om ”backstugan Marieberg” från Britt Petersson i Sorunda.

Eftersom jag är född på Marieberg i Fors fick jag den på mitt digitala bord men det visade sig vara en feltolkning, gällde ”backstugan Marieborg”, tidigare känd som Polisen och kanske Knapbrotorp.
Då jag skrivit lite om den hade jag lite uppgifter som jag delade med mig till Britt i Grödby som visade sig vara gift med en dotter-dotter-son till Henning och Maja (Maria) Karlsson som köpte stället 1898, Hon bodde där till sin död 1942.

Jag gjorde en liten släktutredning och kunde koppla samman Britt med Hugo och Åke Karlsson i Västerhaninge som är kusiner med Britts makes mor, Dagny Pettersson. För oss Västerhaningebor är Hugo och Åke söner till Erik ”Skat-Erik” Karlsson, väl känd profil.

Henning och Maja hade utöver Erik ytterligare fem barn som uppnådde vuxen ålder, en av dessa var inblandad i en tragedi med dödlig utgång på Fors 1914.

Fortsätt läsa

En välkänd vy för många?

Tectors grustag, det väldiga sorteringsverket. Bilden troligen från 1960-talet, men före 1967, vänstertrafik gäller. Hör nere till vänster finns nu Hanvedens idrottsplats.

För oss lite äldre Västerhaningebor ger denna vy en del nostalgiska känslor. Det är gamla Nynäsvägen i riktning mot huvudstaden, strax norr om samhället. Grustaget kallades “Tectors” och trots ivriga efterforskningar har jag ingen förklaring till vem Tector var. Troligen den person som startade verksamheten. Kan man få någon hjälp?
Googlar man får man en del om “mördaren Tector” som tillsammans med kumpanen Hjert dräpte en Västerhaningebo nere i Sörmland år 1874, ingenjören Herman Upmark från Hammar. Han kan knappast vara aktuell i sammanhanget. Fortsätt läsa

Skrivs ibland Policen, tidigare Knapbrotorp, sedan Marieborg.

Denna vackra byggnad efter Tungelstavägen i Västerhaninge kallas från 1900-talets början för Marieborg. Att ursprunget är Knapbrotorp/Policen är helt klart. Är idag permanentbostad.

Man vet inte vad namnet Knapbrotorp kommer ifrån, på gamla lantmäterikartor finns också Knapbro Äng och märkligt nog Knapbro som benämning på lägenheten Hagalund strax öster om Knapbrotorp.
Kanske var det en tidig bro över Hågaån, en föregångare till Tungelstavägens numera kulverterade överfart?
Benämningen Policen/Polisen på en byggnad är svårförklarad, ordet kommer från franskan och betyder ung. medborgare, stadsförvaltning.

Från 1951 års ekonomiska karta

Fastigheten finns med i kyrkoböckerna mellan 1760 – 1834 men man  kan sedan inte finna någon uppgift förrän 1899 då prästen skriver “backstuga på Håga egor”. Först som Policen men stryker detta och skriver Marieborg.

I en avsöndringshandling från Lantmäteriet från 1897 (01-VÄS-AVS88) säljs ”lägenheten Policen till Johan Henning Karlsson och dennes hustru” av en av dåtidens store markägare i Västerhaninge, Fredrique Upmark på Hammar. Familjen Upmark ägde även Tuna och Krigslida.
Fastigheten är på ”1 tunnland 0,4 kappland” och priset är 500 kronor, tillträde sker 1898. Har fastighetsbeteckningen Nödesta 1:9.

Köparen, statdrängen Johan Henning Karlsson, född 1856, i Vrena Södermanland, bor på Tuna. Han har tidigare bott på Glasberga och Krigslida. Han avlider i december 1898 och hinner inte flytta in utan  hustrun  Maria får med de fem barnen flytta till den egna backstugan som nybliven änka. Hennes förnamn är nog anledningen till namnbytet på stugan.

Ur husförhörslängden 1895-99:

Jordarbetarenk.
Maria Josefina Karlsson, f Pettersson f 1859 06 26 på Muskö, avlider  19420523

Barnen, alla födda i Västerhaninge

Josefina Charlotta    f 1881 04 04  d 1952 07 13, Sorunda

Johan August           f 1886 03 09  d 1914 04 12, V-haninge

Agnes Cecilia           f 1890 01 26  d 1988 03 04, Tranås

Erik Bernhard           f 1893 02 07  d 1970 10 11, V-haninge

Karl Henning            f 1894 12 06  d 1977 01 30, Hägersten

Hon får ytterligare tre oä barn som avlider tidigt

År 1910 har samtliga utom Karl Henning flyttat ut men Maria Josefina har fått två oäkta döttrar, båda födda här:

Syster Lydia           f 1901 12 20  d 1944 02 06, Södert Villastad
Gunhild Lovisa       f 1905 08 24  d 1977 01 24, Älvsjö

Från höger Maria, Lydia och Lydias dotter Gunhild (Gullan) med sonen Bengt i famnen Kortet är taget 1939. Fyra generationer Karlsson. Fotot tillhör Siv Nilsson.

Sonen Erik Bernhard blir kvar i Västerhaninge under hela sitt liv, får smeknamnet Skat-Erik efter sitt jobb på Hågasågen där han ansvarade för skatvirket, dvs de delar av timret där barken fanns. Han blir senare anställd på Vägförvaltningen.

Erik Bernhard Karlsson, en känd Västerhaningeprofil under smeknamnet Skat-Erik

Solhem, Ribby 2:19, omkring 1915, Erik Jansson med sin första hustru Emma på trappan. Under första världskriget hade man kaffeservering här för att dryga ut inkomsterna. Villan finns kvar 2015, väl dold av vegetation. Bilden tillhör Sonja Borggren.

Efter Nynäsvägen inne i samhället, i hörnet vid nuvarande Nordanvägen, byggde statdrängen Erik Jansson, född 1871, ett tvåvånings bostadshus som han döpte till Solhem. Hans sju är äldre hustru hette Emma och de hade fosterdottern Margit Larsson. De kommer från statarbostaden på andra sidan vägen, den som senare kallas Magnusborg och flyttar in 1914.
Margit gifter sig senare med Ivar Johansson, ägare till småbruket Ribbydal.

Erik köpte marken av sin arbetsgivare August Pettersson på Ribby  för 1000 kronor.

Fortsätt läsa

Den södra Ribbygården, 2:3 och 2:6

Det ombyggda sädesmagasinet som blev mangårdsbyggnad och arrendatorsbostad 1932.

Köptes 1931 av f.d. godsägaren, grosshandlaren Joseph Philipsson.

Det är den frälsegård som ägdes av August Petterson fram till 1915 då han sålde hela markinnehavet i Ribby till sågverksägaren L.P. Larson på Håga. Denne sålde tre år senare största delen vidare till Hem på Landet som 1918 sålde gården till Erik Eriksson. Eriksson gjorde konkurs 1924 och ägare blev då äventyraren och predikanten Gustaf Albert Dahlström som rymt från Amerika 1914 inför ett väntande fängelsestraff för månggifte.
Dahlström arrenderade ut jordbruket och bedrev hönseri och en del annan verksamhet på Ribby. Han bosatte sig i mangårdsbyggnaden som dock brann ner nyårsafton 1926 under vissa tveksamheter. Denna byggnad byggdes aldrig upp, Dahlström flyttade till en mindre byggnad på tomten, ett av de s.k Gröna husen vid dammarna och fortsatte med hönseri.

Fortsätt läsa

Småbruket Ribbyberg eller Knubbstugan på 1950-talet i vinterskrud. Kallades ursprungligen Nybygget, låg i norra hörnan vid nuvarande Solhemsvägen/Nynäsvägen. Man kan idag ana den exakta platsen på den fortfarande obebyggda hustomten.

Ribbyberg, Ribby småbruk 4 och 5 (Ribby 2:61, 2:72) kallas på Häradsekonomiska kartan 1905 för Nybygget och var då statarbostad till August Pettersons jordbruk uppe i Ribby.
När Hem på Landet blivit ägare i Ribby styckade bolaget av marken runt huset, som var byggt av träknubbar och halminblandad lera. Stället kallades därför i dagligt tal också för Knubbstugan, men ägarna föredrog Ribbyberg. Förste småbrukare på stället var Gustaf Johansson (1870–1943) och hustrun Inga Sofia (1869–1924) med sönerna Ivar och Helge.

Förste småbrukaren Gustaf Johansson, född 1870, kom hit 1919 med sin familj.

Fortsätt läsa

Håga Dansbana byggdes omkring 1930, låg längst ner på Aspvägen mot järnvägen och var privatägd av bröderna Kalle och Erik Åkerberg tillsammans med Einar Hultman. Bilden tillhör Gertrud Ström.

Hur roade man sig för i tiden i Västerhaninge?

Den frågan ställde sig Gillets Sonja Borggren för några år sedan och skrev en artikel om festplatser och dansbanor under 1900-talet.
Hon nämner naturligtvis inledningsvis de tillställningar som anordnades lite improviserat på logar och gårdar, bl.a. Ekeby, Fållbrunna och Landberga till handklaver och fiol men berättar sedan om de mera kommersiella arrangemangen på Ribbyhage, Gansta,  Håga och Ringhagen.

Och om dåtidens “dansband”, oenigheten mellan arrangörerna och om rivaliteten mellan flottans gossar och Västerhaningepojkarna som resulterade i ett stort slagsmål på Ribbyhage 1927.

Samt om böndernas problem med kärleksövningar och övernattningar i ladorna i samhället, två lador på vägen mot Hårsfjärden fick till och med namn i folkmun, de kallades “Pensionat Hö & Halm” och “Himmelska Ladan”

Ett gäng glada Västerhaningebor klara för lördagsdansen! Göte, Greta, Gunnar, Lisa och Bertil! Känns kanske några igen? Bilden tillhör Sonja Borggren.

Läs Sonjas berättelse här:

Festplatser i Västerhaninge