Hembygd i Haninge
Blåkulla på 1930-talet, finns kvar men naturligtvis ombyggt.
Enligt Lantmäteriet finns det 27 platser i landet med detta sägenomspunna namn. Vårt Blåkulla är beläget sydost om samhället på gränsen till Österhaninge och är en avsöndring från Ribby 2 år 1919.
Blåkulla på 1951 års ekonomiska karta. Vägen dit går från Nynäsvägen över de öppna fälten. Strax öster om gården går nu motorvägen.
![Karins nya pil[1]](https://www.haninge.org/wp-content/uploads/2015/09/Karins-nya-pil1.jpg)
På denna bild från 2009 syns följderna av 1972 års jordskred som ett skogsparti på åkern. Gropen som uppstod ovanför är nu igenvuxen.
Eftersom raset inträffade på natten skadades ingen människa. På den närliggande gården Kalvsvik visste man på förmiddagen inte om raset. Arrendatorshustrun Ingrid Stavfors krattade löv på tomten. När hon lyfte blicken och såg ut mot åkrarna, kände hon inte igen sig. Hon trodde att hon hade blivit ”konstig” och gick in och vilade sig. Hon blev underrättad om raset efter några timmar och gladde sig då över att hon hade sin mentala hälsa i behåll.
Att en hel fin åker hade blivit obrukbar, kunde man inte göra något åt. Se bilder på raset nedan.
Granebo på 1920-talet. Fotografen har stått ungefär där nuvarande Parkvägen går ut på Tungelstavägen, dvs utfarten från ICA. Vägen vi ser på bilden är alltså dåvarande “Tungelstavägen”.
1901 köpte provinsialläkaren Otto Holmer av August Pettersson i Ribby avsöndringen Kotta som blev den första bebyggelsen på Ribbymark norr om järnvägen. Holmer kom från Sotholmen med hustrun Elin Sofia och fyra döttrar från hans tidigare äktenskap. Holmer avled redan 1903 och Villa Kotta köptes av segelsömmaren och grosshandlaren Claes Wetterlind, som flyttade in 1904 med hustru och två döttrar. Wetterlind blev känd i samhället för sitt sällskapsliv där festerna avlöste varandra.
Grosshandlaren sålde Kotta och flyttade 1911. Efter några ägarbyten blev John Zeinvold ägare 1913. Han förberedde här ett vårdhem för utvecklingsstörda, troligen som en filial till vårdhemmet Asylen i Botkyrka.
Under samma år gjorde Medicinalstyrelsen inspektion och godkände inrättningen, som döptes till Granebo. Zeinvold avled dock, och verksamheten togs över av Hilda Wickström, som varit 1:a sköterska på Asylen.
Hilda Wickström köpte i olika omgångar mer mark av L.P. Larson och Hem på Landet, bl.a. tillkom en stor trädgård. Föreståndarinna från 1922 var Berta Ingeborg Andersson. 1924 kom Hildas bror Oskar Wilhelm Wickström som kassör. Hilda Wickström avled 1931 och brodern övertog inrättningen. Samma år gifte sig han och föreståndarinnan Berta Ingeborg. Makarna flyttade till Växjö 1945.
Nils Bååthe 1904-1999, kyrkoherde i Västerhaninge från 1951. Många Västerhaningebor minns nog honom i något sammanhang.
När vår gamle prost David Froste mer eller mindre avled på sin post var det dags för Västerhaningeborna att välja en ny andlig ledare.
Efter provpredikningar valde våra förfäder år 1951 den då 47-åriga Nils Bååthe. Han kom då från en stationering i Buenos Aires i Argentina där han varit sjömanspräst i drygt 20 år.
Verksamheten omfattade i praktiken alla hamnstäderna på Sydamerikas östkust, i Uruguay, Chile och Brasilien.
Han var född i Ströms kommun i Jämtland 1904, han far var köpmannen Per Jönsson. Nils Bååthe tog studenten 1922 i Östersund och prästvigdes i Uppsala sex år senare. Efter en kortare sejour i sjömanskyrkan i Rotterdam kallades han av ärkebiskopen Nathan Söderblom till tjänsten i Argentina år 1949.
Wemans kiosk med ett par på trappan, Claes Wahlström och Inger Hillbom, senare Eriksson. Man ser en tidstypisk reklam för Marabou och anar en Pommacskylt, Men vad gör mannen, tänker han göra en “smash&grab” framför kameran? Bilden tillhör Inger Eriksson.
På östra sidan av gamla Nynäsvägen på Ribbylundsmarker öppnade 1950 f.d. ölutköraren och tvättaren Karl Gustaf Weman en liten kiosk där han sommartid på obestämda tider sålde godis och läskedryck.
Han hade kommit till Ribbylund som hyresgäst året innan från torpet torpet Höglund i Jordbro med sin andra hustru Elma Palmqvist. Hon var dotter till rättaren på Prästgården, Gustaf Hellström. Elma hade kommit som hushållerska till Jordbro åt Weman som änka redan 1911, han var då ensam med fem barn sedan några år. De drev tillsammans ett litet tvätteri på Höglund.
Nyfiken park i Åbyparken
Vad tycker du om Åbyparken? Nyfiken park är ett sätt för kommunen att ta reda på hur medborgarna vill att Haninges parker ska utformas.
Kom och träffa kommunens representanter i Åbyparken i Västerhaninge 16–19 september:
ons 13–18, tors 13–20, fre 13–18 och lör 10–16.
Tjursjön i Sandemarsskogen, väl värd att vara målet för en stärkande promenad nu på höstkanten. Foto: Gunnel Ilonen 1984,
Den vackra skogssjön ligger på Sandemars marker norr om Dalarövägen efter vägen upp mot Mörby. Man når den efter en måttlig promenad från någon av p-platserna på denna väg.
En skröna berättar att det ligger en skatt på sjöns botten från 1700-talet. Ryska flottan drog ju härjande fram efter Södertörnskusten år 1719. Denna skröna berättar att slottsherrskapet på Sandemar sänkte sina dyrbarheter i sjön för att rädda dem.
Nu skonades Sandemar från skövling och bränning, enligt samma skröna , pga att en av de ryska officerarna var släkt med slottsherren. Ryssen ska ha lämnat ett meddelande på ett bord i det övergivna slottet med texten:
“Hade jag ej dig känt, så hade jag dig bränt”.
Fortsätt läsa
Lägenheten Loviselund från söder, i förgrunden skymtar en del av odlingslotterna.
Låg efter gamla häradsvägen mellan Västerhaninge Prästgård och Jordbro/Kalvsvik, på höger sida, efter odlingslotterna.
Strax bortom Loviselund går gränsen till Österhaninge socken-församling och nästa bebyggelse är torpet Björklund i grannsocknen.
Loviselund revs för några år sedan och det blir tydligen en nybyggnation där, oklart vad.
Denna teckning finns på en lantmäterikarta från 1790. Avbildningen är från söder. Kanske stod lantmätaren vid Tingshuset? Finns ju en viss likhet med vår grannkyrka i Österhaninge.
Västerhaninge kyrka uppfördes under den tidiga medeltiden, hur den då såg ut vet ju naturligtvis ingen.
År 1641 slog åskan ner i tornet men byborna lyckades begränsa elden så att själva kyrkan och dess inventarier kunde räddas. Det tog fyra år att bygga ett nytt torn, bl.a. bidrog dåvarande rikskanslern Axel Oxenstierna med 500 daler silvermynt, den gode Axel ägde då Häringe.
Nordéns golfbana, låg där nuvarande Apoteksparkeringen finns. I bakgrunden Åbyskolan och Västergården, dåtidens ålderdomshem.
På prästgårdens gamla potatisåker och skogsdungen mellan det nybyggda kommunalhuset (nuvarande biblioteket) och Kyrkvägen anlade Johan Nordén i mitten på 50-talet ett litet nöjescentrum för ungdomarna i samhället. Det var en 18-håls minigolfbana, en kiosk och en liten scen.
Det blev en träffpunkt för oss unga, och för all del även lite äldre, där vi kunde roa oss, äta korv och glass och dricka Saftkobbel!
© 2024 haninge.org
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer