Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 43 av 47)

Klagomuren i Hanvedsskogen

3079750991_b8303a0bc0_o

Foto: Urban Sondell 2008

Hagelstam, Södertörns Vildhuss!

Bilden ovan visar en stenmur uppe i Hanveden som är en rest av entreprenören Julius Hagelstams projekt att leda om vattenvägarna däruppe. Hans planer var att få till ett kanalsystem som via befintliga sjöar slutligen skulle mynna i Årstaviken. Detta  för att föra jordbruksprodukter och virke till Stockholm. Kanalbyggen var då höjden av modernitet, jätteprojektet Göta kanal var under byggnad med allt vad det innebar av teknisk utveckling.

4247699344_9ca6dffe0c_o

Otto Julius Hagelstam 1784-1870

Om vi utgår från Hagelstams Lissma Gård, som han köpt 1822,  så började det tänkta systemet i det inre av hans skogar från Ådran, Öran och diverse småsjöar till Lissmasjön och vidare till Drevviken. För att få allt vatten att rinna åt sitt håll lät började han uppföra det som i dag kallas Klagomuren vilket vållade häftiga protester från bl.a. Västerhaninge där vattnet plötsligt sinade till kvarnarna. Man kan lätt förstå kvarnägarnas ilska och frustration när dammarna tömdes och vattenhjulen stannade.

Kanalen skulle göras 4, högst 5 fot djup (1,2 högst 1,5 meter), 10 fots bredd i botten och 30 fots ytbredd (3 respektive 10 meter) avsedd för pråmar och båtar. De nödiga slussarna vid Årsta skulle byggas i trä.

Fortsätt läsa

Hanninge eller Haninge?

Namnstriden i slutet på 40-talet

Namnfr

Denna teckning var införd i Svenska Dagbladet i mars 1950

Dåvarande Telegrafverket beslöt i samband med en viss automatisering av telefonnätet att “dubbelstava n-ljudet” i  våra respektive kommunnamn.
Detta utlöste aktiviteter på lokal nivå, två läger bildades, för och emot beslutet. Att döma av knapphändig information var tydligen “enkelstavarna” i majoritet och Haninge Hembygdsgille tog en tydlig ståndpunkt för dessa och agerade kraftigt. Bl.a. med ett protestbrev till Telegrafstyrelsen och insändare i dagstidningarna som undertecknades av de båda församlingsprästerna och “vår” riksdagsman.

I början klingade protesterna ohörda men till sist tillskrevs kommunerna i frågan och Gillet blev remissinstans. Tillsammans med andra lyckades man tydligen övertyga den statliga myndigheten att man för framtiden skulle använda enkelstavningen. I en skrivelse den 8 augusti 1950 meddelade man att man “tagit hänsyn till den lokala opinionen”.

Läs mer i en artikel ur Glimtar från 1984:  Namnstriden

 

Båtsmanstorpet Råttfällan

rått

Torpet Råttfällan vid Dalarövägen/Albyvägen

Gillets Mauritz Henriksson lägger sin hembygdsforskning med förkärlek på Gålös gårdar och innevånare. Här har han dock tagit sig längre in på fastlandet och berättar om Berga Båtsmanstorp No 6 eller oftast Råttfällan. Torpet finns i husförhörslängderna mellan 1746 till 1895, siste båtsmannen hette Dahlberg.
Torpet tillhörde Sanda rote och låg under Kalvsvik, Lundby, Berga och Oppbeteby.

Var sedan arbetarbostad under många år och är nu permanentbostad för Folke Svanäng, fd arrendator på Åva Gård. På tomten finns dessutom torpets ladugård.
Bostadshuset är naturligtvis moderniserat i omgångar men mycket av det gamla är bevarat och torpet ligger som en pärla i skogskanten, väl synligt från Dalarövägen.

Läs mera om Råttfällan här: Historien om Råttfällan

Läs Harry Runqvists artikel om båtsmanstorpen

Nedan författaren Mauritz Henriksson i full forskarmundering!

5667926415_93e86784bd_o

 

 

Stefan Jansson, lokalfotograf

 

 

3032807084_1ff56fc973_o

Stefan Jansson, född och uppvuxen i Tungelsta. Tungt påbrå, far Sten, farfar Harald och farfarsfar JF Jansson är alla profiler i Tungelsta-Västerhaninges utveckling under många år.

Stefan har genom året tagit tiotusentals bilder som han presenterat på nätet på Flickr, en photosite. Här finns ett antal med lokal anknytning i albumform, väl värt ett besök. I Haningegillets fotoarkiv finns många av dessa bilder, en skatt för framtiden.

Här finns bilderna:    Lokala bilder från Haninge

Olle Numan, skicklig tecknare och Haningeforskare

2693114550_cb9be58886_o

Olle Numan arbetade i många år med att dokumentera byn Fors, Han var född i Stockholm men kom tidigt hit med föräldrarna Ragnar och Sigrid till den s.k. Gästgivargården.

Ollw

Olle Numan 1922-2013

Han hade ärvt faderns konstnärliga färdigheter och gjorde många blyertsteckningar därifrån, här ett exempel med ett motiv från genomfartsvägen upp mot “Herrgården”, Fors 1. I förgrunden en gammal “Caltex-bensinpump”, ovanför mjölkkällaren och en skymt av magasinet. Byggnaderna finns kvar idag. Magasinet är numera ombyggt till bostad.

2763444626_72eb7ec9ac_o

Bild från den aktuella platsen från 1960-talet.

Vattentornen i Handen

11918939_10153032272311120_2712273396117241492_n

Ny fasad på vattentornen

Ett av tornen är nu klart, vackert, eller?
Texten nedan från kommunens hemsida, foto Ulf Nilsson.

Handens Vattentorn renoveras till vackra landmärken

Nu är underhållsarbetena på vattentornen i full gång. Taket på det norra tornet är färdigrenoverat och montage av den nya fasadbeklädnaden, bestående av rektanglar med  blank respektive matt yta är nästan klart. Nästa etapp är södra tornet som ska renoveras med nytt påbyggt yttertak, rostskyddsmålning och ny fasadbeklädnad. Arbetena skulle vara avslutade i maj 2015  men kommer att förlängas på grund av mer omfattande rostskyddsmålning samt takarbeten än planerat, ny sluttid är juni-juli. Entreprenören som utför arbetena heter LW AB. Det finns ingen risk för påverkan av vattenkvaliteten i tornen.

Det ena tornet kommer att ha fler spegelblanka ytor upptill medan det andra är blankare nedtill, vilket ger olika karaktärer på tornen.

De reflekterande ytorna kommer att återspegla sin omgivning och skifta utseende med dygnets och årstidernas växlingar. Tornen kommer även att belysas nerifrån med LED-armaturer under dygnets mörka tid.

Den totala budgeten uppgår till 13 mkr varav 10 mkr står VA-kollektivet för (de som betalar avgifter för kommunalt vatten och avlopp) och 3 mkr står skattekollektivet för genom stadsbyggnadsnämnden.

Tack till alla läsare/följare

Nya haninge.org

Bloggen har nu rullat i en dryg månad och jag är glad att så många tar del av den! Trodde inte att ämnena intresserade så många!
Mycket intressanta kontakter som hjälper oss “forskare” att dokumentera våra trakter för framtiden!

Hur kommenterar man?

De flesta kommentarerna och kontakterna kommer via Facebook där jag flaggar vissa inlägg. Detta gör att de följare som finns här (och inte har FB) inte kan se dem. Vill bara förtydliga hur man kommenterar bloggen direkt.

Klicka på namnet/rubriken på den artikel du vill kommentera så kommer en textruta att dyka upp nederst på sidan, skriv vad du vill framföra i löpande text!
För att slippa s.k. skitsnack går inlägget först till mej för “godkännande” innan det hamnar på sidan.

Ha nu en trevlig avslutning på den lite tveksamma sommaren 2015 så kör vi hårt när mörka hösten kommer!

Sune

 

Gamla Apoteket i Västerhaninge

På trappan, vackra damer

Apotekspers

Ulla Pettersson, Gunilla Ottosson och Anna-Lisa Demander

Apoteket fanns här mellan 1904 och 1969, en stilig trevåningsbyggnad som låg mittemot järnvägsstationen. Vi som var med på den tiden minns den speciella doft som slog emot när man klev in för att köpa Albyl i gula plåtaskar eller hälsobringande men vidrig fiskleverolja. Inredningen med disk och blandningspulpet i mörkt trä, balansvågar i blänkande mässing och hyllor med bruna glasflaskor i olika storlek med vita “etiketter” med latinska benämningar.

Ibland stod apotekaren själv, under min tid den timide Folke Larsson, och blandade medicin vid vågen. Alltid i en mörk sidenrock, den övriga personalen i kritvita rockar.

2685520243_71fe1ccca9_o

Folke Larsson

Mycket av preparaten blandades till på plats, ibland med lokala ingredienser som plockats av oss ungar i naturen. Jag sålde själv på 50-talet både johannesört och malört till apoteket och fick nån tioöring per knippa. Oftast blev man dock besviken, lagret var överfullt!

2685515341_5dc511f05d_o

Här är traktens distriktssköterska på besök, “syster Barbro”, Barbro Edhem, en bastant kvinna som satt sprutspetsar i många nu levande Västerhaningebor. Hon samtalar här med Siv Gustafsson.

 

2763394884_6815b30c3c_o

Apoteket byggdes av ribbybonden August Pettersson i början av förra seklet. Det var tillsammans med Villa Vega t.v. i bilden, den pampiga syn som mötte tågresenärerna när de klev av tåget i Västerhaninge

 

 

 

Lite historia om Vega inför byggandet av Vegastaden

Vega Gul

Vega, fastigheten som gett området dess namn. Foto: Henry Hall

Haninge kommun kommer att få en ny stadsdel med det pampiga namnet Vegastaden. Här kommer 10000  människor att bo om c:a fem år!
Med en ny pendeltågsstation och en egen avfart från motorvägen!

Enligt Haninge kommuns hemsida skall Vega står för närhet och hållbarhet. Där kan du vara både klimatsmart och ekonomisk. Det är en av anledningarna till att Vega är populärt bland barnfamiljer. De första invånarna är redan på plats i Vegas västra del där utbyggnaden pågår.

Kanske kan det vara intressant att läsa en kort historik om namnet och ursprungsplatsen, en villa i området, som byggdes på 1880-talet. Namnsättningen har att göra med det fartyg som polarforskaren Adolf Nordensköld  seglade med i slutet på 1870-talet, norr om Europa och Asien mellan Atlanten och Stilla Havet, Nordostpassagen.

Läs mer här: Historien om Vega- Söderhagen

Fakta är sammanställda av Haningegillets Mauritz Henriksson.

Du finner historien om Vega på sidan 5, men även de övriga fastigheterna är intressanta!

En senare men välkänd vy (om du är tillräckligt gammal) från Vega ser du här.

Jackson sv

“Jacksons affär”, vykort från mitten av 1940-talet

Läs mer om Vega här:

Vega, gamla Centralstationen…

Vega, ett skepp på vift!

Villa Utansjö

En annorlunda villa i Västerhaninge

Utansjö jp

Utansjö 2014

Efter gamla Nynäsvägens västra sida, omedelbart söder om Vintervägen ligger denna vackra villa som byggdes för drygt etthundra år sedan och fått behålla sin exteriör.
Den arkitektritade villan har ett mycket originellt utseende och var under många år dold för insyn av en tät häck vilket i kombination med dess ägare skapade en viss mystik hos Västerhaningeborna. Nuvarande ägare har dock öppnat upp och villan kan beskådas från Nynäsvägen.

Från sin del av Ribby sålde August Pettersson år 1909 ett markområde på 6 000 kvadratmeter då benämnt  Lillgården.  Köpare var Tora Peters, ogift dotter till kontraktsprosten August Teodor Pettersson i Österhaninge. Köpeskillingen var 1 100 kronor. Hon lät bygga en påkostad villa och flyttade in 1914 med sin mor Charlotta Karolina Pettersson, änkeprostinna sedan 1912. Det var väldigt noga med moderns titel, i vissa sammanhang tolkades den som ”ärkeprostinna”, vilket hon inte hade något emot.
Under några år bodde här till och från också systern Ingeborg. År 1932 flyttade brodern, byggnadsingenjören Tor Fritiof, hit från Stockholm. Syskonen hade förkortat sitt efternamn till Peters.

9606623202_ca05dec092_o

Fröken Tora Peters i unga år

Tora Peters var mycket engagerad i Röda Korset, Hemslöjdsföreningen och i kyrkans verksamhet. Hon arbetade också på folkhögskolan som lärare i trädgårdsskötsel.

Villan ritades av den norskättade arkitekten Karl Güettler. Han ritade ett antal exklusiva villor i Djursholm och i Nynäshamn, där han också är arkitekten bakom Kuranstalten. Andra kända verk är Högloftet på Skansen och stationshusen på Ostkustbanan.

I villan , av samhällets barn kallat ”Pepparkakshuset”, dör gamla änkeprostinnan Charlotta Karolina  1948.   År 1959 styckade Tora Peters av en tomt på Vintervägen och byggde där en enplansvilla dit hon och brodern flyttade.  Hon sålde samma år Utansjö till agronomen Sigvard Andersson.

Tor Fritiof avlider 1974. Tora avlider 1979, 97 år gammal.

Fakta ur Gillets “Gårdarna i Ribby” 2015

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑