Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 44 av 47)

Gröna ladan efter motorvägen

Säkert har du undrat vad detta är?

6504141435_f0eaf7a80b_o

Gröna ladan söder om Handen, bilden från motorvägen från söder

När man kör motorvägen mot Stockholm passerar man denna gamla byggnad på höger sida i södra kanten av Brandbergens industriområde, strax före alla bilföretagen.
Ser den något malplacerad ut bland de moderna anläggningarna.
Det är en sista rest av den lilla samling av torp och lägenheter som fanns här förr i tiden.

Ladan tillhörde torpet Slätmossen, som  gett namn till hela området som nu delvis är en välbesökt och vacker Naturpark.
Öster om  Slätmossen låg här Skäggsmo, Katrineberg, Stubbakärr och Larsbo. Några grunder finns kvar av vissa byggnader i skogsområdet mot Forsla kärr.

Fortsätt läsa

Grönåker på Ribby

Kaffekalas med familjen Hellström

7501995390_4bb582c6fa_o

Makarna Hellström sitter med barnbarnen Eva och Gustaf i var sitt knä. Mellan dem sonen Verner, dottern Elma med kaffepannan och mågen Gustav Weman och längst till höger barnbarnet Einar.

Denna bild är från 1914. Familjen samlad utanför den gamla stugan där man bott sedan år 1900. F.d. rättaren på Åby Prästgård, Karl Gustaf var född 1853 och hustrun Eva Sofia år 1858. De hade barnen Elma, Edvin, tvillingarna Helmer och Verner samt Ernst.

Grönåker ägdes vid sekelskiftet av ribbybonden August Pettersson och är den enda del av Ribby som han behöll livet ut. Sedan han 1915 sålt hela sitt markinnehav i Ribby köpte han efter några år tillbaka den nu avsöndrade 8 600 kvadratmeter stora fastigheten. Men inte för egna behov, han hyrde ut till samma hyresgäster. När August Pettersson 1924 avled på Hammarbo 78 år gammal hade han testamenterat Grönåker till tre förmånstagare: Västra delen (Ribby 2:90) gick till hans trogna hushållerska Hulda Forsberg. När hon avled 1934 ärvde Sven Nordström, som 1948 sålde till folkhögskolan. Den mittre, bebyggda delen (Ribby 2:31) gick till Västerhaninge församling, som sålde till folkhögskolan 1956. Den östra obebyggda delen (Ribby 2:91) ärvde Herman Olsson, som sålde den till Anton Sörlin 1934.

Fortsätt läsa

Den gamla tvättstugan…

Skärsvik, ett skogstorp i Jordbroskogen

5633294655_f1fb6a6d60_o

Väl värd ett besök, tvättstugan i Skärsvik.

Detta är vad som finns kvar av torpet Skärsvik. Torpet tillhörde Åby prästgård i Västerhaninge och nämns första gången redan 1690.
År 1940 omfattade åkerarealen 7,5 ha, de ängar som finns intill resterna av torpet och som nu är sönderkörda av motorcyklar och fyrhjulingar.

Tidigare på 1900-talet kompletterades det lilla jordbruket med tvätteri, vattnet togs från en liten rännil och en grävd brunn.
I byggnaden på bilden finns på övre våningen utrymme för torkning av tvätten.

Haningegillet arbetar nu på en bok om de hundratals tvätterierna i gamla Haninge, beräknas vara klar kommande år.

2783262139_d57533b09c_o (1)

Bostadshuset på Skärsvik som brändes ner 1981, grunden finns kvar.

Skärsvik

Här hittar du Skärsvik, infarten till ägorna är spärrad av en bom.

 

 

Gåramålning av Västerhaninge kyrka

16664719398_4d11e08ee6_o

Olof Olssons verk från 1917, signerad O. Olsson. Han kallades ibland Hed Olof, Hed Olle men också Rättviks Olof.

1917 befann sig Olof Olsson bl.a. på Södertörn söder om Stockholm, vandrade runt i de olika socknarna och förevigade ett stort antal gårdar. Här ett något ovanligare motiv, inte en enda privatbostad är synlig i bilden, och man kan undra vem som beställt målningen. Kanske var den ett uppvisningsobjekt, för att demonstrera sina färdigheter inför en presumtiv beställare av en gåramålning. Någon Västerhaningebo – okänt vem – måste i alla fall ha fattat tycke för ”demonstrationsexemplaret” eftersom det tillsammans med en hel del målningar av traktens gårdar blivit kvar i och i dag ingår i Haninge Hembygdsgilles samlingar.
Han var född på gården Hedbacken i Vikarbyn år 1855 och avled i Stockholm 1940. Hans sista kända tavla är från Västergötland 1930.

Målningen föreställer:
Västerhaninge kyrka från söder. Framför och något till höger om den ser vi sockenstugan, som också kallades Kaplansgården, eftersom församlingens komminister fram till slutet av 1800-talet också hade sin bostad där. Längre bort skymtar Prästgården, d.v.s. kyrkoherdebostället.

Fortsätt läsa

Att bevara för framtiden….

minituppar

I ledaren till det kommande numret av Glimtar tar ordföranden Per Stavfors upp problemet med att få medlemmarna att bli aktiva i föreningsarbetet.

Av nästan 700 medlemmar är det faktiskt bara ett fåtal som arbetar för att bidra till föreningens kärnverksamhet, dvs forska, dokumentera och dela med sig.
Det gäller inte stora projekt som ska utmynna i tryckta fyrfärgsböcker, det gäller det småskaliga arbetet.
Det handlar om att bevara dåtiden för framtiden! Rent teoretiskt var dåtiden igår, med det vill jag säga att hembygdshistoria kan sträcka sig tom in på 2010-talet.
Ex.vis att beskriva miljön där man växte upp, att berätta var farfar och farmor bodde och jobbade med eller nedteckna en mer eller mindre märklig händelse i sitt eget liv.

Ett av dom stora problemen är att många som har något att komma med inte har medlen att förmedla det till andra, man vågar inte sätta det på pränt, inte ens med en blyertspenna. Dessutom tror många att det inte är tillräckligt intressant att dela med andra, så är inte fallet. Låt oss andra avgöra detta!

Vi ska nu försöka med hjälp av modern digital teknik få Haningeborna att släppa tunghäftan!

Fortsätt läsa

David mot Goliat!

Om mjölkkriget på Fors 1941

Bokbindaren Ragnar Numan kom som hyresgäst till Fors 1926, ägare till fastigheten var generalkonsul Helge Ax:son-Johnson på Berga slott.

Relationerna mellan parterna verkade fungera väl i 15 år men mitt under brinnande världskrig blev de mer än ansträngda, år 1941 blev man oense om det dagliga inköpet av en liter mjölk. Det hela höll på att ta en ända med förskräckelse med hot om avhysning.

Kombi

Den s.k. Gästgivargården i Fors där familjen Numan bodde. T.v. hustrun Sigrid och sonen Olle, infälld Ragnar i full scoutmundering.

Helge

Slottsherren på Berga

 

Slottsherren Helge som av de flesta ansågs som en hedersman visade här en annan sida. Läs här mera om Mjölkkriget.

Här finns dessutom en del autentiska utdrag ur de gamla hyreskontrakten som är ganska roliga!

Millimeter-Kalle, en verklig yrkesman…

2691987047_0a9687853f_o

Ett gediget hantverk!

Hängrännor och stuprör i trä

När Axel Carlsson i början på 20-talet byggde sin villa på Tungelstavägen i Västerhaninge, norr om ICA, finns fortfarande kvar, tillverkade han dessa av solitt trä.
Lämpliga stammar borrades ur för stuprören, på samma sätt gjordes hängrännorna men delades på längden. Ett fantastiskt hantverk!

Även inomhus fanns komplicerade konstruktioner, vindsluckan med inbyggd trappa öppnades med ett lätt handgrepp och med hjälp av balanserade tyngder uppe på vinden gled luckan upp och trappan ner med ett vinande ljud som påminde om hydraulik.

2692799360_ec5bf8ee25_o

Villan på Tungelstavägen, foto från 2003

2686355712_a5e62d76ee_o

Axel Carlsson född 1876 i Madesjö, avliden 1956 i Västerhaninge

Du kan läsa mer här!

Ormsta By

En by med anor från vikingatiden

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Norra Skattegården

Byn ligger öster om vägen mellan Fors och Årsta Havsbad och markerna i öster gränsar mot gamla Österhaninge socken.

Haningegillets ordförande Per Stavfors bor sedan 1976 i den Norra Skattegården, troligen byns äldsta bevarade boningshus.

Han berättar här om byns historia.:  Berättelsen om Ormsta

Stockholmsloppet på 30-talet

Motorcykeltävling på landsvägarna i Haninge!

8125159096_4122386068_o

Annons i Stocholmstidningen 1932

I går söndag den 13 sept var stora delar av vårt samhälle avspärrat pga ett cykellopp. Trevligt för många, kanske till besvär för de allra flesta.

Något liknande hände även på 1930-talet, men de avspärrade grusvägarna var då inte så högfrekventerade och det gällde tvåhjuliga fordon med motor!

Mellan åren 1930-32 kördes det motorcykeltävlingar efter landsvägarna i våra trakter.

Starten gick vid Solberga Prästgård, sedan Hesslingby, Kikartorp, Kalvsvik, Snörom , Jordbro gravfält, Björklund  till Västerhaninge Prästgård, där depån fanns. Sedan ut på den ganska nya vägen ner till Solberga. Varvet mätte knappa 9 km och varvtiden var strax under 6 minuter. På den s.k. Österhaningerakan lär det ha gått i 170 km/t !

Fortsätt läsa

Ryskan i Marieberg

Fredl

Helena Sofia Olsdotter-Johansson-Fredlund 1834-1921

 

Denna märkliga kvinna hette vid födseln 1834 i Västerhaninge Helena Sofia Olsdotter, fadern var bonden Olof Mattson i Gryt. Hon gifter sig, oklart när, Johansson, och flyttar med maken till den ryska staden Astrachan men återkommer via Åbo i Finland 1899 till Stockholm och blir änka 1901 då maken, maskinisten, avlider i Ryssland. År 1911 flyttar hon ut till Nedre Marieberg i Fors med fosterdottern Anna Leckström född 1893. Hon tar nu namnet Fredlund.

Änkan Fredlund lever ett ganska lyxigt liv med stort umgänge på Nedre Marieberg.  1920 flyttar hon till ålderdomshemmet och avlider där 1921.
Hon kallas på trakten “Ryskan i Marieberg”.

Fosterdottern Anna gifter sig senare (1918) med sliparen Viktor ”Vicke” Jansson, känd fotbollsprofil i både Djurgården och landslaget, fastigheten tillhör fortfarande  familjen men är sedan länge fritidshus och numera i mycket dåligt skick.

 

 

 

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑