Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (Sida 9 av 47)

Ett skolminne från Runstensskolan på 40-talet.

Regina Engström 1891-1972

Ur Glimtar 2007:
“Här ett skolminne där ni får möta Regina Engström. som var min lärarinna 1947-48, tredje klass i Runstensskolan”
Ruth Östlund Eliasson

 

..som att hälla vatten på en gås…

…dessa ord uttalade min fröken i årskurs 3, Regina Engström, till min mor.

Ett skolminne från en matematiklektion med Regina:
Jag stod vid hennes kateder för att få ett tal rättat. Hon bad mig räkna ut i huvudet. Jag blev helt nollställd. Plötsligt gav hon mig en örfil varefter hon bad mig sitta ner.

Två frågor kvarstår, varför gjorde hon så och vad blev svaret på talet?

Men hon skrev också en fin dikt till mig som jag sparat i alla år. På den tiden hette jag Rut Östlund, boende på Gålö.

Nostalgi, Västerhaninge på sent 50-tal

Åbygårdarna. här Ringvägen 48-50 år 2017. Foto från Fastighetsbyrån.

Jag ser på nätet att min “förstalägenhet” på Ringvägen 50 är till salu!

Väcker naturligtvis många minnen!

Kvarteret Ringvägen/Åbyvägen, Ringvägen 48 till 70  byggdes 1958-59 av Byggnadsfirman Gottfrid Lindgren från Uppsala.
Det var den den första bebyggelsen öster om Åbyvägen, resten ner till Nytorpsån var bara skog.
Västerhaninge kommun hade fyra år tidigare påbörjat produktionen av flerfamiljshus via Stiftelsen Västerhaninge Bostäder intill Landstingets Sjukhem efter Ringvägen och de så kallade “trädstigarna” var färdigbyggda 1958 av Byggnadsfirman Carl A. Lilliesköld som då påbörjade det s.k. affärshuset, numera Åbyplan.

Fortsätt läsa

Årsta 1954, arrendatorn Fröstad intervjuas.

Under 1950-talet fanns lokaltidningen Haningebladet. Den gavs ut av vendelsöbon Börje Carlsson som i detta sammanhang skrev sina artiklar under signaturen Bese.
Här en artikel från nummer 10 1954 med mycket fakta om ett storjordbruk på 50-talet, kanske intresserar det någon?

Artikeln inleds med att gården gästas av prominenta personer däribland Carl Sundelius Husby, för demonstration av en ny jordbruksmaskin.

Vi var intresserade av allt som hörde till gården i övrigt och fick därefter en trevlig pratstund med arrendatorn Herbert Fröstad.

– Hur stora är ägorna, frågar vi.

– Hela åkerarealen är 800 tunnland, fortätter hr Fröstad.
Därav brukas under huvudgården 640 tunnland, varav 113 td i beten och övriga 160 td brukas av fem arrendegårdar.
Skogen består av 1.500 tunnland. Åkern är ungefär 6 km lång och 500 m bred.

– Årsta är inte kreaturslöst, vad vi kunnat konstatera?

– Här finns sex arbetshästar, två stamtjurar, 145 andra nötkreatur varav 70 mjölkkor och 25 gödstutar samt 50 kvigor och kalvar. Boskapen år av S.R.B.-ras vilket betyder Svensk Rödbrokig Boskap. Medelavkastningen pr är ar 3.850 kg mjölk varur tas 4 procent smörfett vilket blir ca 154 kg.
Varje morgon går mjölken till Mjölkcentralen på Torsgatan.

– Jorden, är den bra?
– Den består till större delen av godartad mellanlera s.k. “Svänlera” och en mindre del moränlera (sandblandad). Växtodlingen bedrives allsidigt. Höstvetet, som går på alla godsets jordar, odlas i år på 126 td. Oljeväxterna raps och ryps odlas på en areal motsvarande en fjärdedel av vetearealen, ungefär 43 td.
Dessutom odlas vithavre, korn, blandsäd, ärter, Solhavre 2, Drott och Rivalvårvete.
Torsdags- ärt odlas som kontrollodlingar till utsäde. Utan skryt kan sägas att vårt utsäde är av mycket hög kvalitet.

– Driften är förstås mekaniserad?
– Ja, till största möjliga utsträckning, säger hr Fröstad. Vi har tre större traktorer och två mindre transporttraktorer. Två skördetröskor, en självgående 8,5 fot med tank och en bogserad 6 fot med tank. Skörden sköter fyra man om. En man på varje tröska, en chaufför på bilen för transport från fälten till magasinet där befallningsman tar emot.
Magasinet sköter sig praktiskt taget självt utan manuell arbetskraft. Det som inte går ut till utsäde går till kvarnen. Ekonomikomplexet är 180 m långt och 20 m brett. Tegeltaket är ett tunnland stort.

– Hur stor personal har hr Fröstad till hjälp?

– Tretton man. Det är befallningsman, bokhållare, ladugårdsförman, maskinist, traktorförare, stalldräng, ladugårdskarlar och tre övriga, ofta utländska praktikanter.
För 25 år sedan var personalen över 30 personer. Den totala avlöningssumman om året var precis lika stor då som idag.

– Hur har skörden varit i år?
– Kvaliteten är genomgående mycket god. Frånsett vårvetet, som under en regnperiod de sista dagarna i september lönnmältade på rot. Men i stort sett är vi här i våra bygder fullt nöjda med 1954 års skörd, slutar hr Fröstad.

Ahlsvik, pampig villa med kyrkligt ursprung

Sven Erik Edberg har tillsammans med Kjell Olsson genom åren nedtecknat och vartefter kompletterat fakta om ett stort antal intressanta byggnader i Vendelsö under samlingsnamnet “VENDELSÖBILDER, att begrunda och kommentera”
I texterna finns mycket som är taget ur Henry Halls bok “VENDELSÖ, säteriet som blev villasamhälle”

Detta material har i tryckt version tidigare varit förbehållet medlemmarna i Vendelsö  Bygdegårdsförening men blir nu vartefter tillgängligt för alla via Haningegillet i digital version.

Vi inleder här med:

Ahlsvik Vendelsö

Huset byggdes 1920 av virket från Theodor Beskows gårdskyrka och på dess granitgrund av livsmedelshandlaren Hilding Ahl. Av almhäcken och träden att döma torde fotot ovan vara taget i början på 20-talet med herr och fru Ahl vid sydöstra hörnan.
Handlanden Ahl köpte den avstyckade tomten Vendelsö 3:425 av tomtaktiebolaget Mellersta Sveriges egna hem år 1917. Bolaget hade 1907 köpt Vendelsö Gård av lantbrukaren Bernhard Karlsson och exploaterade markerna till villatomter.
Fortsätt läsa

Fyndet på Tingshusvinden blev “posthistoria”.

Att vi i Gillet har en fantastisk föreningslokal i Häradets gamla Tingshus är vi alla överens om.
Men den är inte vidare lämplig för den museala verksamhet som borde vara högprioriterad inom varje hembygdsförening med självaktning.

Vi har mycket begränsade  utrymmen på den övre våningen, i den gamla tingssalen, där vi kan visa konkreta föremål ur bygdens historia.
Bristen på utrymmen gör att de fynd och gåvor som vi löpande får från våra medlemmar (och andra) ibland får stuvas undan på andra ställen och inte kommer våra besökare tillgodo.

Vinden på Tingshuset, mörk, kall och trång, är ett av dessa ställen där detta material hamnar. För att tas om hand senare…

Fortsätt läsa

Olle Flodbys föredrag på skolmuseet.

F.d. skoldirektören Olle Flodby gjorde ett bejublat framträdande på Kulturhuset inför 120 besökare för nån vecka sedan under temat “Mina 60 år i Haninge”.

Detta kåseri är inte möjligt att visa i skrift men tack vare Gillets Ulla Wahlbäcks insats följer här Olles välkomst- och högtidstal vid 20-årsjubilèet av invigningen av Svartbäckens skolmuseum den 12 februari 2017.

Handlar om svenska skolans utveckling, verkligen värt att läsa!

Fortsätt läsa

Pappa Mauritz, Ivar Lo och redaktören

Ivar Lo baskerHar på senare år “hittat” min favoritförfattare igen! Kanske har ni märkt det på bloggen?
Som mycket annat här i livet går även sådana intressen i vågor.
Gustav NybergAnledningen till det nyvaknade intresset  är att en ung doktorand på universitet, Gustav Nyberg, kontaktade mej via nätet.
Han arbetar med en avhandling under rubriken “Statarnas förfackliga kamp” och är dessutom engagerad i Ivar Lo-sällskapet.
Han hade snappat upp en kortartikel på nätet om min far som var statdräng och statare på Södertörn i 40 år.

Fortsätt läsa

Björntorp(et)

Björntorpet, Skogs Ekebytomten Nr 9, Skogs Ekeby Trädgårdsstad 1:10.

Björntorpet på 1930-talet, bilden tillhör Ingvar Hedberg.

Tomtbolaget Hem på landet köper 1908 Skogs-Ekeby och två av Ålstagårdarna i Tungelsta för styckning av mindre tomter till egna hem. Exploatören använde sig  av djurnamn för att dela upp området i olika kvarter.
Den här aktuella fastigheten tillhörde kvarteret Björnen vilket förklarar namnet, k
varteret intill, på andra sidan Södertäljevägen, fick namnet Råttan men av förklarliga skäl fanns inget torp med anknytning till detta kvartersnamn.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑