Kategori: Handen (Sida 5 av 6)

Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd.

Sven  Klasenius artikel (Läs den här) om teorin om hur ortsnamnet Handen kommit till blev mycket uppskattad.

Men hans synpunkter är inte oemotsagda, Lennart Hagelin, Handenbo och född i Kolartorp, har i några välunderbyggda och faktaspäckade artiklar i ämnet framfört andra teorier.

I den första av dessa artiklar, införd i Glimtar 2013 under rubriken “Hur blev Handen Handen?”, framlägger han mycket intressanta fakta om själva samhällets utveckling men berör bara perifert sina synpunkter på namnursprunget.  Namnproblematiken utvecklar han mer i de senare artiklarna som kommer här på bloggen senare.

Sven Klasenius anser att Handen borde ha firat sin hundraårsdag redan 2013, då järnvägsstationen efter Nynäsbanan bytte namn från Österhaninge till Handen den 1 januari 1913 och det där liggande postkontoret namnändrades på samma sätt. Därmed kom det nya namnet att spridas även som poststämpel.

Enligt Lennart Hagelin har dock Handenborna sitt hundraårsfirande framför sig, det bör ske först år 2021! Läs följande förstår ni varför!

Fortsätt läsa

Denna bild, enligt uppgift från 1957, på dåvarande Odinsvägen, visar dåtidens tunga kommunalmän på ett studiebesök i Handen.

Följande text finns, hjälp oss få en riktig beskrivning!

Det är enklast att ge  synpunkterna på Facebook under bilden!

1. Olof Pettersson, ordf. kommunalnämnden, brandchef borgarbrandkåren, jobbade på bussgaraget.
2. Ingenjör Nordström
3. Alf Artwin, kommunalkamrer
4. Erik Malkert, fastighetschef
5. Nils Eriksson
6. Elof Öjelind, jobbade på Sjukkassan, VD Österhaninge Bostäder, scoutledare.

I artikeln (läs den här) om Otto Eriksson, Kvast-Otto kallad, hade jag följande bild på dennes villa efter Nynäsvägen i Handen.

Uppgifterna kom ur Gillets arkiv men ifrågasattes av vissa läsare, vore bra om vi kunde reda ut detta.

Att fastigheten är Söderby 1:308 är helt klart, men är det rätt villa? Om det är fel, var låg denna villa och vem bodde då här?

Här finns ett alternativ, är detta Kvastens hus?

För att på snabbt svar, skicka dina synpunkter till min mailadress;

sune.n@telia.com

Gillets Sven Klasenius rubricerade sin artikel i Glimtar 2013, “Grattis till en hundraåring”.

Sven Klasenius, tongivande hembygdsforskare och skribent.

1913, alltså för (drygt) 100 år sedan, föddes samhället Handen. Den 1 januari detta år bytte stationen på Nynäsbanan och det där liggande postkontoret namn från Österhaninge till Handen. Därmed kom det nya namnet att spridas även som poststämpel.

Stationen efter namnbytet.

Fortsätt läsa

Det finns nu tillräckligt många underskrifter för att kommunen ska ta upp frågan om huset på Malmvägen i Handen.

Ingen vet vad som händer men vi försöker följa ärendet här.

Så här ser förslaget ut, lagt av Stefan Jansson den 11 november:

Ett litet museum

Sammanfattning

Rädda det lilla röda huset på Malmvägen och låt eleverna på Fredrika Bremer-gymnasiet göra om det till ett litet museum.

Beskrivning

Det ligger ett litet rött hus på Malmvägen i Handen. Tre nya hus kommer att byggas på den tomten nästa år. Jag gick förbi där i går och tog ett par bilder. Min tanke var att några yrkesklasser på Fredrika Bremer-gymnasiet kan flytta huset till skolan och renovera det. Sedan kan man göra huset till ett litet museum om hur livet faktiskt var här i Handen för inte så länge sedan.

Ligger nu på kommunens hemsida:

http://haninge.demokratiportalen.se/proposal?pid=837

Där kan ni också se vilka som skrivit under!

Rune Karlsson, vår nestor i Gillets forskning, född 1927 och uppväxt i Österhaninge, har skrivit en artikel om hur han upplevde andra världskriget på lokal nivå i Handen.

Han har på nationell nivå forskat på Sverige under andra världskriget och skrivit ett antal böcker i ämnet. Han är också författare till Gillets nyutgivna “Tvätteribok” tillsammans med Anita Stjernström.

Kort ur artikeln

Han berättar bl.a om hur hans lärarinna, den smått legendariska Regina Engström, redan 1938 insåg vad som höll på att hända i Europa och med sax och kartonger lärde tioåringarna vad som hände med Tjeckoslovakien när Hitler utövade sin makt.

Han berättar också (utan att nämna namn) om kamrater och vuxna som influerats av den nazistiska våldsideologin och om vissa antisemitiska strömningar i samhället.

Vi får också läsa om hur han i krigets slutskede träffar ryska desertörer på bio i Folkets Hus och på “skoltyska” diskuterar situationen. Ryssarna var då under ganska stor frihet internerade på Lissma gård.

Artikeln skrevs för Gillets tidning Glimtar år 2014.

Läs den här!

 ….här omgiven av sin sju barn, äkta hälfter och barnbarn.

Eva Charlotta Andersson var född Svensson år 1876 i Lilla Mellösa församling i Södermanland.
Hon flyttar hemifrån som 19-åring till Stockholm och bodde några månader på Norrmalmstorg.
Hon engagerade sig snart i Frälsningsarmèns verksamhet och flyttade in i Stockholmskårens hus på Östermalmsgatan. Hon avancerade till löjtnant men slutade i Stockholmskåren 1899.
Eva flyttade samma år till Eskilstuna och fem år senare till Köpenhamn men återkom till Sverige och Skebokvarn som piga åt Anthon Andersson.
Eva och Anthon gifter sig 1908 och får i snabb följd sju barn innan Anton avlider på Aspösund år 1918.
Hon flyttade då med sina sju barn till till Rockelsta och vidare till Lissma i Huddinge 1923 och några år senare till Stockholm och köper 1929 tillsammans med äldsta dottern Nina fastigheten Söderby 1:194 i Handen och flyttar dit fyra år senare.
Hon avlider på försommaren 1952 i Handen.
(mera om maken nedan)

Här finns en fantastisk, väldokumeterad bild på jubilaren och hennes familj, en   tidsdokumentation även utanför familjekretsen!

Fortsätt läsa