Det har genom åren skrivits mycket om denna tragiska olycka, inte minst under 2016 då offren hedrades på 75-årsdagen för händelsen.
Här finns en ganska personlig berättelse av Bosse Stjernström som då var fyra år och har ett visst eget minne av det hela då han bodde “två distansminuter därifrån”!
Han berättar också om de många teorierna omkring orsaken till olyckan samt om de minnesstunder som hållits genom åren,
En mycket läsvärd artikel!
Kategori: Uncategorized (Sida 4 av 6)
Det är bara att erkänna att produktionen av artiklar har varit mycket begränsad under senaste tiden. Engagemang och kreativitet går som allt annat här i världen i vågor och jag hoppas att komma igång igen på nyåret.
Bloggen är ju en blandning av nyskrivet material och äldre artiklar ur Haningegillets digra arkiv frampickade av dåtidens författare, ibland på en skraltig gammal Halda, och presenterade i vår medlemstidning.
När jag började med den här bloggen för några år sedan var min förhoppning att de utlagda artiklarna skulle inspirera intresserade Haningebor att skriva egna inlägg eller komplettera mina med intressanta fakta.
Allt för att bevara vår hembygds historia!
Tyvärr har det inte blivit så. Jag lägger i regel ut en blänkare på Facebook vid en ny artikel och där kommer alltid ett antal kommentarer av skiftande kvalitet. Visst har jag hittat några “pärlor” i sammanhanget men oftast byter ämnet karaktär och spårar ur.
Antalet kommentarer i anslutning till artikeln är lätträknade men de läsare som ger sig tid till att logga in där har i regel intressanta fakta att tillföra oss alla.
Snälla ni, kommentera och komplettera mera!
Tycker ni att det är enklare att maila synpunkterna går det ju också bra.
Gör så här:
Kopiera denna fejkadress: nils.sune.nilsson#gmail.com
Byt ut “#,brädhögen” mot ett “@, snabel-a”, kopiera in den i ditt mail, skriv och sänd!
God Jul och Gott Nytt år önskar redaktören!
Föranledd av en diskussion på FB, Haningegillet och Haningebilder från förr…
En vårdag år 1902, närmare bestämt den 25 april, har som vanligt ett antal hästskjutsar från Södertörn tagit sig in till huvudstaden för att leverera och sälja lite av vad de magra markerna presterat till stadsborna.
Det var ofta hemmansägarna själva som ville ha ett avbrott i vardagens slit som reste men vissa storbönder föredrog att skicka en pålitlig dräng och just denna dag hade Lars Johan Hallberg på Fors skickat sin blott 21-årige dräng August Leander Larsson med en fullastad halmskrinda till en spannmålshandlare på Götgatan.
… verkar intressera Haningeborna!
Den här hembygdsbloggen har nu funnits på nätet under ett år!
En intressant iakttagelse är att topplistan på direktklick toppas av artiklar om dramatiska händelser!
Rena kvällstidningsköret alltså!
Topplistan:
4 Handen, varifrån kommer namnet?
Så nu kära läsare är ni avslöjade!
För att hålla intresset gäller det för redaktören att söka djupare i nyhetsarkiven på lokal nivå.
Eller i gamla domböcker från Sotholmstingen.
Ur Haningegillets årsbok från 2014 om Ribby klipper vi följande text om den vackra apoteksvillan vid Västerhaninge station.
I slutet på artikeln finns en länk till en tidigare artikel av mera lättsam art.
Ribby 1:11 Apoteket
Ribbybonden August Pettersson köpte 1903 den ena av Alfred Lundkvists nybyggd villor vid järnvägsstationen.
Vissa allmänna servicefunktioner som läkare, apotek och veterinär delades med grannkommunerna. Därför fanns det efter järnvägens tillkomst ett krav från dem att denna samhällsservice skulle finnas nära en järnvägsstation.
Gålö Gärsar, Gålös livaktiga hembygdsförening, ger ut en tidning “Notvarpet”.
Ur denna har vi saxat denna berättelse om gården Sunnansund och dess befolkning, underlaget kommer från Eva Eliasson, mångårig Gålöbo, och har bearbetats av tidningens redaktion. Artikeln skrevs 2014.
Sunnansund 1:4
Den förste namngivne brukaren av Sunnansund som hittats, är Rasmus. Han bodde här 1650 tillsammans med sin hustru. Sedan saknas mantalslängder fram till 1666. Den som då bor på gården heter Lars. Inga efternamn är registrerade förrän 1682, då Mats Erikson, gift med Kierstin Larsdotter brukade gården.
Sjötorp, vid Träsksjöns södra ände, finns på Häradskartan 1905, då överstruket.
Framställningen av denna karta påbörjades i slutet på 1800-talet och finns i ett flertal versioner. Under arbetets gång förändrades/rättades namn på gårdar, torp och lägenheter.
Ligger under Nora Rote på Näset ¼ mtl, brukas 1883 av hemmansägaren Lars Peter Persson.
Finns med i husförhörslängden för första gången åren 1881-1885 (v94535.b610.s51, AD).
Stenbacken på Häringe, på Grindtorps marker, har enligt gängse normer aldrig varit torp, vi hittar det i husförhörslängden första gången år 1856 där det noteras under eget namn. Då bor där sedan drygt tio år inhysingen Olof Erson, född 1791 i Västerhaninge, som då kom från Västnora Nr 1 med tre år yngre hustrun Stina Månsdotter och dottern Anna Stina född 1831. Hon flyttar 1857 till Dalarö och får tre år senare en oäkta son som döps till Johan Edvard.
Olof Erson är tidigare straffad för stöld, denna notering bär han med sig i kyrkoböckerna under hela sitt eländiga liv.
I Stockholmskällan finns denna notis från krigsåret 1943:
Den 16 februari 1943 inställer sig Solveig Hansson på Långholmen för att avtjäna ett 9 månader långt fängelsestraff.
Hon är dömd för olovlig underrättelseverksamhet för främmande land, mot land som står i vänskapligt förbund med Sverige.Främmande land var Sovjet och landet i vänskapligt förbund med Sverige var Nazityskland.
Solveig hade hjälpt personer från tyska motståndsrörelsen som flytt. Hon gav dem mat och husrum. Vad polisen inte visste var att hon tidigare utbildat sig till radiooperatör i Moskva.Hon hade utöver mat och husrum även sett till att flyktingarna kunde hålla kontakten med dem som var kvar i Tyskland. Detta genom en radiosändare som satts upp i Västerhaninge.
Senaste kommentarer