Ivar Lo beskriver i sina självbiografiska romaner som utkommer på 1970-talet sin tid på Djurgårdsgrind, framför allt i böckerna Pubertet och Asfalt men han har redan 1951 i boken Analfabeten en del fakta från den tiden.
Vi har nu tillsammans ägnat oss åt att med fakta ur dessa verk, framförallt Pubertet från 1978, finna de personer han beskriver i det dåtida Tungelsta och följa deras liv med mycket kortfattade fakta.
Många är mycket lätta att relatera, många blir tyvärr oidentifierade.
Möjligen kan dessa artiklar hjälpa oss att få fram ytterligare fakta, därför använder vi oss även av citat ur böckerna som inte vi kan hänföra men som ändå kanske relateras med läsarnas hjälp.
Pubertet, kapitel XXXI
Bössköpet på Håxtorp
Efter skogvaktarfamiljens inflyttning i vårt grannskap insåg jag att jag själv måste ha ett skjutvapen då jag gav mig in i “min” vildmark. Vid ett av de forna infartsleden till skogen bodde en gammal smed. I hela sitt liv hade han bredvid det andra smidet brukat laga vapen och samlat på bössor.
Det var gevär av alla sorter som han ettdera köpt sig till på auktioner eller också sådana som ägarna velat att han skulle laga åt dem men som inte lösts ut…..
Jag gick över till Håxtorpsgubben en vårkväll och bad om att få köpa ett av de gamla gevären, om jag mäktade det för prisets skull.
— Mina bössor är inte till säljs.
Jag stod ändå kvar vid dörrn.
— En enkel, billig?
— Nu är vi i maj, sa han. Allt vilt är förbjudet. Morkullorna är förstås lovliga men då får man allt vara en bra god skytt?
— Jag behöver.
Vi såg bägge upp mot takbjälkarna där vapnen hängde i sina slitna läderremmar under sotad ås. Det märktes klart att han inte ville avvara en enda.
Senaste kommentarer