Kategori: Västerhaninge (Sida 14 av 21)

Erik Tretow, kontroversiell som person och läkare kom till Västerhaninge 1919.

Prästsonen Erik Tretow var född i Landskrona 1875, blev med.lic. 1904. Tjänstgjorde bl.a. i Växjö och Göteborg och under första världskriget på Krigssjukhuset i Wien, Han kom 1919 till Västerhaninge från en tjänst i Söderhamn.

Läkaren Tretow

Han kom som hyresgäst till Sunnebo i Håga 1919. Då läkarvillan på Ribby blivit folkhögskola år 1917 fanns ingen egen läkarbostad med mottagning utan hyrdes av detektivkommissarien Gustaf Ahlborg. Han har med sig hustrun Agnes, dotter till f.d. statsrådet Ernst Meijer, och dottern Annika, blivande skådespelerska, får senare sonen Göran.

Erik Tretow som nytillträdd provinsialläkare.

Fortsätt läsa

Vi kan väl göra ett försök!

Detta är ett foto från slutet på 40-talet där jag finns med. Det är taget vid dåvarande Norra Skolan, sedermera Åbyskolan och idag Åbygården. Den som nu är rivningshotad. Taket i bakgrunden är entrén på Klockargårdens östra gavel, då vaktmästarbostad där jag bodde med mina föräldrar. Jag hade alltså inte så långt till skolan….

Övre raden:
Ulla-Britt Svensson, Hagar Andersson, Laila Karlsson, Anne-Marie Carlsson, Marianne Andersson(?), Ove Nordén, Jörgen Nilsson, Siv Andersson, Annhild Krantz, hennes mor, lärarinnan Alice Krantz, Bertil Gustavsson, Eva Johansson, Birgitta Svensson, Göran Andersson, Gunnar Huge.

Mittre raden:
Göran  Andersson, Bengt Gerlofsson, Anders Söderström, Sten Andersson, Göran Hjalmarsson, Sven Jönsson, Jan Andersson, Bengt Berg, Sune Nilsson, Gunnar Lundqvist, Arne Åkerberg.

Nederst:
Sonja Hagman, Gull Arvidsson, Anna-Greta Eriksson, Anne-Marie Öbrink, Monika Vidlund, Laila Hägerstrand, Gunbritt Karlsson, Gunbritt Runeborg, Birgit Persson.

Här finns lite påminnande kompletterande kommentarer:

Ulla-Britt, dotter till Klara Svensson på Parkvägen, Hagar, dotter till snickaren Harry Andersson på Tungelstavägen, Laila dotter till korgmakaren och folkdansaren Hilding Karlsson i Lida. Anne-Marie, dotter till Edvin Karlsson, Slaktar-Kalle, Ove, son till golfbaneägare Johan Nordén, Jörgen, son till läraren Gottfrid Nilsson på Kyrkvägen, Siv, dotter till Ragnar Andersson på Björkvägen, Bertil, son till Sten Gustafsson på Hörnvägen, Eva Johansson, dotter till trädgårdsmästaren Fritz Johansson i Rosenhill, Birgitta, dotter till Stig B Svensson, känd lokalpolitiker, Göran, son till vägarbetaren Holmfrid Andersson i Ribby, Gunnar, son till stinsen Nils Huge.

Göran, “Jajja”, son till postiljonen Sigge Andersson i Gylden, Bengt, tvättarson från Dåntorp, Anders, son till landsfiskalsassistenten Sten Söderström på Parkvägen, Sten “Stesse”, son till trädgårdsmästaren Harald Andersson i Ribby, Göran, son till åkaren Gustav Hjalmarsson, Sven, son till Martin Jönsson i Lugnet, Jan, son till åkaren Folke Andersson på Sturevägen, Bengt, son till tvättaren Eskil Berg från Elinslund-Lyngsta, Sune, son till skolvaktmästaren Mauritz Nilsson, Klockargården, Gunnar, son till verkmästaren Nisse Lundqvist på Tungelstavägen, Arne, son till timmermannen Erik Åkerberg på Aspvägen.

Sonja, från Håga, Gull, dotter till köpmannen Göte Arvidsson på Parkvägen, Anna-Greta, dotter till Erik Eriksson på Ribbyholm, Ann-Marie, dotter till Hugo Öbrink på Granlunda, Monica, dotter till Sven Vidlund på Aspvägen, Laila, dotter till målaren Tore Hägerstrand på Stationsvägen, Gunbritt, dotter till rörmokaren Walle Karlsson på Björkvägen, Gunbritt, dotter till Torbjörn Runeborg, Birgit, dotter till styckmästaren Algot Persson i Lugnet.

Hoppas det är till glädje för nån gammal Västerhaningebo!

Familjen Hedén på trappan till arrendatorsbostaden på Åby i mitten på 30-talet. Längst fram Lovisa och Frans, bakom fr.v. Greta, Anders och Hanna. Huset finns kvar idag i ombyggt skick och används av Mormonkyrkan

Ny arrendator på prästgården Åby i Västerhaninge blev år 1932 Anders Hedèn, född 1905 i Visnum i Värmland. Med sig hade han sina föräldrar Franz och Amalia Lovisa samt systrarna Hanna född 1907 och Greta född 1910.
Familjen kom från gården Hammarsgård i Husby-Sjutolft öster om Enköping, ägd av fadern Frans sedan 1923.

Frans Hedén, 1872-1955, i sin krafts dagar, oljemålning okänt årtal.

Fortsätt läsa

Gåramålning från 1917 av Olof Olsson, tillhör familjen Eriksson.

Ribbyholm, i södra delen av samhället på gränsen mot Fors, är en avstyckning från frälsehemmanet Ribby 2 år 1880.
Fastigheten såldes på auktion i Tingshuset samma år av änkan Charlotta Lidström till Karl Gustaf Gustafsson från  Kvarntorp i Österhaninge för 2.910 kronor.

Karl Gustaf avlider dock av lunginflammation innan inflyttningen så det blir hans änka Anna Maria och hennes fosterson Karl Johan, makens från förra giftet, som flyttar in på Ribbyholm 1882.
Hon avlider 1888 och Ribbyholm tas över av Karl Johan Karlsson och dennes hustru Anna Christina,

Familjen flyttar från Ribbyholm i november 1893 till backstugan Fridalund på Stav, Karl Johan skrivs här som arbetskarl.

I mars  1893 kommer från Lilla Kisala i Huddinge Anders Eriksson, f 1831, med hustrun  Maria Magnusdotter samt barnen Hilda,  (hans i föreg.äktenskap), Anna,  (hennes före äktenskapet) samt gemensamme Erik Leander.

Fortsätt läsa

Kvarntäppan är idag en välskött idyll med en fantastisk miljö intill Hågaåns reglerade damm.

Utanför trappan ligger en gammal kvarnsten, troligen från nån av kvarnarna efter Hågaån.

År 1919 kommer Alfred Åkerberg hit med sin hustru Matilda och sönerna Kalle och Erik. De kommer då från Fredrik Lindboms Ribbygård som man arrenderat i fem år. När Lindboms dödsbo säljer gården klarar man inte av att köpa den utan köper det lilla lantbruket Kvarntäppan, Lida 1:6, av Erik Hallberg på Nedersta.

Alfred Åkerberg med hustrun Matilda utan för det gamla huset på Kvarntäppan. Bilden tillhör Jan-Åke Åkerberg.

Ganska omgående kompletteras jordbruket med tvätteriverksamhet, vatten saknas inte, fastigheten gränsar till dammen för Håga Kvarn & Såg. Dessutom byggs ett nytt tvåvånings bostadshus.

Nedre delen av kvarndammen med dammluckorna.

Vid arvsskiftet år 1956 övertas Kvarntäppan och tvätteriverksamheten av sonen Kalle, sedan 1932 gift med Greta Ingeborg Karlsson. De har barnen Evert och Gertrud. Evert avlider 1957 och dottern Gertrud övertar när fadern avlider 1974 och är ägare idag 2015.

Många Västerhaningebor var s.k. landstvättare, här typiska trälådor som användes vid transport till kunderna i huvudstaden.

Sonen Erik har gift sig 1930 med Svea Svensson och bygger senare eget hem på Aspvägen, de har döttrarna Ulla och Inga och två söner, Arne och Jan-Åke.

Stenen på Tinghustomten kom dit 1984. Ett vackert monument över skytteröresen från slutet på 1800-talet.

Utanför Tingshuset i Västerhaninge står denna stentavla som användes som måltavla av Skyttegillet då skjutbanorna fanns uppe på Ribbys utmarker i väster, någonstans i trakterna vid nuvarande Norrskogs-Furudalsvägen under sent 1800-tal.

Fronten beströks med tjära eller beck och efter varje skottserie avläste man poängen och tavlan tjärades igen.

Olle Numan, delvis uppväxt i Fors med föräldrarna Ragnar och Sigrid, var stor skytteentusiast och jägare och engagerad i Skyttegillet från 30-talet.
Han skriver en artikel 2002 om hur stenen, som varit förvunnen i många år, återfinns 1947 och flyttas till dåvarande banan vid Kyrkvreten i Fors.

Under en promenad 1947 genom Norrskog, norr om Västerhaninge järnvägsstation, återfann vägmästare Edvin Fredriksson (mästerskytt i skyttegillet) den gamla stentavlan. Stenen transporterades från Norrskog till Kyrkvreten, Fors. Ett antal medlemmar hjälptes åt med transporten, prästgårdsarrendatorn Anders Hedén på Åby höll med traktor, några av deltagarna Valdemar Karlsson, Olle Karlsson, Sten Gustavsson, Lennart Fahlström, Edvin Fredriksson, Edvin Ljungkvist m.fl.

År 1984 stängdes skyttebanan vid Kyrkvreten, Fors. Hembygdsgillets dokumentationsgrupp var ute och fotograferade och tittade på Fors by och dess kringmarker och undertecknad visade gruppen till stentavlan. Vi började fundera om inte detta kulturminne skulle kunna bevaras på lämpligt ställe på Tingshustomten. Kontakt togs med Västerhaninge Skyttegille och på deras årsmöte 1984 beslöts att hembygdsgillet skulle få ta hand om ”dyrgripen”. Efter ansökan hos kommunen beviljades bygglov och placering på Tingshustomten. Transport och gjutning av fundament ombesörjdes av Hans Cederlund på ett förnämligt sätt.

På dokumentationsgruppens dag den 25 november 1984 klarades några frågetecken upp angående platsen där stentavlan hittades. En besökare, vilken som barn bodde i Norrskog, Sven Eskil (Andersson) Thorenius och nu boende i Brandbergen, berättade att hans moder jämnt grumsade över den stora stenen som låg i vägen. Platsen vet vi nu exakt, Ribby 2:45.

Kaffepaus hos Ester och Ernst Nilsson vid Tittut i samband med transporten av stentavlan. Foto: Olle Numan.

Här kan du läsa lite mer om skjutbanorna:

Skyttet i Västerhaninge

Döpt till Johan Oskar Pettersson

Denne stilige unge man är statarsonen från Årsta, Johan Oskar Pettersson.

Han var född den 8 oktober 1882 i en statarstuga på Sanda i Österhaninge under arrendatorn Anders Cederström. Han var äldste son till statdrängen Johan Olof Pettersson, f 1856. och dennes hustru Emma Matilda Åkerberg, född samma år, båda i Österhaninge.

Han får 1884 en bror Johan Arvid. Familjen flyttar 1890 till Åby i Västerhaninge där ribbybonden August Pettersson arrenderar prästen Fahlborgs ägor.

Föräldrarna och Oskar flyttar år 1900 till Ribbylund och J.A. Pettersson. Oskar flyttar sedan 1903 ensam tillbaka till Österhaninge, nu som dräng på Husby, men är åter i Västerhaninge, nu på Fors, efter ett år och gifter sig 1904 med pigan hos Robert Hallberg på Ribby, Alma Nilsson, f 1883 i Västerhaninge.

De får barnen Tora Sigrid 1905, Karl Oskar 1906, Johan Arvid 1908 och Ester Kristina 1910. Han flyttar med familjen till Årsta år 1914 där sonen Johan Arvid avlider 1919 och Tora Sigrid flyttar till slottet som husjungfru 1922.
Här på Årsta får man 1925 ytterligare en son, Gunnar.

År 1924 köpte han av Olof Persson en tomt i det område som Ribbybönderna i århundraden kallat Samuelsvreten och ligger efter nuvarande Villavägens östra sida. Han bygger en mindre stuga som han hyr ut de första åren men 1927 flyttar han själv in med hustrun och sönerna Karl Oskar, Gunnar och dottern Ester Kristina.
Fortsätt läsa

Granelund finns kvar idag 2015, ligger efter gamla Tungelstavägen i korsningen med Aspvägen. Foto från  1967.

Erland Österberg, som på lite äldre dar och som utflyttad Västerhaningebo, skrev många intressanta berättelser om vår hembygd på 30-50 talet berättar här om när han 1932 tillsammans med föräldrarna kom till Granelund vid Granebo. De kom från Lena i Uppland där Erland  var född.
Granelund var en stor fastighet med en tvåvåningsbyggnad och några mindre stugor som sedan 1930 ägdes av frånskilde fartygsmaskinisten Knut Öbrink.  Familjen Österberg hyrde undervåningen medan övervåningen var reserverad  för sjömannen Knut som dock inte flyttade till sin villa förrän 1933 då han mönstrade av för gott.

Tre välklädda karlar på Granelund, Hugo Öbrink, Joel Österberg och Knut Öbrink.

Erland skriver om de tre åren man bodde här innan pappa Joel byggde egen villa i Jägartorp. Bl.a. om den bestämde hyresvärden “som delade in folk i två kategorier, Svenskar och Kulier”.
Också om Knuts brorson Hugo, även han sjöman, som kommer dit och blir kvar på Granelund i många år, gift med Ingeborg och med barnen Anne-Marie och Arne.

Läs Erlands berättelse här, bl.a. med en vackert ritad tomtkarta.

Granelund på 30-talet