Kategori: Västerhaninge (Sida 15 av 21)

En fantastisk förvandling!

Detta är Fors Kvarn på 2010-talet. Läs om förvandlingen av den fallfärdiga byggnaden till denna moderna bostad.

Vattenkvarnen i Fors har funnits under mycket lång tid. Man tror att byn fått sitt namn efter ” sitt nära läge till det vattenfall som socknens längsta vattendrag här bildar” (Westerin 1897).
Kvarnen, eller rättare sagt kvarnarna, finns på en karta från 1638, en på vardera sidan av ån som här kallas Forsån. Den mindre kvarnen som från början var enbart en såg, tillhörde Berga och den större tillhörde Häringe.

På en karta från 1868 finns de båda kvarnarna väl utmärkta och på höjden norr om dessa den mycket omdiskuterade väderkvarnen.

Vi ska här inte föra mera historiska diskussioner utan berätta lite om själva byggnaden på Häringedelen under senare tid.

Fastigheten Fors 2:3 säljs av Häringe 1935 till Helge Ax:son-Johnsson på Berga, dennes dödsbo säljer till Kronan år 1943.
Från 1954 hyrs kvarnen av konstnärinnan Carola Wallinder som friköper den 1966. Hon säljer den dock omgående till sjökaptenen Sven Linnell och hustrun Maj, född Tärnholm.

Kvarnbyggnaden och den tillhörande mjölnarstugan var mycket nedslitna och paret Linnell inleder en omfattande renovering.

Så här såg kvarnen ut 1966, i bakgrunden mjölnarstugan.

Sven Linnell skriver så här:

År 1993 säljer paret Linnell fastigheten till Jan och Inga-Lill Lagerström, född Tärnholm som fortsätter renoveringen, nu av interiören. Man inreder kvarnbyggnaden till en fullt modern bostad med ett fantastisk läge och anlägger en vacker utställningsträdgård på båda sidor om ån.

Trädgården på västra sidan av ån med resterna av den gamla tvättstugan.

Ån vid vårflöde, det nybyggda vattenhjulet.

Läs deras egen berättelse om detta och alla bekymmer på vägen.

Ombyggnaden av Fors Kvarn

Ett tidigt egnahemsbygge efter Nynäsvägen i Västerhaninge

Villa Björkudden från slutet av 30-talet. På grindstolparna barnen Anna- Lisa och Göran

År 1933 säljer ägaren till den lilla gården Ribbyholm, Herman Olsson, en tomt från norra delen av sina marker till vägarbetaren Algot Demander född 1902. Han bygger här en  1 1/2 plans villa på Ribby 2:88 och flyttar in med hustrun Sigrid, född Strömqvist och barnen Göran och Anna-Lisa. De kommer närmast från en lägenhet i Tingshuset där man bott sedan 1931.

Algot var son till torparen på Dikartorp på Häringe, Karl August Demander. Han kom från Muskö till torpet 1911 och Algot var den äldste av tre söner. Alla noteras under Häringetiden som lantarbetare.
Algot gifte sig med Sigrid år 1930. Hon var dotter till slöjdaren på Häringe, Frans Oskar Strömqvist.

Sigrid och Algot Demander

Han köper den 2740 kvm stora tomten för 1050 kronor och kalkylen för bygget är 7450 kronor. Han lämnar in en låneansökan till “Stockholms Stads & Läns Hushållningssällskaps Egnahemsnämnd” och beviljas ett lån på 5000 kronor “till sex % ränta”.

Kalkylen för Björkudden 1933.

Villan övertas senare av dottern Anna-Lisa, gift Brorsson, och finns kvar 2015 på en mycket vacker och välvårdad tomt, infarten har flyttats från Nynäsvägen till Gränsvägen.

Bilderna tillhör Anna-Lisa Brorsson

Utanför Vägförvaltningens garage på 50-talet

Fr.v. Joel Österberg, smed, byggde egnahem i Jägartorp 1933, Sven “Mandel” Karlsson byggde på Parkvägen i mitten på 40-talet, Nisse Lundqvist, verkmästare och uppfinnare, bodde sedan slutet på 30-talet i den egna villan i hörnet Ringvägen/Tungelstavägen. Olof Wallin, bodde i Handen. Personen längst t.h. okänd.

I mina samlingar finns detta fotografi som jag fått från Erland Österberg. Han var son till smeden Joel på bilden.  Det är en del av personalen utanför det garage som nu ivrigt diskuteras på FB.
När vägunderhållet förstatligats i mitten på 40-talet byggdes en anläggning med garage och verkstad i Västerhaninge, då söder om järnvägsbron, mitt emot Telestationen (finns kvar).

Vägförvaltningens första lokaler, snett emot Åbyplan.

Karta som förklarar lägena.

I början på 50-talet byggdes den nya anläggningen som nu tillhör Staten/Hemvärnet, det är här bilden är tagen.

De gamla lokalerna utnyttjades av Bil AB Nils Arfvidsson som verkstad för Volvolastbilar från slutet av 50-talet. Företaget hade personbilsverkstad i garagelängan under nuvarande Harrys Cykel & Motor.

Fr. vänster Gårdsstugan på apotekstomten, Villa Vega, magasinet och Konsumbutiken, Ribby 1:37, “Vält-Johan” och Erikslund. Ribby 1:37 finns kvar, ombyggt efter en brand.

Den här bilden har legat ute på Flickr ett tag och kanske även på FB.

Fotot är taget efter 1932,  fastigheten Ribby 1:37 byggdes 1932 och Konsumbutiken två år tidigare.

Från en läsare, Richard Roosvall, har jag fått denna kommentar som är värd att läsa

Fin bild från förra seklet. Dagens Villavägen går i 45 grader. Eftersom ekipaget har sin skugga rakt ut till höger, så står solen till vänster, dvs i sydost. Gubben med rislasset rör sig då mot sydväst en solig förmiddag vid pass kl 9.

Fortsätt läsa

Ja, åtminstone den här!
Eller är detta också kultur och nostalgi?

När man kommer gamla Nynäsvägen från Jordbro och passerar Hanvedens IP möts man strax innan rondellen av denna gamla slitna, risiga verkstadslänga, Byggd i slutet på 1940-talet för dåvarande “Vägförvaltningen”. Fasaden är troligen orörd under dessa 65 år!

Fortsätt läsa

Josef Roséen, en av Västerhaninges få yrkesodlare!

Josef var född 1898 på godset Geddeholm i Irsta i Västmanland och avlider i Västerhaninge 1968.

Tungelsta var redan i början på 1900-talet fullt av trädgårdsmästerier och var under många många år tillsammans med Hässelby huvudstadens leverantör av grönsaker och blommor.
I Västerhaninge var det betydligt ovanligare med yrkesodlare. Kanske var jordmånen sämre där?

Uppe på gärdena i öster vid Blåkulla fanns Mattias Lindewall, På Ribbyberg fanns familjen Augustsson/Wattenström och efter nuvarande Floravägen några mindre odlare.

Fortsätt läsa

Utsikt från kyrktornet mot väster.
På området i bildens nedre högra hörn ligger idag Västerhaninge Centrum, byggt i slutet på 1960-talet.

1. Banmästarbostaden, här bor Sture Johansson. th efter järnvägen ett uthus.
2. Omklädningsrum för fotbollsplanen. Samt i ena gaveln korv-glass-läsk-kaffeförsäljning.
3. Ribby 1:101, byggs av Evert “Plåtis” Karlsson.
4. Ribby 1:21, här bor bl.a. konfektyrfabrikanten Kanold och senare droskägaren Ruben Ramström
5. Ribby 1:102, här ligger Hedbergs Elektriska och Centralaffären
6. Ribby 1:103, byggs av Valle Yllert
7. Ribby 1:20 m.fl. Josef Roséens trädgårdsmästeri,                                                          7a. Ribby 1:18. Karl Persson, senare Holger Andersson, låg på Rosvägen.
8. Ribby 2:41, byggs av Ruben Andersson
9. Ribby 1:17, byggs av Harry Andersson
10. Ribby 2:42, byggs av Otto Larsson                                                                                         10b  Ribby 2:20, byggs av Gustaf Andersson
11. Ribby 2:35, hörnet Ringv/Tungelstav. byggs av Nisse Lundqvist
12. Ribby 2:23, byggs av Rickard Karlsson
13. Ribby 2:28, byggs av Hjalmar Hedman
14. Åby 1;22, gamla backstugan Johanneslund, snett bakom th nyare villa, Erik Andersson
15. En påbörjad husgrund, senare byggs kommunalhuset, numera Biblioteket, här.

Den västra nya delen av kyrkogården står klar men inga gravar syns till. De nya delarna av kyrkogårdsmuren lyser vita, stenarna är nyhuggna.

Ungefärligt synfält på bilden ovan på ekonomiska kartan 1950-55

..Huldas Karin och Maj på Malö!

Via Gillets hemsida fick vi en förfrågan om ”backstugan Marieberg” från Britt Petersson i Sorunda.

Eftersom jag är född på Marieberg i Fors fick jag den på mitt digitala bord men det visade sig vara en feltolkning, gällde ”backstugan Marieborg”, tidigare känd som Polisen och kanske Knapbrotorp.
Då jag skrivit lite om den hade jag lite uppgifter som jag delade med mig till Britt i Grödby som visade sig vara gift med en dotter-dotter-son till Henning och Maja (Maria) Karlsson som köpte stället 1898, Hon bodde där till sin död 1942.

Jag gjorde en liten släktutredning och kunde koppla samman Britt med Hugo och Åke Karlsson i Västerhaninge som är kusiner med Britts makes mor, Dagny Pettersson. För oss Västerhaningebor är Hugo och Åke söner till Erik ”Skat-Erik” Karlsson, väl känd profil.

Henning och Maja hade utöver Erik ytterligare fem barn som uppnådde vuxen ålder, en av dessa var inblandad i en tragedi med dödlig utgång på Fors 1914.

Fortsätt läsa

En välkänd vy för många?

Tectors grustag, det väldiga sorteringsverket. Bilden troligen från 1960-talet, men före 1967, vänstertrafik gäller. Hör nere till vänster finns nu Hanvedens idrottsplats.

För oss lite äldre Västerhaningebor ger denna vy en del nostalgiska känslor. Det är gamla Nynäsvägen i riktning mot huvudstaden, strax norr om samhället. Grustaget kallades “Tectors” och trots ivriga efterforskningar har jag ingen förklaring till vem Tector var. Troligen den person som startade verksamheten. Kan man få någon hjälp?
Googlar man får man en del om “mördaren Tector” som tillsammans med kumpanen Hjert dräpte en Västerhaningebo nere i Sörmland år 1874, ingenjören Herman Upmark från Hammar. Han kan knappast vara aktuell i sammanhanget. Fortsätt läsa

Skrivs ibland Policen, tidigare Knapbrotorp, sedan Marieborg.

Denna vackra byggnad efter Tungelstavägen i Västerhaninge kallas från 1900-talets början för Marieborg. Att ursprunget är Knapbrotorp/Policen är helt klart. Är idag permanentbostad.

Man vet inte vad namnet Knapbrotorp kommer ifrån, på gamla lantmäterikartor finns också Knapbro Äng och märkligt nog Knapbro som benämning på lägenheten Hagalund strax öster om Knapbrotorp.
Kanske var det en tidig bro över Hågaån, en föregångare till Tungelstavägens numera kulverterade överfart?
Benämningen Policen/Polisen på en byggnad är svårförklarad, ordet kommer från franskan och betyder ung. medborgare, stadsförvaltning.

Från 1951 års ekonomiska karta

Fastigheten finns med i kyrkoböckerna mellan 1760 – 1834 men man  kan sedan inte finna någon uppgift förrän 1899 då prästen skriver “backstuga på Håga egor”. Först som Policen men stryker detta och skriver Marieborg.

I en avsöndringshandling från Lantmäteriet från 1897 (01-VÄS-AVS88) säljs ”lägenheten Policen till Johan Henning Karlsson och dennes hustru” av en av dåtidens store markägare i Västerhaninge, Fredrique Upmark på Hammar. Familjen Upmark ägde även Tuna och Krigslida.
Fastigheten är på ”1 tunnland 0,4 kappland” och priset är 500 kronor, tillträde sker 1898. Har fastighetsbeteckningen Nödesta 1:9.

Köparen, statdrängen Johan Henning Karlsson, född 1856, i Vrena Södermanland, bor på Tuna. Han har tidigare bott på Glasberga och Krigslida. Han avlider i december 1898 och hinner inte flytta in utan  hustrun  Maria får med de fem barnen flytta till den egna backstugan som nybliven änka. Hennes förnamn är nog anledningen till namnbytet på stugan.

Ur husförhörslängden 1895-99:

Jordarbetarenk.
Maria Josefina Karlsson, f Pettersson f 1859 06 26 på Muskö, avlider  19420523

Barnen, alla födda i Västerhaninge

Josefina Charlotta    f 1881 04 04  d 1952 07 13, Sorunda

Johan August           f 1886 03 09  d 1914 04 12, V-haninge

Agnes Cecilia           f 1890 01 26  d 1988 03 04, Tranås

Erik Bernhard           f 1893 02 07  d 1970 10 11, V-haninge

Karl Henning            f 1894 12 06  d 1977 01 30, Hägersten

Hon får ytterligare tre oä barn som avlider tidigt

År 1910 har samtliga utom Karl Henning flyttat ut men Maria Josefina har fått två oäkta döttrar, båda födda här:

Syster Lydia           f 1901 12 20  d 1944 02 06, Södert Villastad
Gunhild Lovisa       f 1905 08 24  d 1977 01 24, Älvsjö

Från höger Maria, Lydia och Lydias dotter Gunhild (Gullan) med sonen Bengt i famnen Kortet är taget 1939. Fyra generationer Karlsson. Fotot tillhör Siv Nilsson.

Sonen Erik Bernhard blir kvar i Västerhaninge under hela sitt liv, får smeknamnet Skat-Erik efter sitt jobb på Hågasågen där han ansvarade för skatvirket, dvs de delar av timret där barken fanns. Han blir senare anställd på Vägförvaltningen.

Erik Bernhard Karlsson, en känd Västerhaningeprofil under smeknamnet Skat-Erik