Kategori: Västerhaninge (Sida 5 av 21)

Ett kort utdrag ur Ivar Lo:s memoarbok “Pubertet” från 1978

 

 

Prästängen på 1940-talet, kom i släkten Fahlströms ägo 1928, byggnaden uppförd 1918. Småbruk och trädgårdsodling

Pubertet, kapitel XXXII

Min far och jag gav oss tidigt om höstmorgonen av till ett grannställe som hette Prästängen och där man skulle tröska. Min far ledde den påselade hästen med sig för att spänna den för vandringsbommen till tröskverket att hjälpdra tillsammans med ställets egen häst.
Jag skulle skära upp band åt den som matade.

I den otröskade sädesbingen arbetade bredvid mig en några år äldre grannson som hette Ruben tillsammans med värdfolkets egen hjälpflicka, som hade det romantiska namnet Blanche Constance, nästan som hon varit vid cirkus.

Fortsätt läsa

Mina artiklar på bloggen om Ivar Lo-Johanssons liv och litterära produktion har väckt ett förvånansvärt stort intresse.
Många läsare, framförallt med Haningeanknytning, har frågat om vilka av hans många verk som relaterar till tiden i Tungelsta men också de tidiga åren i Ösmo.

Jag försöker här reda ut dessa begrepp men vill redan här påpeka att kortare inlägg från dessa miljöer förekommer i flera andra böcker ur hans digra produktion.

Om man vill engagera sig i Ivar Lo:s lokala berättelser bör man nog börja med:

Fortsätt läsa

Tegelbacken 1982, bilden tillhör Britt Jansson

Tegelbacken  är ett av många torp under Häringe. Finns i husförhörslängderna sedan 1850-talet. Sammanblandas ofta med det betydligt äldre Tegelhagen som låg nere vid vattnet vid Betesholmen.
En notering från 1730, “krogen med tegeldrängarna” kan ev. kopplas till detta ställe men det kan kanske vara en sammanblandning med Häringekrogen.

Vi börjar här med Tegelbacken:

Fortsätt läsa

För ganska exakt 100 år sedan utspelades ett morddrama i Västerhaninge, händelsen är beskriven i Gillets bok “Gårdarna i Ribby”. Kapitlet återges här i sin fullständiga version.

Onsdagen den 3 maj 1916 utspelades i Ribby ett blodigt drama som det länge skulle talas om. Alfred Björklund i Asphagen dräpte i sinnesförvirring två människor – 60-årige smeden Karl Petter Östlund i Backen och 54-åriga hushållerskan Matilda Hallberg i Ribby. Asphagen var ett torpställe som låg omedelbart söder om Ribbyholm.

Fortsätt läsa

Nils och Anna-Brita Petersson

Författaren kom till Västerhaninge och Berga Lantbruksskola 1944, gifte sig med dottern på Skarplöt, Anna-Britta Lindström, och blev kvar här, brukade och köpte svärfaderns gård.
Här berättar “Nisse på Skarplöt” om åren på skolan.

Jag kom som ung förhoppningsfull lantbrukselev till Västerhaninge gamla järnvägsstation under slutet av oktober 1944. Transporten från stationen skedde fotledes till Berga lantbruksskola. Alla våra reseffekter hämtades senare med häst och vagn.

Fortsätt läsa

I en rödmålad loge på Berga Naturbruksgymnasium döljs en fantastisk samling lokal jordbrukshistoria!

Detta är en enda mans verk, Ulf Sandstedt (1923-1998), lantmästare och lärare på Berga under många år, samlade, renoverade och organiserade äldre jordbruksredskap och verktyg.

Han byggde dessutom ett stort antal modellscenarier från gårdagens jordbruk.

All denna historia finns inträngd i logen på Berga utan möjlighet att beskåda för allmänheten!

Fortsätt läsa

Kyrkogårdsbackens kapell, senare Häringe kapell, med klockstapeln i bakgrunden. Ur Gillets arkiv.

Fastigheten har beteckningen Västnora 4:13 och den är avstyckad från Västnora 4:1 år 1931 och överläts genom ett gåvobrev från Trolle-Löwen på Häringe  år1937 på Västerhaninge församling.
Den ligger efter östra sidan av  “gamla landsvägen”, dvs den äldsta Stockholmsvägen, som från Häringe grindstuga svängde uppför backen förbi vad som nu är Kyrkogårdsbacken och fortsatte till Väst- och Östnora. Denna sträckning är nu borta sedan många år.

På området låg vid avstyckningen ett gammalt vitkalkat hus, som länge tjänstgjort som boställe för Häringes skogvaktare och skytt (jägare). I storskifteshandlingarna och kyrkoböcker från senare hälften av 1700-talet benämns stället “Skiöttens” dvs Skyttens. Marken avsattes i storskiftet 1771 för samfällt bruk men tilldelades Västnora i enskiftet 1809. I enskiftesdelningen mellan Västnora och Näset finns noterat, att en del av Sköttens blivit uppodlad till åker.

Fortsätt läsa

Gunnar Sträng var Sveriges finansminister mellan 1955-1976, dessförinnan bl.a. jordbruksminister. Han var född i Järfälla i västra Stockholm år 1906 och avled 1992.

Hans mor var Anna Sofia Andersdotter född 1869 på Damborg och fadern var Gustaf Emil Sträng född samma år i Stockholm. Gustaf Emil var på 1890-talet dräng på gården Huset på Gålö, troligen träffades man i samband med detta, de gifte sig 1900.

Damborg är utsatt med namn och torptecken på vanliga kartor och låg ca 400 m sydväst om Träsksjön via en liten väg (stig) som går norrut från en liten å (bäck) som rinner ut i Landfjärden. Torpet låg i den gamla kulturbygd som enligt Ivar Lo- Johansson var ett koncentrat av all landskapsskönhet som fanns i Sörm­land. Också Bertil Malmberg, som under många år bott på Sothol­men har skrivit om detta landskaps oerhörda skönhet.

I Gillets tidning 3-1990 efterlystes fakta om torpen Damborg  och Bråten, båda under Häringe, som brunnit/bränts ner. Detta fick vår medlem Leif Holgersson att fatta pennan och i Fragment 1 från 1991 fanns följande artikel.  Den är lätt bearbetad.

Fortsätt läsa