haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 14 av 48

3050Porträtt Mossa (2)

En ung Karl Ivar Johansson

Här kommer ytterligare en liten betraktelse över Ivar Lo-Johanssons beskrivning av Tungelsta i början på förra seklet. Här handlar det om den stolte skogvaktaren på Ektorp som satte sig upp mot ägaren och fick betala ett dyrt pris.

051Bok PubertetUr Pubertet, kapitel XXXII 

Jag behövde idoler och för mig kom skogvaktarn på grannstället under en tid av min ungdom att betyda allt. Jag dyrkade honom ända till trå­darna i hans nötta, gröna rock. Han hette Gustaf Carlsson och hade samma efternamn som min tidiga barndoms skogvaktare på Häringe.

Han var den tredje gene­rationen i samma befattning som funnits på skogsgodset Ektorp.

Alla generationerna skogvaktare hade varit bosatta på det vackra Sadelmakartorp. Därifrån hade han av någon anledning måst flytta och han hade tillsvidare i brist på annan bostad måst slå sig ner i den simpla hyresvillan. Familjen bestod av hustrun, som knappt syntes och som ingen talte om, och av fem vuxna eller halvvuxna barn, två pojkar och tre flickor.

Flickorna var hurtiga och pojkaktiga och förblev också oåtkomliga för mig. De bägge sönerna var äldre än jag själv och hade jakten i blodet. Den yngre hade förut drömt om att bli skogvaktare på Ektorp liksom fa­dern. Han borde ha kunnat bli det i fjärde generationen, men så plötsligt hade han inte haft någon anställning som vinkade, och han hade inte ens längre haft någon skog att jaga på.

Skogvaktarns två söner blev snart mina vänner och kamrater trots att jag alltid betraktade dem som överlägsna mig. De var för mig ett par fria jägare med grankvist i hatten, med skogen i sina kläder, med bössan bred­vid sig i sängen där de sov, lättväckta vid varje fågels uppflög.

Skogvaktarn på Sadelmakartorp

Sadelmakartorp omkr. 1904.   Övre Raden: Okänd dräng, skogvaktaren Gustaf Adolf Carlsson 1861-1943, okänd.  Främre raden: Gustafs barn, Elin Ingeborg 1891-1986, Anna Greta 1902-1984, Edith Maria 1900-1976, Joh(a)n Verner 1898-1984, Märta Laura 1895-1983, Erik Teodor 1893-1954.   Hustrun Anna 1870-1913 saknas

Fortsätt läsa

Fest på Hässlingby

Syskonen Israelsson på Hässlingby har bjudit in traktens ungdomar på fest och här är man uppriggade för ett gruppfoto i stora salen, tidpunkten är troligen början på 50-talet.

Fest på Hesslingby

1. Sven Larsson, Småhamra 2. Lars Olof Eriksson, Hamra 3. Sonja Danielsson, Övre Bihagen 4. Karl Axel Israelsson, Hässlingby 5. Karin Sjögren, Tomta 6. Erik Larsson, Småhamra 7. Stig Johansson, Hammarby 8. Ulla-Britt Eriksson, Hamra 9. Astrid Sjögren, Tomta 10. Gunnar Sjögren, Tomta 11. Ulla Jansson, Valsta 12. Erik Israelsson, Hässlingby 13. Gunbritt Sandberg, Lännåker 14. Margareta Åkerblom, Lövhagen 15. Gunnar Danielsson, Övre Bihagen 16. Gustaf Israelsson, Hässlingby 17. Åke Sandberg, Hammarby 18. Anna Israelsson, Hässlingby

Kanske kan vi få hjälp med att namnsätta övriga festdeltagare?

 

Bihagen på Gålö

Mauritz HenrikssonHär en artikel av Gålökännaren Mauritz Henriksson som handlar om torpet Bihagen som försvann 1875.

Mauritz har skrivit många intressanta Gålöberättelser men forskar och producerar också på samhället Handen och har hållit ett par mycket uppskattade föreläsningar i Kulturhuset om villabebyggelsen i centrala Handen under 1900-talet.

Han har på senare år alltmer gått över att videofilma nutidens miljöer och händelser, just nu pågår en omfattande dokumentation av Gärsarnas kolmila på Gålö från avverkning och behandling av virket till färdig grillkol i påsar.
 ©Copyright Gålö Gärsar, Hembygdsförening

Fortsätt läsa

Selma Fingal, tvätterihistoria

Tvätteriboken 2015Vi saxar en sida ur Gillets tvätteribok om en av traktens slitande kvinnor i det hårda yrket.

 

Nedanstående bygger delvis på en intervju, publicerad i DN Sydost (1982) och gjord av Eva Bäckstedt. Henry Hall skriver också om makarna Fingal i boken “Jordbro i tiden” (1996). I en längre intervju gjord av Nils Listam berättar Selma F. mycket sakrikt och levande om sitt långa och strävsamma liv. (Bandinspelning 1978. Haninge kommuns arkiv.) Texterna är redigerade av Rune Karlsson.

Fortsätt läsa

Apoteket i Västerhaninge, 1900-tals historia

Ribby 1a sidaUr Haningegillets årsbok från 2014 om Ribby klipper vi följande text om den vackra apoteksvillan vid Västerhaninge station.
I slutet på artikeln finns en länk till en tidigare artikel av mera lättsam art.

Ribby 1:11 Apoteket

Ribbybonden August Pettersson köpte 1903 den ena av Alfred Lundkvists nybyggd villor vid järnvägsstationen.
Vissa allmänna servicefunktioner som läkare, apotek och veterinär delades med grannkommunerna. Därför fanns det efter järnvägens tillkomst ett krav från dem att denna samhällsservice skulle finnas nära en järnvägsstation.

2691476793_b51d0ff158_o (2)

Bilden från mitten av 1910-talet, fr.v Villa Vega, skjutsstation och handelsbod, Apoteket med ett bostadshus på tomten, Erikslund och Sockenstugan. Kyrkan mitt i bilden.

Fortsätt läsa

Kaplansgården, lite märkliga transaktioner!

KlaseniusI Gillets bok om Ribby berättar Sven Klasenius historien om den gamla Kaplansgården som låg i Västerhaninge där Ribbyskolan nu finns. En del märkliga transaktioner genom åren!

Kaplansgård till salu!

Socken-Kaplan 1900

Sockenstugan på Kaplansgården, t.v. skymtar den privatägda vita stugan

1871 drogs komministertjänsten i Västerhaninge in sedan siste prästen i Kaplansgården, Lars Erik Lundqvist, flyttat. 200 meter väster om kyrkan fanns ett litet markområde som kallades Komministervreten. Den låg ungefär vid parkeringen väster om Västerhaninge Centrum.
Fortsätt läsa

Det brittiska flottbesöket på Älvsnabben 1854

Bosse Stjernström
Gillets Bosse Stjernström, kunnig på det mesta, bl.a. på marin historia, skrev denna artikel 2004 vid 150-årsminnet av det brittiska flottbesöket på Älvsnabben.

150-årsminnet av det brittiska flottbesöket vid Älvsnabben 1854

Minnet av det mäktiga flottbesöket och den brittiske löjtnanten Henry Freelands tragiska öde högtidlighölls på Muskö, söndagen den 18 april 2004. Det var ett samarrangemang  mellan Marinen, Hemvärnet, Västerhaninge-Muskö församling samt Muskö hembygdsförening och Haninge Hembygdsgille.

027 Till muskö kyrka

Fortsätt läsa

Enklare att spara inlägg som pdf-filer samt skriva ut inlägg

Nu är det enklare för dig som vill skriva ut inlägg som pdf och spara på sin egen disk eller skriva ut på papper.  För varje inlägg finns nu en pdf-ikon och en skrivar-ikon för varje inlägg, se exemplet nedan.

Den röda ringen visar var de nya ikonerna finns.

Den röda ringen visar var de nya ikonerna finns.

Du genererar en pdf-fil av inlägget genom att att klicka på pdf-ikonen (den vänstra ikonen). Denna fil kan du sedan spara eller skriva ut precis som vilken annan pdf-fil som helst på nätet.

Om du klickar på ikonen som ser ut som en liten skrivare (den högra ikonen) så genereras en webbsida som är mer lämpad för att skriva ut (dock utan att generera en pdf-fil). Denna sida kan du sedan skriva ut i din webbläsare.

Sunnansund, Simpviksgubben och Ethel Karlsson

Gålö Gärsar, Gålös livaktiga hembygdsförening, ger ut en tidning “Notvarpet”.
Ur denna har vi saxat denna berättelse om gården Sunnansund och dess befolkning, underlaget kommer från Eva Eliasson, mångårig Gålöbo, och har bearbetats av tidningens redaktion. Artikeln skrevs 2014.

HHG_9318

Sunnansund 1:4, bild från 1925 ur Gillets arkiv, okänd fotograf.

Sunnansund 1:4

Den förste namngivne brukaren av Sunnansund som hittats, är Rasmus. Han bodde här 1650 tillsammans med sin hustru. Sedan saknas mantalslängder fram till 1666. Den som då bor på gården heter Lars. Inga efternamn är registrerade förrän 1682, då Mats Erikson, gift med Kierstin Larsdotter brukade gården.

Fortsätt läsa

Österhagen, torp under Fors och torparbarnens liv

Österhagen modern

Österhagen på 1970-talet, foto Kerstin Öberg

Detta lilla oansenliga torp på Fors marker återfinns första gången under eget namn i husförhörslängden 1861-65 under Fors 1 som då ägs av Karl Fredrik Hallström. Det finns uppgifter som tyder på att själva stugan är flyttad och uppbyggd  från den Häringeägda Östergården.
På Österhagen, som även kallades Tallbacken, skrivs utan inflyttningsdatum  Olof Larsson, född 1800 i Västerhaninge, och  hustrun Inga Maria Olsdotter och deras sju barn födda mellan 1845-1860.

Österh 1

Inga Margareta har kommit till Fors 2,  Östergården, som piga till nyblivne änklingen Olof år 1843 och får där senare samma år sin oäkta son Gustav som avlider året efter.
De gifter sig 1844, Olofs första hustru var 21 år äldre, nu får han en hustru som är 23 år yngre. På Östergården föds deras tre första barn, Inga Lovisa 1845,  Karl Gustav 1848 och Lars Erik 1850.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑