haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 16 av 48

Ivar Lo och Tungelstaborna: Den ilskne stinsen

1001Porträtt äldredarFörfattaren Karl Ivar Jansson-Johansson, senare känd som Ivar Lo-Johansson kom som tioåring med föräldrarna Gottfrid och Anna Lovisa till hemmanet Djurgårdsgrind i Tungelsta år 1911. De kom då från torpet Ådala i Ösmo, den lilla gården köps av tomtbolaget Hem på landet, inte utan dramatik.

Ivar skriver i sina memoarer och romaner en del om sin ungdom på Djurgårdsgrind och berättar om människor i grannskapet. Vissa av dem är lätt identifierade, andra mera anonyma och kanske i vissa fall även fiktiva.

Vi har försökt spåra och relatera en del av dessa och här kommer nu en första kortartikel på detta tema.

Fortsätt läsa

Ivar Lo-Johansson, statarnas berättare

Ivar Lo, hans bakgrund och lite om åren på Södertörn  

Av Sune Nilsson

ivar loIvar Lo Johansson föddes på torpet Ådala under Hammersta i Ösmo församling den 23 februari 1901.
Han avlider nästan 90 gammal av ”brustet pulsåderbråck” den 11 april 1990  på Ersta i Stockholm.

Han är en av landets mest lästa och älskade författare och lämnade efter sig bl.a. en skatt av berättelser om Sverige och dess agrara befolkning under första hälften av 1900-talet.

Han har kallats ”statarförfattare” vilket naturligtvis är riktigt då en stor del av hans produktion handlade om statare och torpare, Karl Ivar Johansson har dock aldrig själv varit vare sig statare eller torpare, däremot hans föräldrar och generationerna där bakom.

Torpare, dräng, piga, tjänstegosse, fattighjon, inhyses och utfattig är benämningar som dominerar husförhörslängderna när man spårar hans ursprung. Denna bakgrund är ju inte på något sätt unik, alla som ägnat sig åt att forska i sitt ursprung finner det samma hos sina anfäder under 1800-talet.

Fortsätt läsa

Hammaren, torp under Årsta

Haningegillets torpgrupp skrev 1982 denna kortberättelse om torpet Hammaren under Årsta, Den bestod då av Henry Hall, Gunilla Hagström, Elsie Lindholm och Ulla Nygren.

Vid vägen till Årsta Havsbad ca 1 km från Österhaninge kyrka, ligger ett litet torp som heter Hammaren. Torpet är mer än 250 år gammalt. I Jordeboken från år 1731 står det under skattelagda torp bla “Hamaren-Anders Persson”.

Hammaren (2)

Det finns även med i husförhörslängderna från Österhaninge socken, varav den första daterar sig från år 1746. I ortsnamnsbeskrivningar anges att Hammaren betyder stenbacke eller bergshöjd.

5355

Hammaren 1972. Ur Gillets arkiv

Fortsätt läsa

Strömslund, Jordbro 1904

Ur Glimtar 1986, Ulla Roswall/Henry Hall

En dag på höstkanten 1984 kom en hemsamarit in på bibliote­ket i Västerhaninge och tala­de med Ulla Roswall om att en gammal dam som heter Emmy Fornander hade ett par gamla fo­tografier från Haninge som hon trodde att vi kunde vara int­resserade av. Ulla tog kontakt med Emmy som bor i Stockholm. Hon åkte dit och gjorde en bandinspelad intervju och fick ta med sig de gamla fotografi­erna som visade sig föreställa Strömslund. Sommaren 1985 träf­fades Ulla och Emmy åter igen, varvid Ulla fick låna foton föreställande några av Emmys släktingar som bott i Strömslund en gång i tiden dvs vid sekelskiftet.

Strömslund glimtar

Strömslund i början på 1900-talet

Emmy föddes redan 1891, närmare bestämt 26 mars i Stockholm, och är stockholmare i femte genera­tionen. Hon tillbringade några av sina tidigaste barnaår på Strömslund vid Jordbro i Österhaninge. Strömslund var gård och samtidigt garveri. Det låg all­deles intill Krogen Glädjen. År 1904 var den sista sommaren Emmy var där. Trots att hon bara var 13 år då, minns hon och kan be­rätta förvånansvärt mycket om hur det var. Fortsätt läsa

Historien om Söderby Kvarn i Handen

Det område som vi idag känner som Söderby Kvarn i Handen, mittemot Vegabaren, numera Vega Stadshotell, har en historia från tidiga 1800-talet men på säteriet Söderbys marker fanns från 1600-talet en tidigare vattenkvarn belägen ett stycke västerut, kallad Täckeråkers kvarn.

Söderbys ursprungliga kvarn finns med på en karta från 1638 och symboliseras med ett hus med ett vattenhjul på fasaden.

1638

Geometrisk delineation från 1638

Täckeråkers kvarn finns med i jordeböckerna 1731 och 1740 samt i den första  husförhörslängden från 1746:

Hfl 1746

Detta är mjölnarfamiljen i mitten på 1700-talet. Tobias Forsman med hustru och sex barn, Noterbart är att Täckeråker (och Söderby) på den här tiden förs under Ovanskogs rote

Fortsätt läsa

Runsten på vift

Ur Glimtar 1999:2

Katrine Bauers kåseri om Albystenens mystiska försvinnande och återfynd.

Albystenen

15 ALBY Sö 259 Albystenen finns omnämnd redan 1774 på en lantmäterikarta, men om inskriftens lydelse eller stenens tillstånd säges intet. På 1850-talet berättas att stenen blivit sönderslagen för flera mansåldrar sedan och då fanns ännu tre små brottstycken kvar. Dessa var emellertid försvunna vid en undersökning som gjordes 1885. Stenens fotstycke kan man uppsöka i ett skogsbryn c:a 130 m norr om nya kyrkogårdens nordöstra hörn.

Sommaren 1996 fick Albystenen fötter och promenerade bort från sin gamla grop i ängsbacken nordost om Nya kyrkogården i Österhaninge. Den hade väl tröttnat på sin tusenåriga plats och längtade efter att få stå någon annanstans, helst uppe bland gravstenarna på kyrkogården och allra helst vid grindarna, där den kunde ses och beundras av alla. Ingen såg riktigt hur den fick fötter eller hur det gick till. Borta var den bara en dag.
Albystenens fadder och många andra blev mycket upprörda. Tjuvar! Säkert var det tjuvar som varit i farten, någon som av eget intresse ville ha en runsten hemma i sin trädgård. Vad annars?

Kanske en utländsk liga specialiserad på statyer, urnor och minnesstenar för transport utomlands, till Sydamerika eller någon annanstans. För här i Sverige vet man ju att det är ett brott mot fornminneslagen att flytta en runsten.

Döm av allas förvåning när Albystenen hittades nästan genast och på mycket närmare håll än Sydamerika. Den låg på en lastpall i kyrkogårdens maskinpark. Men kyrkogårdens personal som kontaktades förklarade att runstenen minsann inte blivit bortrövad av dem. Det skulle aldrig falla dem in att flytta en runsten. Det hade Runverket gjort. Runverket å sin sida menade, att en flyttning av runstenen medgivits personalen vid kyrkogården, för att de ville ha den på en annan plats mer åskådlig för allmänheten, dessutom stod den i vägen ifall begravningsplatsen skulle utvidgas. Runverket hade inte heller flyttat stenen, de hade bara lagt upp den på en lastpall. Situationen tycktes otrolig, Självaste Runverket tycktes tillsammans med Kyrkogårdsförvaltningen ha brutit mot fomlämningslagen, lagen som säger att man inte får förändra, skada eller ta bort en fäst fornämning. Inte ens en markägare får flytta en fast fornlämning på sin egen tomt. Runstenar eller fragment därav, räknas till fasta fornlämningar.
Fortsätt läsa

Söderby Kvarn och Ragnar Grip

FragmentDenna korta artikel om Söderby kvarn skrevs för 33 år sedan av den då mycket aktiva hembygdsforskaren Lennart Lindberg i Gillets skrift “Fragment från Hembygden”

Förstasidan av publikation pryddes av denna blyertsteckning av en för oss okänd tecknare.

Vi hoppas kunna återkomma med historia och fakta om Söderby kvarn i en artikel om Söderby Huvudgård.

Ragnar Grip

Ragnar Grip, 1910- 2001. Han fick en väg uppkallad efter sig under sin livstid, inte riktigt sant, “Mjölnare Grips väg” är döpt efter fadern David

Ragnar Grip föddes i Västra Ryd, där pappan var kvarnägare. Familjen flyttade senare till Järna och därifrån slutligen till Handen. Där övertog fadern år 1923 kvarnen vid norra Söderby.  Är 1924, 14 år gammal, började Ragnar att hjälpa fadern i kvarnen och 1931, efter faderns död över­tog Ragnar Grip kvarnen och svarade för verksamheten ända till nedläggningen 1962, alltså i 31 år.

Fortsätt läsa

Ett blodigt 100-årsminne

Ribby 1a sida
För ganska exakt 100 år sedan utspelades ett morddrama i Västerhaninge, händelsen är beskriven i Gillets bok “Gårdarna i Ribby”. Kapitlet återges här i sin fullständiga version.

 

Onsdagen den 3 maj 1916 utspelades i Ribby ett blodigt drama som det länge skulle talas om. Alfred Björklund i Asphagen dräpte i sinnesförvirring två människor – 60-årige smeden Karl Petter Östlund i Backen och 54-åriga hushållerskan Matilda Hallberg i Ribby. Asphagen var ett torpställe som låg omedelbart söder om Ribbyholm.

Fortsätt läsa

Handen, äldre än vi trott?

Anders Numan

Gillets Anders Numan som genom åren grävt djupt i arkiven om Haninges historia har samlat fakta om trakten Handens uppkomst och om hur namnet kommit till. Här presenterar han sina fakta i en nyskriven artikel.

Namnet Handen

Ett litet bidrag till diskussionen om namnet Handen, dess förekomst i olika handlingar och äldsta belägg.  I tidigare artiklar i Glimtar nr 2-3-4 2013 och nr 2 2014 har Lennart Hagelin och Sven Klasenius avhandlat namnet Handen.

De gånger jag har funnit namnet i olika tidiga sammanhang, så har det med vägunderhåll eller kronobrevbäring att göra. De exempel som jag tar fram ligger nästan 100 år tidigare än andra artiklar om namnet Handen och visar att det varit en central plats, redan i slutet på 1700-talet och även om mitt namntolkningsuppslag inte är vetenskapligt underbyggt, så kan det väl bli ytterligare ett inlägg bland de andra.

Fortsätt läsa

Söderby Gårds arkiv

Representanter för Haningegillet var tisdagen den 26 april inbjudna till Söderby Gård i Handen för att mottaga delar av den anrika gårdens arkiv som överlämnades av arvingarna till sista ägarfamiljen Pettersson-Kyllerstedt och Nordenskjöld.

Söderby Handen 26 april (12)

Lars Kyllerstedt

 

Det var talesmannen för släkten, Lars Kyllerstedt från Uppsala, som kontaktade oss för att överlämna ett antal vackert präntade kassaböcker och annan intressant dokumentation från tidigt 1900-tal.

Lars Kyllerstedt är sonson till den smått legendariske ägaren Axel Pettersson (1871-1946) som kom till gården 1892 som inspektor och som senare blev ägare.

För de flesta av oss var detta första besöket uppe på höjden på östra sidan av motorvägen där vi på nära håll kunde studera ett antal mycket vackra äldre vita byggnader som vi tidigare bara sett från bilen på väg mot huvudstaden,
Gårdens huvudbyggnad förstördes av brand 1750 och återuppbyggdes aldrig.

Axel Pettersson

Axel Hugo Teodor Petterson var född 1871 i Ålem i Kalmar län och avled på Söderby 1946. Han hade under sin tid på Söderby många samhällsåtagande, bl.a. som ordförande i kommunalstämman

 

 

Vi hoppas kunna återkomma med en artikel om Söderbys historia och också rapportera om innehållet i gårdsböckerna

Söderby Handen 26 april (1)

Den södra flygelbyggnaden

 

Söderby Handen 26 april (3)

Här låg huvudbyggnaden

 

Söderby Handen 26 april (4)

Gårdsallén med bostäder och magasin i bakgrunden

Söderby Handen 26 april (11)

Ägarrepresentanten Lars Kyllerstedt, Gillets Karin Aspberg, Sven Klasenius och Per Stavfors

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑