haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 19 av 48

Lyckeby, hemman under Vendelsö

Henry Hall

 

Ännu en artikel om gamla Vendelsö, Henry Halls inlägg om hemmanet Lyckeby, från hans bok om Vendelsö från 1995.
Tänk på att alla fakta i artikeln är från detta år.

 

 

Lyckeby

Huvudbyggnaden på Lyckeby år 1972, ur Gillets arkiv.

Under Vendelsö löd under århundradenas lopp flera hemman. Ett av dessa var Lyckeby, som ligger ett stycke öster om Lycksjöns norra ände. Att man en gång i tiden valde att bosätta sig just här är lätt att förstå.

Vattendraget från Österäng skär sig genom dalen och har vid det här laget ätit sig flera meter genom sanden och leran. Det slingrar sig kraftigt och möter nästan sig självt. Där ån vindlar som mest ligger gården placerad sedan 1684.

Namnet torde komma från ordet “lycka” som betyder “liten åker- eller ängsteg” (Staffan Nyholm).

Uppe i skogen, knappt tvåhundra meter söder om gården ligger en liten öppen äng, som i dag kallas “lyckan”. I ena skogskanten står en kraftig ek med en pampig krona. Av omkretsen att döma är den minst 300 år gammal. Skogen på ängslyckans motsatta sida utgörs av den stora Tÿrestaskogen, som är nationalpark med reservat runt i hästskoform.

— På 1960-talet var den lilla ängen helt igenväxt. Den röjdes, berättar Gunilla Bramme, som bor i det 1942 uppförda gula huset c:a 100 m söder om gården. Ängen hålls nu öppen av betande hästar på somrarna.

Fortsätt läsa

Oxhagen, torp i Vendelsö

BokI serien av Henry Halls artiklar om torpen i Vendelsö har nu turen kommit till Oxhagen. Denna korta beskrivning finns i hans bok, “Vendelsö, säteriet som blev villasamhälle” som kom ut på Hanvedens förlag 1995. Vi har sökt i alla tillgängliga arkiv efter ett foto av torpet utan att lyckas, kanske kan detta inlägg hjälpa oss?

 

Inbyggt torp

Enligt obekräftade uppgifter skall den gamla torpstugan Oxhagen vara inbyggd i denna villa, går det att få bekräftat? Adressen var 1995, då bilden togs av författaren, Oxhagsvägen 24.

Fortsätt läsa

Lötkärr, torp under Vendelsö

Henry HallHaningegillets Henry Hall skrev 1983 denna korta artikel om torpet Lötkärr under Vendelsö  Gård.
Den ingick som en del i hans bok som utkom detta år, “Vendelsö, säteriet som blev villasamhälle”

Värmlänningen Henry kom till Haninge 1972 och har sedan dess helhjärtat engagerat sig i sin nya hembygd både med pennan, kameran och snickarverktygen. Och är still going strong!

Lötkärr bostad

Lötkärr från söder, foto Henry Hall 1983.

Ett torpställe som lydde under Vendelsö är Lötkärr. Den gamla torpstugan finns faktiskt kvar(1983) som sommarbostad och ligger på Grindstuvägen 3. Hela villaområdet heter idag Lötkärr. Det har alltså fått sitt namn från det gamla torpet.

Fortsätt läsa

Ett herrgårdsbröllop på Hammar 1914

Redelius

Haningegillets Gunnar Redelius skrev 1982 denna artikel om ett dubbelbröllop på storgodset Hammar där den barnlöse John Upmark  gifte bort sina systerdöttrar, Elsa,  född 1888, med bergsingenjören David Sjöqvist från Stockholm och Frida, född 1884,  med landsfiskalen Emil Wahlroth i Mulsta.

Brudparen

Brudparen den 30 maj 1914. T.v Elsa och David Sjöqvist. t.h. Frida och Emil Wahlqvist.

Så här skriver Gunnar Redelius:

I släkten Upmark på Hammar fanns det två giftasvuxna flickor, Frida och Elsa, döttrar till Edla Upmark och lantbrukaren Carl Gustaf Hauffman vid Håga i Västerhaninge, den senare död 1897. Flickornas mor var dotter till ägaren av Hammar, Mauritz Upmark och hans hustru Mathilda, född Molien.

John Upmark1914 innehades släktgården av flickornas morbror, John Upmark. Han var en skicklig lantbrukare och en mycket betrodd man i bygden. Han beslöt att fira 100-årsminnet av stora husets byggnadsår och samtidigt hålla dubbelbröllop för sina systerdöttrar. I släktkrönikan beskrivs denna händelse av Eva Upmark, änka efter Gustaf Upmark d ä, känd i Haningebygden för sin uppteckning av traktens fornminnen. Bröllopsdagen blev en storslagen fest med ett stort antal gäster. Krönikan berättar följande.

Fortsätt läsa

Sälstationen på Gålö

Bergaspegeln

Lena BillungDetta är en artikel ur Berga Örlogsskolors informationsblad från 1994, den är skriven av Lena Billung.

Efter den korta inledande artikeln finns några mycket intressanta länkar om verksamheten, bl.a. en artikel i Nynäshamnsposten som dessutom innehåller en film som varit hemligstämplad till för några år sedan.

 

Gålö bas för hemliga försök, ubåtsjakt med sälar och duvor

Tyst och stilla ligger ubåten på botten. Svaga skrapljud mot skrovets utsida hörs in till besättningen. På ytan avvaktar jaktstyrkan.
Plötsligt syns karbidljuset. Ubåten är upptäckt.
Ännu en lyckad jakt och sälen Pelle får sin belöning färsk strömming.

Fortsätt läsa

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren

HHG_1935

Selma som barn, omkring år 1900.

Selma Fingal, som föddes 1894, har växt upp på Lövhagen, hennes mammas barndomshem. På Lövhagen hade man åtta kor och två hästar. Man tvättade även stadstvätt. Selmas pappa köpte Lövhagen med en förbindelseskuld på elva år; men när dessa år hade gått hade ej pappan råd att lösa ut torpet, så det gick på auktion.

Familjen flyttade till Kalvsviks gård där fadern blev statare. Bostället hette Kråkvilan. Ett stort rum och ett stort kök med en hög tröskel mellan var deras bostad. Trägolv och vedspis fanns. Selmas mamma blev hjärt- och lungsjuk, kanske av förlusten av Lövhagen, som hon tog väldig hårt. Selma som var äldst av fem syskon fick klara av hushållet när hennes mamma blev dålig. Ett av Selmas minnen av sin mamma var att hon satt framför kakelugnen och sjöng for sina barn.

En lek som Selma berättade om var när hon och en kamrat, medan deras mammor mjölkade, satt och kammade huvudlöss ner på en bricka för att sedan leka att lössen var kor som de vallade.  Brickan delades i två halvor och nåde den lus som kom in på fel halva av brickan.
När Selma var liten hade de en 14-årig dräng på gården. Selmas bröder lekte på fritiden med honom. De åkte “stolpekärra”, en sorts kälke. Eftersom Selma var flicka och hade kjol fick hon inte vara med och leka, Men hon fann på råd och tog av sig kjolen och lekte i sina röda långkalsonger. När hennes pappa fick se henne i den klädseln fick hon skällning, för så gör inte en flicka.

Fortsätt läsa

Skolbranden i Österhaninge 1993

HHG_3493

Den vackra Kyrkskolan i Österhaninge förstördes totalt vid en brand i maj 1993. Den var uppförd år 1904 och ersatte då den skola som kommit till på 1870-talet och som låg på andra sidan kyrkan.  Även denna skola förstördes av en eldsvåda, 90 år tidigare. (se bild nedan)

HHG_2917

Här på en bild från första läsåret, 1904-05, ser man den verkligt pampiga byggnaden. Skolan var ritad av arkitekten Karl Güettler.  En notering säger att en av lärarinnorna är Hilma Wallin.

 

Fortsätt läsa

Glad Påsk!

SuneBloggen haninge.org har funnits på nätet i snart sju månader och 295 artiklar (i varierande kvalitet) är utlagda. Vi har haft strax under 70 000 klick på dessa artiklar, kul!

Hoppas att kunna fortsätta att intressera haningebor och andra även i fortsättningen.

Det finns en liten besvikelse i bakhuvudet, läsarna är dåliga att kommentera och komplettera!
Jag använder ju Facebook som nån slags löpsedel och märker att det är där som kommentarerna kommer, ibland ganska ointressanta. Vore härligt att få de relevanta på bloggen!

Sune Nilsson

 

Här en liten topplista på de mest klickade artiklarna, vissa till min stora överraskning:

Flyghaveriet på Gålö

Handen, varifrån kommer namnet

Livet i Tungelsta By

Militärerna i Åbyskogen

Årsta Havsbad, en sommaridyll från förr

Det grova rånet på Gålö

Tragedin i Lännaskogen

Salholmarn, ett tragiskt öde

Vega, ett skepp på vift!

Nynäsvägen/Dalarövägen i Handen

 

Klena, med ursprung i järnåldern

I den norra delen av kommunen finns hundratals tomter med fastighetsbeteckningen Klena.
Avstyckningen från denna stamfastighet med det märkliga namnet inleddes på 1910-talet då den delades i åtta delar, Klena 1:2 till 1;9, för att senare vidare delas upp och bebyggas.

Avstyckn

Henry HallHaningegillets Henry Hall skrev denna artikel om Klena 1989 för skriftserien Haninges Historia som gavs ut av Hanvedens förlag,

Han berättar här historien om Klena,

 

Fortsätt läsa

Haninge Kommuns översiktsplan

hääääääääääääääääär

Så här inleds kommunens långtidsplan som sträcker sig till 2030 och delvis ytterligare 20 år

Utbyggnad och förtätning kommer främst att ske i tätorterna i områdena runt pendeltågsstationerna Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta. För Hemfosa är bedömningen att detta kommer ske lite längre fram i tiden.

Den absolut största utvecklingen kommer att ske i Vega och Handen då båda dessa kommundelar ligger inom det som är den regionala stadskärnan. För att säkerställa att marken nära pendeltågsstationerna används effektivt och hållbart eftersträvas där en särskilt hög täthet. Längre bort från pendeltågsstationerna kommer tätheten successivt att minska.

Genom att koncentrera ny bebyggelse till det befintliga tätortsbandet utmed pendeltåget kommer värdefulla natur- och kulturvärden bevaras. Med denna typ av utbyggnad kan befintlig järnväg och vägar förbättras så att det hållbara resandet ökar.

Här ett utdrag som beskriver den tänkta utbyggnaden av “småstaden Västerhaninge”
Om du vill läsa hur de övriga kommundelarna är tänkta att utvecklas, gå in här

Om du vill se inkomna remissvar, bl.a. från privatpersoner, gå hit

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑