haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 26 av 48

Lantbrevbäring i Norrby på 60-talet

Att samhällsservicen förändrat sig genom åren är vi väl alla bekanta med.

Lantbrevbäraren Sven-Erik Bäck skrev en härlig artikel i Glimtar om sitt arbete i Norrby i början på 60-talet. Här finner vi en beskrivning på en social insats av stora mått, troligen långt utöver den som Kungliga Postverket tänkt sig.

Moped

Karta över distriktet, teckning Anita Stjernström 2002.

Sven-Erik och hans kollegor var för många på den tiden den en livsviktig kontakt med resten av samhället och kanske för vissa en rent av nödvändighet för ett någorlunda liv i stugor och villor.

Att detta inte kunde fortsätta i vårt moderna effektiva Sverige är väl förståeligt…..

Så här berättar han i artikeln från 2002:

Fortsätt läsa

Haningeböckerna

Böckerna

Ett måste i bokhyllan!

Det är inte bara Haningegillet som ger ut intressanta böcker om hembygden…
För dryga tio år sedan gav författarduon Hilding Eklund och Olle Flodby ut sina “bilderböcker” med motiv från våra socknar.
Boken “Västerhaninge i gamla och nya bilder” kom 2003, året efter kom “Glömda bilder från Handen, Österhaninge, Årsta och Sandemar”.

Alla som är intresserade av vår lokala historia bör ha dom i bokhyllan!

Böckerna gavs ut på ett privat förlag tillsammans med bokhandlaren Hans Bildsten och finns fortfarande på nätet både som nya och hos antikvariaten!

Trots det oändliga flödet av bilder via nätet är det handfast och trevligt att vid aftonlampans sken bläddra igenom dessa och minnas och kanske lära.

Fortsätt läsa

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834  i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge Kyrkogård tillsammans med sonen Theodor.

Han läste teologi i Uppsala och prästvigdes i Strängnäs 1790, blev adjunkt i Ösmo samma år, vice pastor där 1799, år 1802 “e.o. bataljonspredikant utan lön” på Svea Lifgarde. Han är alltså militärpräst under Finska Kriget 1808-1809 men det är nog inte troligt att tjänstgör i fält.
Han ingick äktenskap 1799 med prästdottern i Ösmo, Clara Norman, f 1773, de fick två barn, Per Benjamin, f 1800, död 1857 och  Clara Margareta, f 1803 i Ösmo.

När gamle prästen och svärfadern Per Norman avlider år 1800 och ersätts som kyrkoherde 1803 av Anders Öberg flyttar familjen till Hesslingby i Österhaninge, oklart när, där maken skrivs som bataljonspredikant. De får här ytterligare en son som dock avlider i tidig ålder och hustrun Clara avlider år 1808. Med till Österhaninge är också Clara Norman syster Elisabeth.
I HFL för 1811-1815 skrivs han som arrendator på Hesslingby, som sedan 1805 ägs av brukspatron Bremer.

Schöldberg blir kyrkoherde i Västerhaninge 1813, prost 1819. Han gifter om sig 1813 med Anna Lovisa Upmark på Ribby (1786-1851), syster till  Frans Gustaf  och Nils Wilhelm Upmark.
I detta andra äktenskap föddes sonen Adolf Theodor år 1816.

Fortsätt läsa

Handens ursprungliga fastigheter

När man i olika sammanhang läser om samhället Handens tidiga utveckling är det tre fastigheter som ständigt återkommer:

Nyvreten

Lägenheten Handen

Handen 1

Nyvreten

Nyvreten

732

Lägenheten Handen

 

 

 

 

 

 

Hörnfiket

“Hörnfiket” låg på Handen 1, (Söderby 1:2) men det fanns väl en byggnad där innan?

Kan någon läsare ha en bild på en äldre byggnad på Handen 1? Den uppkommer som registrerad fastighet 1921 genom avsöndring från Söderby 1, första ägare är Olga Säfström.

Malmborg

Köpebrevet på Handen 1 1920.

Fortsätt läsa

Alby 2:2, “Erikssongården”

I Haningegillets Haningebygden 36 skriver Karin Aspberg om en av Albygårdarna.

Alby 2:2, gamla Erikssongården och Albydal

Det sägs att denna gård har ägts av samma släkt i minst 200 år. Den har dock inte gått i arv från far till son som en källa låtit berätta. Vid storskiftet 1775 ägde Anders Nilsson en hemmansdel på ¼ mantal. Efter fyra år gick han med på att flytta sin gård från trängseln i bykärnan till nuvarande plats.
När byns utägor skiftades 1798 företräddes hans då minderåriga barnbarn Erik och Stina av förmyndare. De var då inte bosatta i Alby.

Alby stallbacken 1972

Stallbacken

När hemmansägarna i byn kallades till laga skifte 1831 var nämndemannen Olof Ersson i Högsta ägare till denna gård. Kanske var han nära släkt till ovan nämnde Erik. Inför laga skiftet, 1854, företräddes nämndemannen av sin arrendator och måg, Anders Olsson.
Denne Anders Olsson var född på Kalvsvik och han hade varit klok nog att gifta sig med  dottern till ovan nämnde jordägare.

Fortsätt läsa

Handen, namnet och ursprunget igen!

I en artikelserie om Handen finns sedan tidigare två artiklar här på bloggen som man kanske ska ha läst för att få konsekvens i det hela. Det kommer också ytterligare en artikel i ämnet.

1, Sven Klasenius, Handen, varifrån kommer namnet?

2. Lennart Hagelin, Mer om Handen..

I en artikel i Gillets tidning Glimtar skriver Lennart Hagelin under rubriken:
KRONOALLMÄNNINGEN HANWEDEN – LÄGENHETEN HANDEN?

Nyvreten

Nyvreten, Handen. Foto Tommie Lindström

De flesta, för att inte säga alla, tycks vara överens om att namnet Handen kommer från smedsstugan vid Kilens spets, som i församlingsboken heter Lägenheten Handen, senare Gamla Handen, som låg intill Söderby gårds smedjetomt vid vägskälet där Stockholmsvägen delade sig i Dalarövägen och Nynäsvägen. Det finns två huvudteorier om hur lägenheten fick namnet. Den ena gäller en vägvisare i vägskälet, den teorin behandlas i nästa artikel.

1951

Fortsätt läsa

Småbruket Erikslund

En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan från Janstorp.

4144006380_1dbe97dae7_o

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit 2001. Foto Stefan Jansson.

Erikslund är ett ganska sent nybygge på Tyrestamarker, bondsonen Per Erik Pehrsson (Pettersson), född 1839, kommer efter en kort tid i Amerika åter 1874 och köper  ett markområde, kallat Nordankärrsvreten, från Olof Eriksson på Tyresta 1:7 intill Svartsjön och nybygger ett mindre jordbruk där.

Per Erik avlider 1890 endast 50 år gammal, änkan Anna Sofia och yngste sonen August Alfred brukar den lilla gården och köper år 1894 till marker från Janssongården i Tyresta.

Erikslund består då av 8 tunnland jord och 30 tunnland skog. I slutet på 1800-talet startar man även stadstvätt, kanske ett av de första i socknen.
August Alfred avlider 1921 och barnen tar över. Sonen Yngve och yngre syskonen Emma och Ivar, alla ogifta, fortsätter med tvätteriverksamheten till 1958. Emma bor kvar till några år före sin död 1991.

teckning

Text teckn

2694113620_daec6cf0c9_o

Lillstugan i sin ursprungsmiljö,

Endast grunder finns idag kvar, det är lillstugan på Erikslund som  flyttas år 2001 av Haningegillet till Tingshuset i Västerhaninge.
Marken ägs idag av Haninge kommun.

 

 

År 2006 sammanfattar Gillets Henry Hall en intervju från 1963 av fil.kand. Sofia Danielsson ”Ur Österhaninge undersökning 1963, del 2″ med  sonsonen till nybyggaren Per-Erik, Yngve Pettersson, född 1894 på Erikslund

Fortsätt läsa

Swedbank, rötter i Tungelsta!!

Swedbank är en av stora affärsbankerna i landet. Den bildades genom en sammanslagning av olika  lokala sparbanker och de kooperativa jordbrukskassorna och fick 1997 namnet Föreningssparbanken och nio år senare blev det Swedbank.

Vad har då Tungelsta med detta att göra?

Jo, i oktober 1915 bildades landets första jordbrukskassa här, i Västra Skolan!
Av 16 lokala småbrukare och trädgårdsmästare. Samt en direktör!
Det officiella namnet blev Västerhaninge Sockens Jordbrukskassa!

Västra 2

Västra Skolan

Fortsätt läsa

Vega, ett skepp på vift!

Vega DN

Detta är en sida ur Dagens Nyheter från 1985!
Det är Gillets Inger Heijkenskjöld som skriver om skeppet som fick ge namn till en del av Haninge och vägarna i området.

Så här skriver hon!

Vega vid gränsen till Huddinge kommun har ett ovanligt namn.

Vanligen uppkallas ett samhälle efter en gård, ett torp eller annat platsnamn som funnits långt innan någon bebyggelse brett ut sig. Men liksom Brandbergen har Vega döpts efter en omtalad händelse. Ännu under största delen av 1800-talet fanns inom nuvarande Vega endast en krog, vilken dock inte får förväxlas med gästgiveriet och skjutshållet med samma namn någon kilometer därifrån i Huddinge.
Marken, liksom delar av Länna i Huddinge lydde länge under Söderby i Österhaninge socken. På 1870-talet uppfördes en villa intill vägen mot Stockholm och den kommer senare att ge namn åt samhället.

Namnet hör ihop med expeditionen för att finna ”Nordostpassagen”, sjövägen längs Eurasiens norra kust.

Fortsätt läsa

Percy Nilssons tvätteri

SVARTBÄCKEN, LJUNGBY, ÖSTERHANINGE

Redogörelsen nedan för Percy Nilssons tvätteri bygger på en uppteckning av en intervju gjord av Sofia Danielsson, Nordiska museet, 1963. Den ingår i Gillets bok “Så tvättade vi i Haninge”, av Rune Karlsson och Anita Stjernström, utgiven 2015.

Percy byggnation

Tvättstugan, här under utbyggnad 1963 för en mangelbod. Torkutrymmet ovanpå var helt öppet under taket.

Percy Nilsson (1924-2014) och hans mor Signe Nilsson (född i Sibbarp i Halland) kom till Österhaninge 1924.
Modern arbetade som hembiträde på en gård i Svartbäcken, där man tvättade.
År 1949 kom de till ett ställe nära Ljungby och man byggde där ett tvätteri, en tvättstuga i bottenvåningen och över denna en torklada i öppen stolpkonstruktion. Enligt Percy var det meningen att torkladan skulle ha luckor, ”men så fick vi hänga hos grannen (Petterssons, Ljungby) och fick hjälp med manglingen där”.   Tvättstugan är byggd av cementsten och med gråvit putsning.
Den ligger i nordväst-sydostlig riktning på en sluttning mot sydost.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑