haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 32 av 48

Här eldas Konsum upp…

KONSUM FINAL STATIONSVÄGEN0001 (1)

“Konsum finito” skriver Bengt Lidbom som tog bilden från hyreshusen på Tungelstavägen. I förgrunden syns den södra delen av banmästarbostadens tomt med ett litet uthus. Fotografen är osäker på det exakta årtalet för händelsen, kan någon läsare hjälpa till?

Inför byggandet av Västerhaninge Centrum i slutet på 1960-talet fick bebyggelsen vid järnvägsstationen från början av 1900-talet stryka på foten. De flesta husen revs men av någon anledning eldades ett av de senast byggda, Konsum på Stationsvägen, upp.

Butiken låg på Ribby 1:94, en avstyckning från den gamla fastigheten Erikslund. Tvåvåningshuset byggdes omkring 1930 och butiken kunde flytts hit från handelslägenheten Ryborg mittemot Bygdegården. I övervåningen fanns en lägenhet för föreståndaren och Karl Sixten Holmberg följde med från Ryborg. Han efterträddes 1931 av Nils Gunnar Eliasson. 1932 kom Johan Gustaf Rudolf Norling från Sorunda med familj och blev kvar ända till 1945. Han efterträddes av Folke Gustafsson, som stannade två år. Nästa föreståndare blev Börje Carlsson, son till snickaren Millimeter-Kalle. Hustrun hette Elsa och de hade dottern Eva Kristina. 1953 kom värmlänningen Sigge Johansson med hustru Alma och sonen Ulf. De flyttade 1956 till Lidingö. Då kom Nils Jansson från Vingåker med hustrun Asta.

Karta konsum

Karta från 50-talet med Konsum vid pilen och de tre beskrivna husen intill.

T.v. på bilden ovan syns Apoteket, en ståtlig trevåningsfastighet från början av av 1900-talet, som tillsammans med den snarlika Villa Vega revs för att ge plats för modern bebyggelse.

Första huset till höger, skymt av ett träd, är Ribby 1:37, “Vält-Johans”, byggt  av vägvältsmaskinisten Georg Johansson 1932. Villan hade då entré från  Klockargatan. Hustrun avled 1952 och Georg avled 1966. Fastigheten har nu adress Villavägen 1. Huset totalförstördes i en brand 2001 och är i dag återuppbyggt i ursprunglig stil.

Tvåvåningsvillan längst till höger är Ribby 1:37, Villavägen 3. Den byggs i mitten på 40-talet av busschauffören Bengt Olof Bengtsson som flyttar in med hustrun Greta. Även hans föräldrar och yngre bröder, Lasse och Bosse, duktiga idrottsmän, bor här inledningsvis.

Villan finns kvar i dag 2015.

 

Gustafslund i Håga, okänd gård?

gustafslun huset

Bostadshuset på Gustafslund, försett med brutet tak, s.k. mansardtak, vilket var ovanligt på mindre byggnader.

I skogspartiet mellan Tungelstavägen- Aspvägen/järnvägen fanns under många år ett litet lantbruk, Gustafslund, Nödesta 1:83. Fastigheten är till skillnad från de flesta Hågafastigheterna avstyckad från Nödesta 1:4 och köptes 1919 av Gustaf Rydin som redan efter två år sålde vidare till Carl August Ohlsson. Gården var på 2 ha, 1/18 mtl.

Han och hustrun Anna har två barn, båda förblev ogifta, dottern Linnea och sonen André. Han har antagit namnet Andrelius. Det är syskonen som sköter lantbruket och fortsätter efter föräldrarnas död en bit in på 1950-talet.

andre

André Ohlsson-Andrélius 1895-1976.

Gustafslund säljs till Västerhaninge kommun och all bebyggelse är sedan länge borta. På senare år har delar av markerna blivit djurkyrkogård.

Gustafslund karta

Här låg Gustafslund, vissa rester av grunder finns kvar idag.

Erland Österberg har skrivit en kort artikel om Gustafslund, han bodde på 1930-talet med sina föräldrar på Granelund och familjerna blev goda vänner. Han berättar bl.a. att familjen Ohlsson/André sommartid hyrde ut bostadshuset till “stockholmare” och trängde ihop sig själva i en lillstuga på gården.

Läs Erlands artikel om Gustafslund här.

erland

Erland Österberg 1922-2011. Engagerad Västerhaningeskildrare.

Mer om Emma Dahlgren på Tyresta

När Emma Dahlgren avlider 1932 visar bouppteckningen att hon är smått förmögen. Systern har ju avlidit tidigare och hon blev ju ensam ägare till det lilla imperiet  borta i gränstrakterna mellan Österhaninge och Tyresö men också på Dalarö.
Hon har med början 1926 sålt av alla sina gårdar och andra fasta tillgångar men bor kvar på fädernegården i Tyresta med hjälp av sin trogna tjänarinna Märta Lindström.

I bouppteckningen från våren 1932 framgår att hon in i det sista drev lite lantbruk, hon efterlämnade bl.a. en ko, värderad till 200 kronor, en gammal häst och lite höns. Bouppteckningen upprättades av två dåtida stora förtroendemän, kommunalkamreraren C.V. Rönnlöf och f.d. kronofogden E.J. Norman.

Hon har placerat sina pengar i olika banker, här kan vi se sammanställningen av tillgångar och fordringar

Utdrag

Utdrag ur bouppteckningen 1932

I akten framgår också att hon har icke avslutade markaffärer med Torsten Kreüger och att hon dessutom hyrt husen på Dahlgrensgården till döddagar från 1929. Vi kan också se att hon har en skuld till “doktor Elis Bervin på Radiumhemmet” vilket tyder på att det var den fruktade “kräftan” som ändade hennes liv.
Fortsätt läsa

Emma Dahlgren, kvinnan som räddade Tyresta

Emma Dahlgren

Emma Sofia Dahlgren, född 1858 på Öster Ösby, död 1932 på Tyresta. Gick ogift genom livet, Under sin aktiva tid på gården i Tyresta skaffade hon sig respekt i det mansdominerade bondesamhället långt utanför hembyn.

Den bestämda Emma Dahlgren vägrade envist att sälja sin Tyrestagård till skogs- och markspekulanterpå 1910-talet. Man kan säga att hennes hårdnackade motstånd att sälja är anledningen till att Tyrestareservaten och Nationalparken kunde bildas många år senare.

Det är Dahlgrensgården som är hjärtat i området. Skogsmarkerna var relativt orörda och kan kanske med rätta kallas för urskog även om inte alla kriterier är helt uppfyllda.

Dahlgrensgården

Dahlgrensgården, enl. Lars Magnussons bok från 1993 om Tyresta är mangårdsbyggnaden i sitt nuvarande utseende uppförd omkring 1825. Denna byggnad markerade med sin färgsättning en avvikande ställning i Tyresta, den var ljusgul långt in på 1900-talet. Den nuvarande serveringslokalen ligger i en av gårdens ursprungliga ekonomibyggnader.

Fortsätt läsa

Tvätteriboken

Boken 1

Haningebygden nr 38, SÅ TVÄTTADE VI I HANINGE nu från tryckeriet!

Under dryga första hälften av 1900-talet var det s.k. stadstvättandet en stor verksamhet i våra kommuner och bidrog till vår försörjning.
Alltifrån kompletterande verksamhet på bondgårdarna till större specialiserade anläggningar.

Alla vi Haningebor med några år på nacken har på ett eller annat sätt minnen och förhållanden till denna verksamhet, det fanns under vissa perioder ett hundratals tvättare i gång.

Detta inspirerade ett par av våra duktiga dokumenterare att skriva en bok om den epoken.

Tvättarsonen Rune Karlsson från Kvarntorp och Glimtarredaktören Anita Stjernström kan nu presentera “Så tvättade vi i Haninge”!

På 140 sidor beskriver och bildsätter de verksamheten i allmänhet men gör också inslag om enskilda tvättare runt om i trakterna.

Boken2

Det är gott om bilder i boken som förhoppningsvis ger läsaren kopplingar till miljöer och personer. Också kartor med tvätteriernas belägenhet.

Boken är en del i Gillets skriftserie Haningebygden vilket innebär att alla medlemmar kommer att få de utskickad omkring årsskiftet.

De som har möjlighet kan hämta sitt exemplar på Tingshuset vid Julmarknaden söndagen den 29 november mellan kl. 11-15 eller i samband med  Christian Rexfalks föredrag om båtsmanstorpen onsdagen den 3 december kl. 19.00.

Priset på boken för den som vill köpa är 150:-.
Den kommer att vara tillgänglig hos de lokala bokhandlarna under december.

Om du vill beställa för leverans per post (tillägg för porto) kan du gå in på Gillets hemsida

Rågstölden på Stymninge

Karlslund

Här bodde torparen Lars Persson med familjen i mitten på 1800-talet. T.v. skymtar det senare byggda huset. Strax norr om bussvändplatsen vid vägen mellan Årsta Havsbad och Årsta slott finns rester av den gamla stugan kvar. På platsen för den vänstra byggnaden finns idag en modern villa.

Det var hårda tider på 1860-talet, människor som levde under knappa förhållanden hade svårt att få mat till familjen. Detta gällde i allra högsta grad landsbygdens statare och torpare på storgodsen och gårdarna.

Torparen Lars Persson på torpet Karlslund eller Bakom under Årsta var inget undantag. Han hade tagit över torpet efter sina föräldrar. Han städslade pigan Anna Ersdotter i början på 1830-talet, hon kom dit med sin sexåriga oäkta dotter och som ofta stod det inte på förrän ytterligare ett torparbarn kom till den hårda världen.
Anna födde en son 1835 som Lars var far till, men de gifte sig inte förrän i augusti 1837 och bodde kvar på torpet. Därefter fick de tre söner tillsammans. Lars Olof 1837, Carl August 1840 och Anders Gustaf 1844. De fick en dotter 1847 men hon dog redan i mars 1848.

Skärmklipp

Utdrag ur Österhaninges husförhörslängd den aktuella tiden.

Fortsätt läsa

Solslätt – Alby, en promenad

En vår för några år sedan medan leder och muskler fungerade skapligt gick söndagspromenaden genom skogspartiet mellan Solslätt och Alby. Detta lilla område är nog okänt för de flesta haningebor. Inte så lätt att nå, men värt att pröva!

Man ser området öster om motorvägen mellan Kalvsvik och Albyberg när man åker mot Stockholm, det ligger norr om ådalen som löper öster ut förbi Alby, Högsta och vidare ut mot kusten.

Skärmklipp

Promenaden gick mellan Solslätt och västra Alby längs den svarta pilen. Utgångspunkten Kikartorp och Hässlingbystenen är markerade.

För att nå lägenheten Solslätt som är utgångspunkt för vandringen får man börja vid Kikartorp efter gamla vägen mellan de två Haningekyrkorna. Vägen över markerna i ådalen är sedan länge avstängd för trafik men att promenera går bra. Inledningsvis följer den östra sidan av Kikarberget längs ån för att sedan komma upp i skogskanten intill motorvägen.

Fortsätt läsa

Sandemar, slott och gods

Bygdens största enskilda egendom.

f03f5666-fa4e-4554-be04-dbe6aad453df

Sandemars slott från sjösidan. Slottet är uppfört i karolinsk stil i trä i slutet på 1600-talet. Sandemar har en av Sveriges bäst bevarade barockträdgårdar efter fransk förebild. Här finns de klippta häckarna, skulpturerna, symmetrin och perspektivet.

Vid början av unionstiden ägdes Sandemar av Tyska Orden i Livland och kom sedan till Erik Axelsson som 1467 övertog Ordens alla egendomar i Sverige. Under 1500-talet är ägarförhållandena okända. På 1600-talet tillhörde Sandemar medlemmar av ätterna Oxenstierna, Bonde och Falkenberg.

Sandemar_karta_1772

Karta från 1772 som visar var Sandemar ligger.

Kungliga rådet och presidenten Gabriel Falkenberg lät på 1690-talet uppföra slottet. Hans brorsbarn sålde 1738 egendomen till lagman Carl Wattrang (död 1749), som gjorde Sandemar till fideikommiss. Från hans sonsöner N. K. och Johan Gustav Wattrang, båda ogifta, övergick fideikommisset 1827 till deras kusins sonson, den då sexårige Carl-Gustav Braunerhielm, som i fjärde led härstammade från Carl Wattrang.

Sandemar blev kvar i Braunerhielmsläkten ända till 2006 då det såldes för 300 miljoner kronor till Karin Nordin Mattson.

Stora delar av den nordvästra delen har i modern tid avstyckats och bebyggts, bl.a. ligger Jordbro Industriområde på gammal Sandemarmark, gården Kalvsvik.

Vill du läsa mer om Sandemar finns här några artiklar. Gårdens mångårige, nyligen bortgångne, kamrer Bengt Olof Bengtsson skrev om slottet och om Ferdinand Braunerhielm, en av de gamla fiedekommissarierna,

BOB

Bengt-Olof Bengtsson,

Bengt Olof Bengtsson “Sandemars slott”

Bengt Olof Bengtsson “Ferdinand Braunerhielm”

och Harry Runqvist om egendomens historia. Tänk på att den artikeln är drygt 50 år gammal!

Harry Runqvist “Sandemar-Österbygden”

 

 

Gillets 60-års jubileum, för 11 år sedan!

Inledn

Dåvarande ordföranden Gunilla Bramme hälsar församlingen välkommen. T.h. Bo Stjernström och vår förre bildredaktör Gunnel Ilonen.

Här en liten artikel då Gillet firade sitt 60-årsjubileum för drygt 11 år sedan i Tingshuset.

När man läser den konstaterar man med sorg hur många av deltagarna som gått bort under denna period, alla tunga namn i sammanhanget!
En förening som Gillet har ju av naturliga skäl en hög medelålder på medlemskadern så det är väl förståeligt!

Den här kvällen i oktober 2004 uppfördes ett kammarspel om mordet på Näringsberg år 1854 som bygger på makarna Stjernströms bok. Föreställningen var mycket uppskattad och skådespelarna djupt engagerade.

anklagade

De tre åtalade, t.h. anstiftaren Magnus Ersson misstänkt lik Martin Ahlsén.
Nedan två av våra saknade medlemmar Gunnar Larsson i Stav och Arne Rooswall.

rosvall

Se fler bilder och hela artikeln

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑