haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 35 av 48

En svunnen yrkesgrupp

Tvättarna i Haninge
2691792629_7ae79a3cc2_o

Familjen Eriksson på Ribbyholm i Västerhaninge vid sin tvättstuga i början på 1900-talet. Allt vatten till verksamheten togs från en brunn på tomten, undrar hur många hinkar som håvats upp ur den?

I början på 1900-talet utvecklades en ny yrkesverksamhet som under årtionden blev signifikativ för våra trakter!

Landstvättarna! Eller stadstvättarna som vissa vill kalla dom!

Närheten till storstaden skapade förutsättningar för våra förfäder att förbättra sina inkomster genom att, oftast som en bisyssla till lantbruket, tvätta åt välmående stadsbor som ville ha lantluft i sängen och linneskåpen.

Det var en slitsam tillvaro dessa tvättare, oftast kvinnor, hade. Att så gott som året runt kämpa med iskallt vatten ur brunnar och vattendrag! Och att såga och hugga ved och elda i pannmurar!
Hanteringen var ju i början helt manuell med trä-ämbar, byk-kar och klappträn, först senare kom ju några mekaniska hjälpmedel som ex.vis stötlådan.
Ett kämpande med att få tvätten torr när det var 20 grader kallt ute, Ivar Lo-Johansson berättar i en av sina böcker om en tvättare i Tungelsta som tidvis använder sin stuga som torklada och att familjen måste krypa runt på golvet under tiden!

Och äventyrliga transporter till och från Stockholm med häst och vagn i alla väder och väglag!

4943788989_6dbc0d508b_o

En typisk tvättransport

Bok om stadstvättarna
Haningegillet har under flera år arbetat med att dokumentera detta och givit ut en bok som beskriver delar av ortens tvättare och deras verksamhet.

Läs hur du får tag i boken!

Vi hoppas att boken blir till inspiration för våra lokala beslutsfattare att hedra dessa människor!
Tvättarna bidrog ju dock med sitt idoga slit i vått och torrt (?) till våra trakters utveckling!

Visserligen finns den futuristiska och kontroversiella torkladan i rondellen på Vendelsömalm men kanske borde man bevara någon av de få kvarvarande byggnaderna och miljöerna  från den tiden?
Eller kanske en utställning i Kommun- eller Kulturhuset?

Minolta DSC

Torkladan på Vendelsömalm. Foto:Kenny Lex.

 

Museum i Huddinge
Konstnären Olle Magnusson driver med Vårby-Fittja Hembygdsförening ett tvätterimuséum vid Albysjön i Masmo.
Väl värt ett besök!

http://www.tvatterimuseet.se/

Tvätterimuseum_2012b

Olle Magnusson klappar tvätt på bryggan vid Albysjön

 

Minnen, Nils Petersson på Skarplöt berättar…

2763443314_e60c532b94_o

Nils och Anna-Britta Petterson, fortfarande boende på Skarplöt (2015)

Nils Petersson kom till Berga Lantbruksskola år 1944 gifte sig med Anna-Brita Lindström från släktgården Skarplöt och blev efter några år ute i landet ägarbrukare till denna gård.

2804693493_8e38cc7f83_o

Skarplöt här från söder, är den nordligaste Forsgården och den sista som ägarbrukades. I bildens överkant skymtar den skogsdunge där tidigare torpet Asphagen låg. Bortom denna plats ligger Ribbyholm. Flygfoto: Thorsten Nilsson

 

Läs om åren på Berga

Här kan du läsa en livfull berättelse om några minnen från hans liv.

 

Anton Sörlin och Sörgården

Sörgården och Folkhögskolan från Nynäsvägen.
7320132864_bcdb15fd28_o

Villan till vänster byggdes av Anton Sörlin i mitten på 30-talet. Huset med gaveln mot fotografen är rektorsbostaden, den delvis skymda är en byggnad med lektionssalar och bostäder. Byggnaden till höger är den ursprungliga byggnaden från 1904 som uppfördes som bostad och mottagning för provinsialläkaren innan det blev skolbyggnad. De två mittre byggnaderna nyttjas i dag av ortens pensionärsföreningar.

Anton Sörlin, f. 1891 i Östersund, fil.lic. och folkhögskolelärare kommer 1925 till Västerhaninge som hyresgäst på Apoteket med sina föräldrar. År1934 köpte han Ribby 2:91 av Herman Olsson i Ribbylund. Här byggde han och hustrun Elsa en villa som de länge drömt om. Detta är väl och humoristiskt skildrat i hans bok Villa på landet från 1959.
Makarna hade adoptivdottern Vanja, född 1936.

Sörlin

Anton Sörlin 1891-1961

Sörlin var botaniker och älskade Gullringskärret där det fanns unika växter, kring vilka han kunde utveckla långa föredrag. Han var välkänd och aktad på bygden och bl.a. i många år ordförande i föreläsningsföreningen och kunde med sin stora kontaktyta engagera intressanta gästföreläsare till folkhögskolans gymnastiksal. Sten Bergman berättade med knarrande röst om sina resor till Nya Guinea och Rolf Blomberg om sitt upptäckarliv i Sydamerika, för att nämna några. Även andra kända och populära profiler, som Lennart Hyland och Nils Erik Bæhrendtz, lockades till Västerhaninge.

Anton Sörlin bodde i sin “Villa på landet” i Västerhaninge tills han avled 1961.

Denna villa köps på 60-talet av Johan Nordén som tvingas se sin egenhändigt byggda villa på Kyrkvägen rivas inför byggandet av Västerhaninge Centrum.

Sörgården (4)

Sörgården 2015, tillhör numera kommunen liksom övriga f.d. Folkhögskolan.

Läs gärna här Lars Olof Perssons artikel om Anton Sörlin.

 

 

Anonym djurvän för 100 år sedan…

Gillets idoge arkivforskare Anders Numan finner ofta små pärlor i det dammiga Stadsarkivet, se här!
Plågad häst vid Fors

Plågad häst vid Fors

För nästan exakt 100 år sedan registrerade kronolänsman  Wahlroth i Mulsta denna inkommande skrivelse i sitt diarium. En sann men anonym djurvän har sedan länge noterat att en stackars häst i Fors tvingas slita ont trots en svår skada.
Man kan nog ana att anmälaren länge slitit med frågan och kommit fram till att en direktkontakt med hästägaren inte skulle vara lämpligt. Kanske är det en granne i byn? Eller en släkting?

CB9167

Knappast den aktuella hästen!

När han/hon väl fattade pennan var det följaktligen självklart att anmälan var anonym och underskriven “en Hästvän”.

Walroth ser till att fjärsman Kruth (härligt namn på en fjärsman) i Tungelsta får anmälan på sitt bord för utredning, tyvärr kan vi inte redovisa resultatet.

Den utpekade bonden är troligtvis arrendatorn på Fors 3, ungkarlen Karl Magnus Andersson, som i november 1909 kommer från Alvsta och brukar den gård som i folkmun kallades “Petter Magnus´”.  Petter Magnus, eller Per Magnusson, hade avlidit året innan och änkan har skött gården med drängar men arrenderar nu ut. Han blir kvar på Fors till sin död 1919 vid 61 års ålder.

Denna Forsgård köps 1919 av hovjägmästaren Helge Ax:son-Jonson på Berga kommer senare att användas som scoutgård.

Läs gärna om det s.k. mjölkkriget på Fors mellan hovjägmästaren och scoutledaren Ragnar Numan.

Tidstypisk 40-talsbild, eller kanske sent 30-tal?

göte

Tre Västerhaninge-gentlemän på stationsplanen på 40-talet.

De tre herrarna som stolt poserar framför några förkrigsbilar är fr.v. Göte Karlsson, son till Axel “Millimeter Kalle” Karlsson, bodde tillsammans med fadern och några ogifta systrar på Tungelstavägen. Han arbetade som snickare/timmerman på Berga och sina sista verksamma år på Haninge Bostäder. Hade stort engagemang i idrotten.
Förblev ogift och avlider i Västerhaninge 2001.

Mannen i mitten är Bertil Johansson, kallad “Jägarn”, son till trädgårdsmästaren Karl Johan Johansson på Kullen i Håga.
Arbetade hos fadern, senare vägarbetare och på senare år känd i samhället som lite av en “uppfinnar-jocke”.  Som vi förstår jägare men också fiskare, drog upp mer eller mindre ätbara gäddor i Öran och andra skogssjöar som såldes till ortsborna under krigsåren.  Han var född 1904 och avlider ogift på Kullen.

Den tredje mannen är John Elof Wester, kallades märkligt nog Harry. Han var bl.a. chaufför åt provinsialläkaren Erik Tretow.

I bakgrunden t.v. skymtar ett märkligt fordon, någon form av militär ersättning för buss, en kur på lastbilsflak för transport mellan Berga/Hårsfjärden och stationen?

Om det finns historiskt bilvetande bland läsarna, hjälp mej med bilmärken och årsmodeller, står det Cadillac på kylarn på bilen till höger?

 

 

 

 

 

Livet i Tungelsta by

Lantbrukaren Gustaf Jakobsson i Vadet skrev 1970 ned lite minnen “för att kommande generationer skall kunna få en inblick i hur förhållandena var hos bönderna i Tungelsta by under de senaste århundradena”

Han var då 90 år gammal, född på gården och son till häradsdomaren Anders Erik Jakobsson.

2691472469_b9c2f8b50d_o

Storgården i Tungelsta på ett vykort från 1890-talet.

Han skriver bl.a.:

En del av de yngre innevånarna i Tungelsta hade på grund av sitt vilda uppträdande för bortåt 150 år sedan ett dåligt anseende, och långt utanför socknen kallades de för “Tungelsta Vargar”!

När bönderna från Sorunda, Ösmo, Västerhaninge och Österhaninge skulle till Stockholm för att omsätta sina produkter i penningar var det ett rörligt liv på vägarna.  Väster- och Österhaningeborna höll i allmänhet en stund vid Länna gästgivargård, där förtäring fanns att tillgå för dem som så önskade Med ett så stort antal vägfarande blev det oenighet med slagsmål som följd, varvid en man en gång blev dödad. Flera förolyckades vid dikeskörningar, och efter 1901 dödades även några av tåget vid järnvägsövergångarna.

8540578841_aef9a56295_o

Vadet, Karlsrovägen, gåramålning av Olle Olsson, Hed Olof år 1917. Tillhör Anna Greta Ljungström, Tungelsta.

Vill du läsa mer om gåramålaren Olle Olsson, klicka här!

8541680554_2821e3f338_o

Flygfoto av Thorsten Nilsson ur Gillets arkiv.

Här kan du läsa Gustaf Jakobssons berättelse

Tragedin i Lännaskogen 1941

Den här minnesstenen över en 17-årig yngling från Bromma står i skogen väster om Länna industriområde.
Den numera svårtydda texten lyder:

Eleven vid Bromma Läroverk Lennart Wikholm 17 år gammal slöt här den 26 oktober 1941 sin idrottsbana.

2616737306_573e9d193d_o

Foto: Flickr, Kenny Lex

En orienteringstävling i markerna väster om Länna hösten 1941 fick en tragisk avslutning. Den 17-årige eleven Lennart Wikholm, elev på Bromma läroverk, saknades efter avslutad tävling på söndagsmiddagen.
Funktionärer och tävlande sökte igenom den mycket besvärliga terrängen utan resultat och man kallade på polis som ordnade skallgång men inte heller denna styrka lyckades finna den saknade.

På måndagen uppbådades en styrka på 400 personer men inte förrän dagen därpå fann man den saknade liggande död på en klippa. Provinsialläkaren Dagulf i Huddinge kunde konstatera att han avlidit av köld och utmattning och varit död i ett dygn då han hittades.

…det ser ut som om Wikholm förirrat sig på ett eller annat sätt, tappat karta och kompass, hasat nerför klipphällar och slagit sig, dock ej i huvudet, och slutligen utmattad lagt sig på berget för att vila och somnat av utmattning. Dåligt klädd som han var hade den starka kölden därefter gjort sitt.

Läs här artikel i Svenska Dagbladet 1941

Med benägen hjälp från Ulf Enhager finns här koordinaterna (i olika format) :
N 59.203139  E 18.109318 
N 59° 12.18834′   E 18° 6.55908′
N 59° 12′ 11.3″ E 18° 06′ 33.5″

Viktor Pettersson, folklivsskildrare på Södertörn.

 

foto

Viktor Pettersson gav 1934 ut skriften “Sägner och Minnen från Södertörnsbygden”

Författaren till boken “Sägner och minnen från Södertörnsbygden”, Viktor Pettersson, var född den 30 juni 1874 på Valsjö gård i Ösmo.

bok

En raritet, finns den i bokhyllan? Här finns många härliga skrönor!

Sin tidiga barndom och ungdomstid tillbringade han på Vansta där fadern var statare. I vuxen ålder brukade han under ett par år Klockargården och bodde åren 1892-1911 på Mellanberg under Vansta. Sistnämnda år gifte han sig och flyttade då till Nynäshamn, där han verkade till sin död den 19 mars 1951.

Fortsätt läsa

Mina år på Berga Lantbruksskola

Nils Petersson på Skarplöt berättar.

Prtr

Lantmästaren Nils Petersson, född 1922, kom till Västerhaninge 1944 som lantbrukselev på Berga. Han blir kvar i samhället då han 1946 gifter sig med dottern på släktgården Skarplöt, Fors 3, den nordligaste av Forsgårdarna, Anna Britta Lindström. I verket ”Gods och Gårdar i Södermanland” kan man läsa att Skarplöt ”varit i släktens ägo sedan 1731”.

Efter några år ute i landet, bl.a, på Uddeholms lantbruk i Värmland, köper makarna Petersson gården av Erik Lindström, Anna-Britas far år 1962, och verkade som fritidsbönder fram till 1973. Nils arbetade på Svenska Fläktfabriken men  man satsar nu helt på jordbruket och bl.a. utökar djurbesättningen för mjölkproduktion.

annabritta

Anna Britta Petterson, född Lindström 1927, är dotter till Erik Lindström, välkänd och aktad bl.a som kommunpolitiker och med stort engagemang i lantbruksrörelsen.

Nils, med gedigen lantbruksbruksutbildning till lantmästare, bl.a. på Berga, och Anna Britta brukar framgångsrikt Skarplöt fram till år 2001 då sista skörden bärgas och markerna utarrenderas, redan 1990 har sista mjölkkon lämnat den anrika gården med den vackra mangårdsbyggnaden. Nils och Anna Britta bor kvar på gården 2015.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Skarplöt från öster.

Läs Nils Peterssons berättelse om Bergatiden här

 

Stock Car i Handen på 50-talet

868

Klart för start, nån gång i mitten på 50-talet

Efter speedwayepoken på Södra Motostadion kom en ny gren av motorsport till Handen, Stock Car.

År 1954 var det premiär och under några år framöver blev det nya flugan, åskådare i tusentals tog sig till banan för att beskåda denna spektakulära form av biltävling där nästan allt var tillåtet. Man byggde om och förstärkte amerikanska förkrigsbilar för att få en viss form av säkerhet för förarna. Arrangörer var Vendelsö MK, stora i Stockholmstrakten på den tiden inom motorsport,

Ett flertal lokala tävlande deltog, familjen Swéden som då hade Gulfmacken i Handen och fd slaktaren från Västerhaninge, Adolf Vidlund blev publikfavoriter.

1955 spelade man in en Åsa-Nissefilm här, naturligtvis vann den klurige smålänningen det racet. Han hade ju uppfunnit ett raketbränsle för bilar…

Åsa-Nisse ordnar allt (1955) Filmografinr 1956/01

Tävlingssekvenserna spelades in på Södra Motorstadion

Stockcar

Gillets Olle Flodby skrev ner lite inhämtade fakta som publicerades i MittiHaninge 2008, se den artikeln här:

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑