… och lite godisnostalgi!

Wemans kiosk med ett par på trappan, Claes Wahlström och Inger Hillbom, senare Eriksson. Man ser en tidstypisk reklam för Marabou och anar en Pommacskylt, Men vad gör mannen, tänker han göra en “smash&grab” framför kameran?  Bilden tillhör Inger Eriksson.

På östra sidan av gamla Nynäsvägen på Ribbylundsmarker öppnade 1950 f.d. ölutköraren och tvättaren Karl Gustaf Weman en liten kiosk där han sommartid på obestämda tider sålde godis och läskedryck.

Han hade kommit till Ribbylund som hyresgäst året innan från torpet torpet Höglund i Jordbro med sin andra hustru Elma Palmqvist. Hon var dotter till rättaren på Prästgården, Gustaf Hellström. Elma hade kommit som hushållerska till Jordbro åt Weman som änka redan 1911, han var då ensam med fem barn sedan några år. De drev tillsammans ett litet tvätteri på Höglund.

Fortsätt läsa

Nu har vi chansen, missa inte den!

Lägenheten Loviselund från söder, i förgrunden skymtar en del av odlingslotterna.

Låg efter gamla häradsvägen mellan Västerhaninge Prästgård och Jordbro/Kalvsvik, på höger sida, efter odlingslotterna.
Strax bortom Loviselund går gränsen till Österhaninge socken-församling och nästa bebyggelse är torpet Björklund i grannsocknen.
Loviselund revs för några år sedan och det blir tydligen en nybyggnation där, oklart vad.

Fortsätt läsa

Vår stolta sockenkyrka har brunnit två gånger!

Denna teckning finns på en lantmäterikarta från 1790. Avbildningen är från söder. Kanske stod lantmätaren vid Tingshuset? Finns ju en viss likhet med vår grannkyrka i Österhaninge.

Västerhaninge kyrka uppfördes under den tidiga medeltiden, hur den då såg ut vet ju naturligtvis ingen.

År 1641 slog åskan ner i tornet men byborna lyckades begränsa elden så att själva kyrkan och dess inventarier kunde räddas. Det tog fyra år att bygga ett nytt torn, bl.a. bidrog dåvarande rikskanslern Axel Oxenstierna med 500 daler silvermynt, den gode Axel ägde då Häringe.

Fortsätt läsa

Nöjescentrum i slutet på 50-talet

Nordéns golfbana, låg där nuvarande Apoteksparkeringen finns. I bakgrunden Åbyskolan och Västergården, dåtidens ålderdomshem.

På prästgårdens gamla potatisåker och skogsdungen mellan det nybyggda kommunalhuset (nuvarande biblioteket) och Kyrkvägen anlade Johan Nordén i mitten på 50-talet ett litet nöjescentrum för ungdomarna i samhället. Det var en 18-håls minigolfbana, en kiosk och en liten scen.

Det blev en träffpunkt för oss unga,  och för all del även lite äldre, där vi kunde roa oss, äta korv och glass och dricka Saftkobbel!

Fortsätt läsa

Kallades också Hallbergska Villan

Denna vackra villa efter Nynäsvägen  i Västerhaninge döptes  till Loviseberg och är byggd omkring 1903. På tomten finns flera byggnader, bl.a en garagelänga som under 1960-talet var en liten SAAB-verkstad.

Fastigheten är en avsöndring från den gamla handelslägenheten Ryborg, ägaren till denna, Gustaf Lidström, sålde  till godsägaren John Upmark på Hammar år 1901. Upmark köpte samma år ett mindre markområde av Gustaf Ehn på Ribby 2:7 och tillsammans med den södra delen av Ryborg nybildades denna fastighet och såldes till byggmästaren Aron Alfred Kalin samma år. Han byggde den stora villan två år senare. Kalin kom då från Ribbylund med sin hustru Lovisa, som fått ge namn åt villan. Alfred Kalin uppförde under sina år här ett flertal större byggnader i samhället.

Fortsätt läsa

Endast grunder kvar

Grunden och trappan till ett av husen i Nytorp.

Nytorp uppe i Åbyskogen var ett av sex torp som tillhörde Västerhaninge Prästgård och därmed Kyrkoroten förr i tiden,

Nytorp finns från början i husförhörslängderna, dvs från 1690. Under äldre tid kallades stället för Åby-Nytorp, vilket har sin förklaring eftersom det inte var något direkt ovanligt namn. Bara i Västerhaninge fanns Berga-Nytorp och Häringe-Nytorp.

I jordeboken från år 1740 står att  Nytorp  är oskattlagt torp på prästgårdens ägor. Den första uppgiften om torpare på stället återfinns i början av 1810-talet. Det var sedan torp ända fram till 1884. Det året dog nämligen torparen Anders Olsson på stället. Han efterträddes av arbetare fram tom 1895. Trots att det var bebott av arbetare så står det i kyrkböckerna för år 1895 att det var oskattlagt torp under Åby prästgård.

Fortsätt läsa